Syftet med denna studie är att undersöka verksamma fritidspedagoger som arbetar i det dubbla uppdraget inom skol- och fritidsverksamhet. I bakgrunden har vi en genomgång om fritidshemmets utveckling samt personalens historia inom fritidshem. I tidigare forskning ges en genomgång för fritidspedagogers förändrade yrkesroll och deras tidigare upplevelser av det dubbla uppdraget. Vi använder oss av kvalitativ metod och intervjuar åtta verksamma fritidspedagoger för att ta reda på hur de ser på det dubbla uppdraget. Vi tar även reda på vad de ser för utmaningar och möjligheter med att arbeta i det dubbla uppdraget. I intervjuerna använder vi oss av bekvämlighetsurval och till den insamlade datan använder vi oss av meningskoncentrering, kategorisering och meningstolkning som metodanalys. Resultatet grundas sedan i den insamlade data vi fått ifrån intervjuer med respondenterna. Resultatet visar att pedagogers synsätt på det dubbla uppdraget varierar och de ser utmaningar och möjligheter på olika sätt. Möjligheter som tas upp är att elevgruppen blir tryggare då de ser pedagoger under hela dagen samt att det gynnar samverkan med lärarna. Utmaningarna kan bli att fokuset bara blir på skolan och planeringstid från fritidspedagogerna kan försvinna. De slutsatser som presenteras är att pedagoger upplever att möjligheterna väger tyngre än utmaningarna samt att pedagoger i fritidshemmet har en positiv syn på det dubbla uppdraget.

Skolan ska främja elevers kunskapsutveckling men har även en fostrande roll vilket ofta benämns som det dubbla uppdraget. Detta uppdrag som lärare står inför är komplext, och dessutom påverkas lärares didaktiska val även av tidsbegränsningar samt krav på mätbarhet. Kunskapsöversiktens syfte är att undersöka möjligheten att utgå från det dubbla uppdraget: att stödja elevernas utveckling av demokratiska värderingar, såväl som möjliggöra att de når litteraturundervisningens uppsatta kunskapsmål. Vi vill även synliggöra olika skönlitterära verk och olika metoder som kan stödja detta. Utifrån relevans- och kvalitetskriterier valdes tio vetenskapliga artiklar ut genom sökning i tre olika databaser. Dessa består av både nationell och internationell forskning och utgör underlaget för denna kunskapsöversikt. Frågorna som utformats för att undersöka litteraturundervisningens potential utifrån det dubbla uppdraget är: Vilka litteraturdidaktiska metoder kan lärare använda i litteraturundervisningen för att gymnasieelever ska utveckla demokratiska värderingar? Vilka skönlitterära texter kan användas för att utveckla gymnasielevers demokratiska värderingar? Genom granskning och tematisk analysmetod har vi kunnat utläsa två teman som tillåter oss att dra slutsatser utifrån källmaterialet. Slutsatsen visar att det inte är specifika skönlitterära verk som fungerar bättre än andra för att främja elevernas utveckling av demokratiska värderingar. Det handlar om skönlitteraturens repertoarer och att låta eleverna uppleva dessa. Detta tar oss till nästa slutsats som synliggör den kanske viktigaste litteraturdidaktiska metoden – att möjliggöra för eleverna att gå i dialog med texten, och med andra, för att utveckla sin person och demokratiska värderingar i litteraturundervisningen. Slutligen diskuteras kort om vidare forskning på ämnet.

The aim of this study has been to investigate future history teachers’ perspectives of the development of the subject of history, in conjunction with the democratic mission of the curriculum. Based on critically constructivist theories, the history subject is reproducing oppressive structures, especially related to gender, sexuality, and ethnicity, which is not in line with the democratic mission, teachers are obliged to comply with. History didactic research also shows that the subject of history tends to be characterized by eurocentrism, ethnocentrism and a perspective based on male domination which problematizes an inclusive, democratic education.

I detta examensarbete forskar vi kring hur fritidslärare utformar sin yrkesidentitet utifrån de ramfaktorer som finns i skolans organisation. Tidigare forskning och våra egna erfarenheter visar ett yrke som ser väldigt olika ut från skola till skola i både arbetsuppgifter och utformning. Hur skolledarna organiserar fritidslärarna inom organisationen är även något vi strävat efter att få svar på. Detta då vi upplevt att det har en stor inverkan på hur fritidslärarnas yrkessituation utformas vilket vårt resultat tyder på i sin tur har en stor inverkan i hur fritidslärarna skapar sina egna yrkesidentiteter. Vi utgår från frågeställningarna Hur uppfattar de nyexaminerade fritidslärarna sin yrkesidentitet? och Hur skapar skolledare förutsättningar för fritidslärare att forma sin yrkesidentitet? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och tolkat dessa utifrån olika teorier för att nå fram till vårt resultat. Vårt resultat visar att det är många variabler som bidrar till fritidslärarnas skapande utav en yrkesidentitet. Resultatet visar att fritidslärare allt som oftast har en eller flera yrkesidentiteter i sitt yrke, om man trivs med detta eller ej beror på om rätt förutsättningar för att sköta dessa ges. Slutligen visar undersökningens resultat att skolledarens ledarskap och organiserande av verksamheten är nyckeln för att skapa dessa förutsättningar.