Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur de grundläggande demokratiska värderingarna förmedlas i lärobokstexter i samhällskunskap för mellanstadiet. Enligt läroplanen är det en av skolans uppgifter att förmedla och förankra demokratiska värderingar hos eleverna, och då är det intressant att undersöka hur dessa värderingar förmedlas i de texter som eleverna läser. Med en konstruktivistisk utgångspunkt är det relevant att undersöka de texter som fokuserar på att beskriva demokrati, eftersom eleverna förväntas göra en koppling mellan begreppen demokrati och demokratiska värderingar. Genom en kvalitativ textanalys har de fem mest populära läroböckerna utgivna efter Lgr11 undersökts, och studien visar att framförallt jämlikhet mellan könen och allas lika värde till viss del uttrycks explicit, medan individens frihet, individens integritet, människans egenvärde och solidaritet förmedlas mer implicit eller bara förutsätts i texterna. Med värdepedagogisk ansats har analysen gjorts för att bidra med underlag till mer kunskap om vad som förmedlas genom läroböcker mer än ämneskunskap. Variationen i tydlighet och betoningar mellan läroböckerna visar också på vikten av ökad värdepedagogisk medvetenhet hos lärare i valet av läromedel.

Syftet med denna uppsats är att genom en strukturerad litteraturstudie få en bild avolika påverkansfaktorer i demokratiundervisningen inom SO-ämnena utöver lärarens ämnes-kunskap. Dessa påverkansfaktorer har vi specificerat genom frågeställningarna nedan. Frågeställningarna är induktiva (Bryman, 2018, s. 49) och har uppkommit ur analysen av materialet. Vad säger forskningen om betydelsen av lärarens personliga egenskaper i demokratiundervisningen? Vad säger forskningen om betydelsen av samarbete mellan hem och skolas för demokratiundervisningen? Vad säger forskningen om olika verktygs betydelse för demokratiundervisningen? Vad säger forskningen om den sociala klassrumsmiljöns betydelse för demokratiundervisningen?

Att demokrati är ett mångfacetterat begrepp är en utgångspunkt för denna studie. Tolkningsfriheten av demo-krati är stor – både i samhället och inom skolväsendet. Ett intresse för studien är att undersöka vad lärare lägger för innebörd i begreppet demokratiska värderingar, men även hur förutsättningar skapas för att demokratiska värden ska genereras, hur demokratiska värden utvärderas samt varför lärarna tycker att demokratiarbetet är viktigt är aspekter som denna studie belyser. Åtta lärare deltog i studien, varav hälften arbetade inom årskurs 6 och resterande hälft i årskurs 9. Det över-gripande syftet är att söka likheter och skillnader mellan lärares syn på demokratiarbetet i dessa årskurser. Den kvalitativa intervjun användes för att samla in studiens material, medan ett fenomenografiskt och idéanalytiskt förhållningssätt har använts för att analysera materialet. Robert A. Dahls demokratiteorier ligger till stor grund för studiens analys. Slutsatsen för studien är att lika värde är centralt för demokratiska värderingar bland lärare, men även rättigheter och skyldigheter har en stark position. Dialogen och lyssnandet är återkommande faktorer för både hur demokratiska värderingar skapas och även hur det utvärderas. Att lägga en grund för det framtida samhället är en bidragande orsak varför demokrati-arbetet är viktigt, samt att den kollektiva gemenskapen är prioriterad framför det individualistiska förhållnings-sättet.

The aim of this study is to investigate the concept of democracy and democratic values as widely used in the curriculum for preschools. In order to further understand the concepts, I have studied pre-existing research and theories that concern the aforementioned topic. I have also searched for and found a definition of democracy on which to base a content analysis of children’s literature that is read at preschools as part of literacy activities. I do this in order to understand how values linked to democracy are conveyed in the preschool activities through literature, since it is stated in the curriculum that it is the teacher’s duty to convey democratic values. Literacy activities involving children’s literature are one of the ways in which preschools work with issues concerning societal norms and values. The methods of research that I have employed have been discourse analysis through content analysis and I have used the guidelines of these methods throughout the process. After examining, identifying patterns and analysing the children’s literature, my study shows that expressions of certain democratic values were more apparent than others. Equal value, freedom and rights were commonly recurring topics, while protection for minorities was not adressed to any great extent in any of the books. Non-violence was a value that in two out of three books was represented by conflicts being solved through compromises and oral discussion, which encourages diversity.Each studied book teaches power and resistance by addressing issues of human rights and difference of opinion. The study also conveyed the subjects as personally responsible for maintaining a well functioning democracy through their own individual values.

Skolan ska främja elevers kunskapsutveckling men har även en fostrande roll vilket ofta benämns som det dubbla uppdraget. Detta uppdrag som lärare står inför är komplext, och dessutom påverkas lärares didaktiska val även av tidsbegränsningar samt krav på mätbarhet. Kunskapsöversiktens syfte är att undersöka möjligheten att utgå från det dubbla uppdraget: att stödja elevernas utveckling av demokratiska värderingar, såväl som möjliggöra att de når litteraturundervisningens uppsatta kunskapsmål. Vi vill även synliggöra olika skönlitterära verk och olika metoder som kan stödja detta. Utifrån relevans- och kvalitetskriterier valdes tio vetenskapliga artiklar ut genom sökning i tre olika databaser. Dessa består av både nationell och internationell forskning och utgör underlaget för denna kunskapsöversikt. Frågorna som utformats för att undersöka litteraturundervisningens potential utifrån det dubbla uppdraget är: Vilka litteraturdidaktiska metoder kan lärare använda i litteraturundervisningen för att gymnasieelever ska utveckla demokratiska värderingar? Vilka skönlitterära texter kan användas för att utveckla gymnasielevers demokratiska värderingar? Genom granskning och tematisk analysmetod har vi kunnat utläsa två teman som tillåter oss att dra slutsatser utifrån källmaterialet. Slutsatsen visar att det inte är specifika skönlitterära verk som fungerar bättre än andra för att främja elevernas utveckling av demokratiska värderingar. Det handlar om skönlitteraturens repertoarer och att låta eleverna uppleva dessa. Detta tar oss till nästa slutsats som synliggör den kanske viktigaste litteraturdidaktiska metoden – att möjliggöra för eleverna att gå i dialog med texten, och med andra, för att utveckla sin person och demokratiska värderingar i litteraturundervisningen. Slutligen diskuteras kort om vidare forskning på ämnet.

