Att demokrati är ett mångfacetterat begrepp är en utgångspunkt för denna studie. Tolkningsfriheten av demo-krati är stor – både i samhället och inom skolväsendet. Ett intresse för studien är att undersöka vad lärare lägger för innebörd i begreppet demokratiska värderingar, men även hur förutsättningar skapas för att demokratiska värden ska genereras, hur demokratiska värden utvärderas samt varför lärarna tycker att demokratiarbetet är viktigt är aspekter som denna studie belyser. Åtta lärare deltog i studien, varav hälften arbetade inom årskurs 6 och resterande hälft i årskurs 9. Det över-gripande syftet är att söka likheter och skillnader mellan lärares syn på demokratiarbetet i dessa årskurser. Den kvalitativa intervjun användes för att samla in studiens material, medan ett fenomenografiskt och idéanalytiskt förhållningssätt har använts för att analysera materialet. Robert A. Dahls demokratiteorier ligger till stor grund för studiens analys. Slutsatsen för studien är att lika värde är centralt för demokratiska värderingar bland lärare, men även rättigheter och skyldigheter har en stark position. Dialogen och lyssnandet är återkommande faktorer för både hur demokratiska värderingar skapas och även hur det utvärderas. Att lägga en grund för det framtida samhället är en bidragande orsak varför demokrati-arbetet är viktigt, samt att den kollektiva gemenskapen är prioriterad framför det individualistiska förhållnings-sättet.

Syftet med denna undersökning var att gå ut i fyra kommuner, vilka tidigare hade gemensam särskoleundervisning, för att se hur de organiserar skolgången och bedriver den praktiska undervisningen för sina elever som är mottagna i grundsärskolan. För att få svar på det genomförde vi intervjuer och enkäter med rektorer och personal på samtliga skolor i kommunerna som har grundsärskoleelever. Alla barn mellan sju och sexton år har skolplikt och under de åren har varje kommun, enligt skollagen, ansvar för att organisera en skolgång som passar varje elevs individuella behov och förutsättningar. Med tanke på det är det viktigt att man anpassar verksamheten och hittar det sätt som fungerar i praktiken. Vi har funnit att det finns sex olika varianter att organisera grundsärskoleelevers skolgång på och att det inom varje variant finns olika sätt. De sex olika varianterna har vi, utifrån respondenternas svar, valt att benämna; helintegrering, delintegrering, utanförintegrering med tillhörighet i grundskoleklass, särskoleklass, särskoleklass med integrering och utanförintegrering men mottagen i grundsärskolan. De tre första sätten hittar man inom grundskolan och de tre sista hittar man inom grundsärskolan. Oavsett vilket sätt man tillämpar, finns det både för- och nackdelar, men trots det poängterar alla respondenter samma sak. De menar att hur skolgången än organiseras, måste man se till vad som är bäst för varje elev utifrån hans/hennes olika förutsättningar och behov. Samma hänsyn måste tas när pedagoger planerar det praktiska skolarbetet och i undersökningen har vi funnit att det är viktigt att ständigt se utifrån varje elev om han/hon ska ha möjlighet till optimal utveckling.

Den här studien syftar till att relatera läromedel i svenska som andraspråk till kursplaner i ämnet som varit aktuella när läromedlen publicerades. Nedslagen representeras av kursplanen i svenska som andraspråk 1996, tillhörande läroplanen Lpo94 och kursplanen i svenska som andraspråk 2011 tillhörande läroplanen Lgr11. Läromedlen har analyserats med hjälp av analysscheman som skapats genom noggrann läsning och granskning av de båda kursplanerna. Analysschemana har fokuserat på centrala teman som har identifierats i kursplanerna. Med utgångpunkt från dessa nyskapade centrala teman har definitioner skrivits, vilka vilar på vad kursplanerna i svenska som andraspråk sätter i fokus. Resultatet av analysen visar att läromedlen idag är fullt gångbara, de är läromedel som behandlar och uppfyller kursplanernas krav.  Läromedlen visar att det i de allra flesta fallen uppfyller de centrala temana som finns i kursplanerna. Det läromedlet som relateras till Lpo94 brister på innehållet gällande relationen mellan elevens modersmål och svenska i sin dåvarande kursplan, men uppfyller kriterierna för Lgr11s kursplan. Därför är det inte ett inaktuellt läromedel trots att det egentligen vilar på tidigare kursplansmål. Diskussionen presenterar böckernas olikheter och likheter, där uppbyggandet av böckerna med utgångspunkt från de centrala temana är en sak som skiljer böckerna åt.

