Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lärare i skolämnet idrott och hälsa ser på och påverkas av Lpo94 respektive Lgr11. Här nedan redovisas våra frågeställningar: Hur var det/är det att verka med respektive läroplan? Hur hjälper de olika läroplanerna att bedöma elevers kunskaper i ämnet idrott och hälsa? Vilka didaktiska konsekvenser menar lärarna att Lgr11 jämfört med Lpo94 kan skapa för elevernas lärande? Metod: Vi har valt att intervjua 3st manliga lärare i Stockholmsområdet. Vi valde denna kvalitativa metod för att få en djupare förståelse av lärarnas uppfattningar kring Lpo94 och Lgr11. Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjumall och spelades in. Resultat: Det vi kan säga efter genomförandet av studien är att samtliga lärare föredrar Lgr11 framför Lpo94 på grund av att den nya läroplanen är tydligare och mer strukturerad. Lärarna anser att dåligt med tid i kommunernas simhallar begränsar deras verksamhet samt att dessa skolor i övrig hade goda resurser för att bedriva undervisning. Lärarna anser också att elever har bättre förståelse för hur de betygsätts med det nya betygssystemet och att den betygsinflation som de tidigare upplevde under Lpo94 nu är kraftigt nertonad. Slutsatser: Det vi anser oss kunna säga om denna studie är att dessa lärare föredrar den nyare läroplanen framför den äldre, att simundervisning inte kan bedrivas som önskat samt att det nya betygssystemet verkar underlätta lärarens arbete med bedömning. Eftersom detta en liten studie kan vi inte dra några slutsatser om hur det ser ute i större skala, men vi tror oss kunna göra antaganden om att det skulle kunna bli liknande resultat i Stockholmsområdet.

”Flumskola” eller ”katederundervisning”? Ja det har varit många benämningar på den svenska skolan genom åren och 2011 kom en ny läroplan som skulle ersätta den tidigare läroplanen. Det finns många lärare som har arbetat med flera olika läroplaner. Hur har skiftet till nya läroplaner påverkat deras undervisning, planering och arbetssituation? Denna undersökning är en analys av Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, 1994 (Lpo94) och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som gäller sedan hösten 2011 och deras kursplaner i musik. Undersökningen består av två delar, en enkätundersökning där verksamma musiklärare i grundskolan har fått beskriva sina upplevelser av läroplanen, kursplanen samt en textanalys av kursplanerna.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för ämnet bild i Lpo94 och Lgr11 samt bildlärares uppfattningar kring den nya kursplanen och hur de väljer att bedriva sin undervisning utifrån den. Slutligen har även relationen mellan dessa delar analyserats. Studien bygger på de två metoderna, komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie. Textanalysen riktar sig mot grundskolans senare år och därför har kursplanerna i bild, med fokus på årskurs sju till nio studerats. I intervjustudien ingick fyra bildlärare som undervisar i grundskolans senare år. Resultatet visar att den nya kursplanen, Lgr11, har en ny struktur och en ny betygsskala. I textanalysen framkommer det att områden har tillkommit, tagits bort och lyfts fram. Lärarnas uppfattning är att kursplanen har blivit tydligare och mer strukturerad. Lärarna har blandade känslor inför det nya betygssystemet men är överens om att betygsskalan med flera steg är bättre än vad den var innan. Man är även överens om att den nya kursplanen fokuserar mer på att bild är ett kommunikationsämne samt att bildhantering med hjälp av digitala tekniker har fått mer plats. Samtliga lärare i studie har på något sätt behövt strukturerar om sin undervisning i och med införandet av den nya kursplanen, Lgr11.

I denna undersökning studeras 2011 års skolreform utifrån grundskolans nya läroplan. Genom flera textanalytiska metoder jämförs den kommande läroplanen Lgr11 med den rådande Lpo94. Undersökningen fokuserar främst på de skillnader som uppstått i formuleringar läroplanerna emellan för att klarlägga vad som tillkommit eller utelämnats och vilka betydelsebärande omfor-muleringar som gjorts. I undersökningen studeras även regeringens proposition (2008/09:87) som låg till grund för uppdraget att författa den nya läroplanen, för att se huruvida regeringens syn på den svenska grundskolan har ändrats sedan 90-talet.Undersökningen visar på att Lgr11 har endast en måltyp med tillhörande riktlinjer, till skillnad från Lpo94s två olika måltyper. Bland annat lägger Lgr11 något mer fokus på elevernas självstän-dighet och främjandet av entreprenörskap har blivit en del av skolans uppdrag. De mest påtagliga skillnaderna finns att hitta i kapitlet 2.2 Kunskaper. Undersökningens resultat ställs i relation till författarens tidigare studie av den nya kursplanen för moderna språk, för att klargöra i vilken utsträckning läroplan och kursplan korresponderar med varandra. Slutligen diskuteras diffusa begrepp, som förekommer i läroplanen, för att klargöra deras betydelse och roll.

