Gender equality is a major part of the Swedish 2011 curriculum for upper-secondary school and is one of the major subjects in the modern society. Even so, there is almost no previous research about how equality is discussed in school. The purpose of this paper is to investigate how gender equality is discussed in upper secondary school in Sweden and raises the questions about how gender equality is interpreted and used by teachers as a part of the curriculum. The foundation of this paper relies on interviews with six upper secondary school teachers. The result and analysis show that gender equality can be interpreted and understood in different ways, namely as equal rights and obligations, feminism and personal commitment, representation and formal guidance. The most common subjects that teachers discussed in their lectures were questions of economy, labor and representation. Finally, the most common way to teach gender equality was to use it in the everyday teaching.

Studien behandlar Astrid Lindgrens bok Mio, min Mio från år 1954. Det är en känd barnboksom har blivit läst av många barn genom åren. Studien utgår från två olika delar.De olika delarna behandlar två olika saker. Först presenteras en analys av vetenskapliglitteratur ur perspektivet högläsning som didaktiskt val och värdegrundsuppdraget iLäroplanen (LGR11). Vi diskuterar kring centrala verktyg som praktiskt kan bidra ihögläsning.Den andra delen är en fallstudie där vi ska pröva våra teorier från uppsatsens inledande del iett antal olika frågeställningar på det skönlitterära verket Mio, min Mio av Astrid Lindgren.De metoder som används för att fullfölja studiens frågeställningar är en fallstudie, där sökningav litteratur av olika böcker och verk används för att få fram de svar som eftersöks. Studieninnehåller också egna tankar, reflektioner och analyser vad gäller högläsning och bokensinnehåll. De resultat som framgår i studien är att högläsning har många möjligheter ochutmaningar men framför allt att högläsningen har betydelse för barnens språkliga utveckling.Studien visar också ett resultat av att boken är möjlig att koppla ihop med läroplanensvärdegrundsuppdrag och bidra till dess fullgörande.

Syftet med denna studie var att undersöka vad mellanstadielärare har för erfarenheter av, och förhållningssätt till, värdekonflikter som kan uppstå mellan skolans värdegrund och hemmens värderingar. Undersökningens främsta fokus har varit på värdekonflikter rörande jämställdhet och genus, solidaritet och människors lika värde. Studien har haft tre frågeställningar. Två av frågeställningarna syftade att synliggöra erfarenheter och förhållningssätt till värdekonflikter hos studiens deltagare. Den tredje frågeställningen var till för att kunna analysera hur förhållningssätten kan förstås. Studiens frågeställningar har undersökts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem mellanstadielärare. Resultaten visar att lärare möter värdekonflikter med både elever och vårdnadshavare. Utifrån en analys av resultaten kan två förhållningssätt till värdekonflikter urskiljas, att samtala och att undgå diskussioner. Vid samtal, visar resultaten, att lärare i vissa fall flyttar fokus från värderingar till kunskap när värdekonflikter uppstår. När konflikter undviks kan det handla om att lärare förstår och accepterar att konflikter finns och inte kan lösas genom att konsensus nås.

The aim of this study has been to investigate future history teachers’ perspectives of the development of the subject of history, in conjunction with the democratic mission of the curriculum. Based on critically constructivist theories, the history subject is reproducing oppressive structures, especially related to gender, sexuality, and ethnicity, which is not in line with the democratic mission, teachers are obliged to comply with. History didactic research also shows that the subject of history tends to be characterized by eurocentrism, ethnocentrism and a perspective based on male domination which problematizes an inclusive, democratic education.