Syftet med denna studie är att undersöka förändringar av Lgr11:s kursplan i bild i jämförelse med den föregående, Lpo94. För att genomföra detta på ett tillfredsställande sätt har vi i första delen undersökt kursplanerna utifrån en textanalys och i den andra delen undersökt bildlärares uppfattningar av dessa kursplaner. Slutligen har relationen mellan dessa delar analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Undersökningens metod har varit samtalsintervju och textanalys.  Detta innebär att vi använde textanalys utifrån syftet att beskriva sådana aspekter av verkligheten som är av intresse. I samtalsintervjuerna ingick sex lärare från grundskolans åk. 7 - 9. Resultatet visar att bildlärares uppfattningar av den nya kursplanen är spridda.  En tolkning av detta resultat är huruvida Lgr11 är tolkningsbar av lärare och därför innefattar olika uppfattningar av bildämnet. En annan tolkning utifrån textanalys och intervjuer är förstärkningen av det kommunikativa och att digitala medier framhävs i Lgr11: kursplan i bild i jämförelse med Lpo94. Det finns en dynamisk relation mellan de förändringar som kursplanen introducerar och de förändringar som lärarna genomför utifrån de uppfattningar de har av den nya kursplanen. Vi anser att dessa uppfattningar är en del av den omstrukturering av bildämnet som vi iakttagit utifrån det empiriska material och den tidigare forskning vi tagit del av.

<p><p>Syftet med denna undersökning var att gå ut i fyra kommuner, vilka tidigare hade gemensam särskoleundervisning, för att se hur de organiserar skolgången och bedriver den praktiska undervisningen för sina elever som är mottagna i grundsärskolan. För att få svar på det genomförde vi intervjuer och enkäter med rektorer och personal på samtliga skolor i kommunerna som har grundsärskoleelever. Alla barn mellan sju och sexton år har skolplikt och under de åren har varje kommun, enligt skollagen, ansvar för att organisera en skolgång som passar varje elevs individuella behov och förutsättningar. Med tanke på det är det viktigt att man anpassar verksamheten och hittar det sätt som fungerar i praktiken. Vi har funnit att det finns sex olika varianter att organisera grundsärskoleelevers skolgång på och att det inom varje variant finns olika sätt. De sex olika varianterna har vi, utifrån respondenternas svar, valt att benämna; helintegrering, delintegrering, utanförintegrering med tillhörighet i grundskoleklass, särskoleklass, särskoleklass med integrering och utanförintegrering men mottagen i grundsärskolan. De tre första sätten hittar man inom grundskolan och de tre sista hittar man inom grundsärskolan. Oavsett vilket sätt man tillämpar, finns det både för- och nackdelar, men trots det poängterar alla respondenter samma sak. De menar att hur skolgången än organiseras, måste man se till vad som är bäst för varje elev utifrån hans/hennes olika förutsättningar och behov. Samma hänsyn måste tas när pedagoger planerar det praktiska skolarbetet och i undersökningen har vi funnit att det är viktigt att ständigt se utifrån varje elev om han/hon ska ha möjlighet till optimal utveckling.</p></p>

I denna studie presenteras en undersökning om hur samhällskunskapslärare på mellanstadiet upplever sitt ämne efter implementeringen av Lgr11. Lärarna som medverkat har erfarenhet av att arbeta under både Lpo94 och Lgr11. Genom kvalitativ intervju som metod och utifrån ett induktivt angrepssätt har datamaterialet samlats in och bearbetats genom en innehållsanalys. Resultatet visar att medverkande lärare upplever att Lgr11 är en styrande läroplan som gett samhällskunskapsämnet tydlighet. Vidare anser lärarna att trots att de enskilda SO-ämnena skrivs fram med egna kursplaner i Lgrl1 så kommer alla SO-ämnen in i varandra och behöver varandra i undervisningen. Slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att samhällskunskapslärarna upplever det positivt att deras ämne fått tydligare struktur än innan. Ämnet kan ses som svagt avgränsat men i och med Lgr11 skrivs ett tydligare innehåll fram. Ytterligare en slutsats är att lärarna ser ett behov av att integrera de olika SO-ämnena i undervisningen samt att det kan bidra till ökad kunskap hos eleverna.