This study departs from a cleavage-theory by Kriesi et al. in which the globalization and the European integration divides Europeans in winners and losers through a political, a cultural and an economic mechanism (2012). It examines the connection between the polarization following the integration and the support for political systems using Norris’ framework from Democratic deficit (2012) which differs on five levels of support. The main findings show that the polarization has an impact on four out of five levels through the cultural mechanism and that it thus not only may generate support for right-wing populism as shown by Kriesi with more, but for right-wing extremism as well. Even though the effect is limited the results also suggests that the decreasing trust in political institutions in Europe is not to be reduced to normal a fluctuation.

<p>Syftet med denna studie är att med hjälp av fokusgruppsintervjuer få en bild av hur eleverna upplever att demokratiuppdraget gestaltas i skolan och om eleverna uttrycker sig på ett sätt som indikerar att de demokratiska värderingarna är förankrade hos dem. Resultatet visar att skolan inte når fram till eleverna i sitt arbete med demokratiuppdraget och att många elever upplever skolan som meningslös och sitt eget inflytande över situation i skolan som oviktigt. När det gäller förankrade demokratiska värderingar hos eleverna uppkommer en splittrad bild med vissa elever som uttrycker sig i linje med de demokratiska värderingarna i Lpo 94 samtidigt som andra elever ger uttryck för värderingar som går helt emot läroplanens demokratiuppdrag. Undersökningen visar att när elever verkligen får möjligheten att prata kring värdegrundsfrågor så upplever de detta som meningsfullt och spännande. Skolan måste ta vara på detta intresse och avsätta tid för samtal om värdegrundsfrågor för att skapa en mer demokratisk skola som ger eleverna förutsättningarna att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare.</p>

Syftet med denna studie är att med hjälp av fokusgruppsintervjuer få en bild av hur eleverna upplever att demokratiuppdraget gestaltas i skolan och om eleverna uttrycker sig på ett sätt som indikerar att de demokratiska värderingarna är förankrade hos dem. Resultatet visar att skolan inte når fram till eleverna i sitt arbete med demokratiuppdraget och att många elever upplever skolan som meningslös och sitt eget inflytande över situation i skolan som oviktigt. När det gäller förankrade demokratiska värderingar hos eleverna uppkommer en splittrad bild med vissa elever som uttrycker sig i linje med de demokratiska värderingarna i Lpo 94 samtidigt som andra elever ger uttryck för värderingar som går helt emot läroplanens demokratiuppdrag. Undersökningen visar att när elever verkligen får möjligheten att prata kring värdegrundsfrågor så upplever de detta som meningsfullt och spännande. Skolan måste ta vara på detta intresse och avsätta tid för samtal om värdegrundsfrågor för att skapa en mer demokratisk skola som ger eleverna förutsättningarna att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare.

Syftet med min undersökning var att undersöka vilka arbetssätt och metoder några gymnasielärare använder sig utav i sin undervisning för att främja grundläggande demokratiska värderingar. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med tre gymnasielärare som undervisar i ämnet samhällskunskap. I min undersökning framkom att gymnasielärarna använder sig av deliberativa samtal för attfrämja elevernas demokratiska värderingar. Lärarna beskriver även att de använder sig av studiebesök, föreläsningar, grupparbete samt tvärgruppsredovisningar. De berättar även att de bemöter elever som uttalar sig främlingsfientligt med fakta och sakargument samt påvisar att fördomarna saknar grund. Lärarna beskriver att demokratiska arbetsformer för dem är att ge eleverna inflytande över sina studier samt skapa arbetsformer där eleverna tränar sin samarbetsförmåga. Eleverna får även vara med och påverka redovisningsform. Min slutsats avinformanternas beskrivning är att de arbetar mycket medvetet och metodiskt för att främja eleverna demokratiska värderingar, men att det saknas en gemensam samsyn på de skolor därde berörda lärarna arbetar.

A qualitative study of the implementation of Skolverkets educational documents in the pragmatic teaching of the Swedish upper secondary school. Based on material from the theoretical curriculum and education documents from Skolverket and practical feedback from teachers through semistructured interviews, this bachelor thesis wants to see how the teaching of Swedish rightwing extremist groups, racism and intolerance manifests itself in the different history courses on offer. Through a backgroundpresentation of the right-wing extremism group´s past in the decades of 1990´s, 2000´s and the 2010´s in Sweden, the practice of history is discussed as a theory in which this implementation could be applicated in teaching in the undergraduate courses History 1a1, 1a2, 1b and immersion courses 2a, 2b and History 3. Everything based on the statement of the theoretical education documents, and the label of the teaching, as inclusive and based on the values with focus on democratic values and human rights. The result that the teaching of racism and intolerance exists clearly matches the changes that were implemented in the curriculum for upper secondary school in 2011, but that the teachers does not discuss right-wing extremist groups, which also means that an interest of these may grow into the student’s mindset and that could be a problem for the democratic society. Through this, the extremist’s groups may in some cases have a method of entrenchment among pupils, and a new generation of members is persuaded by a misuse of the history practice.