Detta är en studie av sex läroböcker i matematik för gymnasiet ur ett jämnställhetsperspektiv. Läroböckerna är utgivna av olika förlag och vänder sig till olika elevgrupper. Studien tar sin utgångspunkt i läroplanens mål om jämställdhet. Böckerna är studerade i tre olika nivåer. Första nivån är en mer ytlig betraktelse av själva layouten och bilder, i andra nivån har kringtexter studerats och den tredje nivån själva problemuppgifterna. Undersökningen är både kvantitativ och kvalitativ. I den kvantitativa delen är antalet män och kvinnor räknade i de olika nivåerna. Andelen män var större i samtliga böcker på den första och andra nivån. I den tredje nivån varierade det mellan olika läroböcker.  I den kvalitativa studien är materialet analyserat med avseende på  stereotypa  mans och kvinnoroller. Detta genom att studera vad män och kvinnor gör i olika situationer i text och bild i böckerna. Bilderna är tolkade med Gert Z Nordströms analysmetod där han delar bildanalysen i tre steg, denotation, konnotation och privat association. Texternas känslighet med avseende på genus är testade med Moira von Wrights frågeställningar.  Slutsatsen av studien är att det i samtliga läroböcker finns exempel på stereotypa man och kvinnoroller och då speciellt i bilder och kringtexter medan fördelningen mellan kvinnor och män i problemtalen är jämnare.

Syftet med föreliggande studie är att studera en svensk skola utomlands och dess mellanstadielevers och lärares upplevelser av den thailändska religionen. Uppsatsens frågeställningar: · Hur upplever eleverna att de påverkas av att gå i en svensk skola utomlands? · Hur beskriver lärarna att de arbetar med undervisningen i religion på en svensk skola utomlands? · Hur upplever eleverna den thailändska religionen i skolan? Finns det några likheter eller skillnader, enligt lärare och elever, med svenska skolan hemma, när det gäller religionsundervisningen? Resultatet av undersökningen visade att eleverna uppskattade den lärarledda tiden som de tyckte var möjlig i större utsträckning på skolan utomlands. Undersökningen visade även att lärarna upplevde att det fanns många likheter med religionsundervisningen i Sverige såsom kursplaner och ämnets innehåll medan de ansåg däremot att det som skiljde dem åt var möjligheten till mycket mer studiebesök och möjlighet till lärarledd tid på skolan i Thailand. Eleverna upplevde buddhismen på olika vis och med olika djup kunskap beroende på hur länge de varit på plats i Thailand.

<p>This study is about youths and their thoughts on democracy. The study seeks to describe the problem of pupils’ ideas of democracy in context to the ideas that is described by the curriculum, Lpo94, and attach these ideas to theories of democracy to show what type of democracy the youths are bringing up. Three theories about democracy are brought up in this essay: the theory of electoral democracy, participatory democracy and deliberative democracy. The study is based on a qualitative survey answered by 102 pupils in the senior level of the compulsory school, grades 7, 8 and 9. The answers given by the pupils in this study are for the most part attached to the theory of electoral democracy and partly to the participatory democracy. The pupils refer to elections and voting, and the participation in the democratic procedure as the most important elements of democracy. Justice and the civil rights are also brought up in the answers by the pupils. They refer to democracy as a way of making decisions and the rights for the members of the society. The results of this study are compared to the results of another study, made by Skolverket in 2003: NU03. This comparison shows that the conception of democracy that the youths are delivering is similar to the NU03. The results of both of the studies show that the youths mostly refer to the principles of electoral democracy. In proportion to the ideas of democracy that is brought by the curriculum, Lpo94, which recommend the deliberative democracy’s principles, the results of this study shows that the youth’s picture of democracy and the Lpo94’s ideas of this are not the same. The consequences for our democratic society and for individuals are that we attend to keep our present democracy and we teach the pupils how to vote but not to develop our democracy.</p>

<p>I vårt examensarbete har vi valt att studera närmare hur nivågrupperad matematikundervisning kan organiseras. Vi har i en litteraturstudie undersökt hur olika författare tolkar differentieringsfrågan utifrån Lpo94. Denna studies empiriska del har vi gjort i grundskolans senare år på två skolor i norra Sverige. Vår undersökning genomförde vi genom att intervjua verksamma matematiklärare på skolorna. Genom intervjuerna har vi tagit reda på hur lärarna har organiserat och ser på nivågrupperad matematikundervisning. De slutsatser vi dragit av denna studie är att nivågrupperad matematikundervisning är ett komplext problem som innebär både möjligheter och problem. Vidare så framkom det i vår undersökning att det inte finns någon generell lösning på hur man ska differentiera på ett bra sätt, däremot en mängd faktorer att tänka på.</p>