Gender equality is a major part of the Swedish 2011 curriculum for upper-secondary school and is one of the major subjects in the modern society. Even so, there is almost no previous research about how equality is discussed in school. The purpose of this paper is to investigate how gender equality is discussed in upper secondary school in Sweden and raises the questions about how gender equality is interpreted and used by teachers as a part of the curriculum. The foundation of this paper relies on interviews with six upper secondary school teachers. The result and analysis show that gender equality can be interpreted and understood in different ways, namely as equal rights and obligations, feminism and personal commitment, representation and formal guidance. The most common subjects that teachers discussed in their lectures were questions of economy, labor and representation. Finally, the most common way to teach gender equality was to use it in the everyday teaching.

Studien behandlar Astrid Lindgrens bok Mio, min Mio från år 1954. Det är en känd barnboksom har blivit läst av många barn genom åren. Studien utgår från två olika delar.De olika delarna behandlar två olika saker. Först presenteras en analys av vetenskapliglitteratur ur perspektivet högläsning som didaktiskt val och värdegrundsuppdraget iLäroplanen (LGR11). Vi diskuterar kring centrala verktyg som praktiskt kan bidra ihögläsning.Den andra delen är en fallstudie där vi ska pröva våra teorier från uppsatsens inledande del iett antal olika frågeställningar på det skönlitterära verket Mio, min Mio av Astrid Lindgren.De metoder som används för att fullfölja studiens frågeställningar är en fallstudie, där sökningav litteratur av olika böcker och verk används för att få fram de svar som eftersöks. Studieninnehåller också egna tankar, reflektioner och analyser vad gäller högläsning och bokensinnehåll. De resultat som framgår i studien är att högläsning har många möjligheter ochutmaningar men framför allt att högläsningen har betydelse för barnens språkliga utveckling.Studien visar också ett resultat av att boken är möjlig att koppla ihop med läroplanensvärdegrundsuppdrag och bidra till dess fullgörande.

Syftet med denna studie var att undersöka vad mellanstadielärare har för erfarenheter av, och förhållningssätt till, värdekonflikter som kan uppstå mellan skolans värdegrund och hemmens värderingar. Undersökningens främsta fokus har varit på värdekonflikter rörande jämställdhet och genus, solidaritet och människors lika värde. Studien har haft tre frågeställningar. Två av frågeställningarna syftade att synliggöra erfarenheter och förhållningssätt till värdekonflikter hos studiens deltagare. Den tredje frågeställningen var till för att kunna analysera hur förhållningssätten kan förstås. Studiens frågeställningar har undersökts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem mellanstadielärare. Resultaten visar att lärare möter värdekonflikter med både elever och vårdnadshavare. Utifrån en analys av resultaten kan två förhållningssätt till värdekonflikter urskiljas, att samtala och att undgå diskussioner. Vid samtal, visar resultaten, att lärare i vissa fall flyttar fokus från värderingar till kunskap när värdekonflikter uppstår. När konflikter undviks kan det handla om att lärare förstår och accepterar att konflikter finns och inte kan lösas genom att konsensus nås.

The aim of this study has been to investigate future history teachers’ perspectives of the development of the subject of history, in conjunction with the democratic mission of the curriculum. Based on critically constructivist theories, the history subject is reproducing oppressive structures, especially related to gender, sexuality, and ethnicity, which is not in line with the democratic mission, teachers are obliged to comply with. History didactic research also shows that the subject of history tends to be characterized by eurocentrism, ethnocentrism and a perspective based on male domination which problematizes an inclusive, democratic education.

Skönlitteratur ska inkluderas i svenskundervisningen men samtidigt minskar elevernas läsförståelse. Skolan har ett dubbelt uppdrag i form av kunskaps- och värdegrundsuppdraget som ska genomsyra hela verksamheten. Syftet med studien är att undersöka svensklärares erfarenheter av och uppfattningar om att använda skönlitteratur för att möta skolans dubbla uppdrag i årskurs 4–6. Detta görs utifrån följande frågeställningar: Vad anser lärare är svenskämnets huvuduppgift? Hur använder lärare skönlitteratur som pedagogiskt material? Hur ser lärare på att använda skönlitteratur för att möta skolans dubbla uppdrag? Resultatet kopplas till Svedners (1999) teoretiska tolkning av svenskämnet genom hans sju ambitioner. Materialet samlas in genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att utifrån det som lärare uttrycker så är färdighetsambitionen i fokus. Däremot ingår fler av ambitionerna när lärarna beskriver hur skönlitteratur används och kan användas. Det framkommer även att lärare anser att skönlitteratur är ett bra sätt att inkludera värdegrund i svenskämnet men att det kräver planering och kan gynnas av att lärare arbetar tillsammans och arbetar med teman. / Fiction should be included in the Swedish school subject but at the same time the pupils’ reading comprehension decreases. The school have two missions that it needs to include, the knowledge mission and the value mission. The purpose of this study is to review teachers of Swedish experience of and their view on fiction to meet the two missions in middle school. This will be done by answering following questions: What do the teachers consider to be the main purpose of the Swedish school subject? How do teachers include fiction in their teaching as a pedagogical material? How do teachers view the usage of fiction to fulfill the schools two missions? The result is put in relation to Svedner’s (1999) theoretical interpretation of the Swedish school subject through his seven ambitions. The material was collected through semi-structured interviews with five active teachers in the grades 4–6. The result shows that what the teachers express is related to the ambition of skill being in focus. However, more of the ambitions could be seen when the teachers describe how they use fiction and how fiction could be used. The result also shows that the teachers find fiction to be a helpful resource to include the value mission in the subject of Swedish, but that it requires a lot of planning and that could be more efficient if teachers work together and work with themes.