<p>Det övergripande syftet med den här uppsatsen var att undersöka bildlärares upplevelser av värdegrundens förankring i bildundervisningen med fokus på moral, etik och demokrati, men också om bildlärare kan uppleva eventuella motsättningar mellan å ena sidan yttrandefrihet och å andra sidan etiska begränsningar i diskussioner kring bilder och i bildskapandet. Förutom att ha genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer så har jag för att nå fram till syftet med min undersökning gjort en litteraturstudie.</p><p>Resultatet visar att bildlärarna har värdegrunden enligt Lpo 94 förankrad i sin undervisning. Värdegrunden kommer till uttryck både genom diskussioner och i det konkreta bildarbetet. Det sistnämnda ofta i form av olika teman som berör värdegrundsfrågor. Värdegrunden konkretiseras också genom diskussioner som berör demokrati, etik och moral. Samtliga lärare påtalar vikten av att tala om bilders betydelse och bildkonventioner. Av resultatet framkommer också att samtliga bildlärare anser att värdegrunden är en självklar del i undervisningen och de anser sig ha läroplanen som ett värdefullt dokument att luta sig mot. De intervjuade lärarna anser inte att det finns några större motsättningar mellan å ena sidan demokrati och å andra sidan etik och moral i just bildskapandet, dock kan det förekomma mindre dilemman där den västerländska synen på etik och moral kolliderar med andra kulturers syn på värderingar, eller situationer där värderingar inte delas föräldrar, elever och kollegor emellan. Dilemman kan också uppstå när det gäller elevers bildskapande i relation till gränsdragningar. Dock framgår det att, upplevelse av dilemman är individuellt och det beror på lärarens handlingssätt och syn på olika situationer, om det upplevs som ett dilemma eller inte.</p>

Denna studie behandlar den nya läroplanen för grundskolan utifrån samhällskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundläggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande likriktning i samhället där allt fler värden kan omvärderas och rationaliseras utifrån ett ekonomiskt perspektiv, det vill säga en marknadens logik blir allt oftare det enda rådande sättet att beskåda verkligheten från. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhället använder Habermas termen ”den endimensionella rationaliteten”. Studien ställer frågorna huruvida förändringarna av grundskolans läroplan kan sammankopplas till en endimensionell rationalitet och om det går att urskilja idéerna bakom några av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall. Analysen av läroplanerna kan avslöja flera tydliga kopplingar till olika organisationsteorier och en klar tendens mot likriktning går att urskilja i den nya läroplanen i förhållande till den gamla. Strävansmål och individuell utveckling har ersatts med detaljstyrt centralt innehåll och kunskapskrav. Bland annat återfinns en utökad standardisering, centralisering och kontroll över skolan som är förenlig med traditionella organisationsteorier. Studien vill varna för att konsekvenserna av ett instrumentellt förhållande till kunskap i skolan mycket väl kan bli dramatiska då det hämmar kreativitet och lust för lärandet. Faktorer som istället bör vara i centrum för att driva Sverige som kunskapssamhälle framåt genom den globala konkurrensen.

Denna studie behandlar den nya läroplanen för grundskolan utifrån samhällskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundläggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande likriktning i samhället där allt fler värden kan omvärderas och rationaliseras utifrån ett ekonomiskt perspektiv, det vill säga en marknadens logik blir allt oftare det enda rådande sättet att beskåda verkligheten från. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhället använder Habermas termen ”den endimensionella rationaliteten”. Studien ställer frågorna huruvida förändringarna av grundskolans läroplan kan sammankopplas till en endimensionell rationalitet och om det går att urskilja idéerna bakom några av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall. Analysen av läroplanerna kan avslöja flera tydliga kopplingar till olika organisationsteorier och en klar tendens mot likriktning går att urskilja i den nya läroplanen i förhållande till den gamla. Strävansmål och individuell utveckling har ersatts med detaljstyrt centralt innehåll och kunskapskrav. Bland annat återfinns en utökad standardisering, centralisering och kontroll över skolan som är förenlig med traditionella organisationsteorier. Studien vill varna för att konsekvenserna av ett instrumentellt förhållande till kunskap i skolan mycket väl kan bli dramatiska då det hämmar kreativitet och lust för lärandet. Faktorer som istället bör vara i centrum för att driva Sverige som kunskapssamhälle framåt genom den globala konkurrensen.

Individens roll har gått från att vara en del av ett kollektiv till att vara primär i den svenska skolan. Samtidigt har tidigare forskning visat på hur olika konkurrerande utbildningskonceptioner, som marknadisering, instrumentalisering, kommunikativa osv, format läroplanerna. I detta ställs individ mot kollektiv, effektivitet mot kommunikation och frågor om demokratiska värden samt etik och moral blir högst aktuella. Syftet med detta arbete är att se hur läroplanen eller mer specifikt värdegrunden från år 2011 förhåller sig till dessa konceptioner. Genom kritisk diskursanalys av värdegrunden i läroplanen från 2011 i förhållande läroplanen från 1994 samt till fysikämnets kursplan (1994/2011) diskuteras dessa konceptioner utifrån möjliga konsekvenser för lärares sociala praktik. I detta syntes tydliga indikatorer på ett marknadiserat, målstyrt och instrumentellt förhållningssätt till kunskap som ökat från 1994 till 2011. Kommunikationens roll blir därför avgörande för att kunna fullfölja vissa av de, i viss mån motstridiga, uppdrag läroplanen förmedlar i förhållande till demokratiska och moraliska värden.