Bakgrund:Vårt intresse för läxor började när våra barn kom hem med sina läxor. När vi började som lärarstudenter och vikarierande lärare har fenomenet läxan väckt många tankar. Läxan är ett hett ämne som det finns många åsikter om. Idag diskuteras det flitigt i sociala medier och bland politiker om läxan som lärande och varande. Westlund (2007) beskriver läxan som ett komplext fenomen och poängterar att läxan har en etablerad plats i skolan utan att varken Lgr 11 eller skollagen nämner läxan som ett arbetssätt för att nå målen (ibid.). Syfte:I vår studie har vi valt att belysa en specifik läxas innehåll från tre olika perspektiv pedagogens, elevens och vårdnadshavarens. Syftet med detta examensarbete är att följa en läxas väg från pedagogens syfte med läxan och se om detta följer med till eleven och dess vårdnadshavare. Förstår eleverna vad de ska lära med den specifika läxan? Har vårdnadshavaren förstått syftet med läxan? Läxan görs för det mesta i hemmet tillsammans med vårdnadshavare och därför ville vi även ta reda på om de ger stöd till barnets läxläsning. Metod:Det empiriska materialet har samlats in med mixed method, som är en metod där man kan blanda kvalitativa och kvantitativa metoder för att samla in data. Vi har intervjuat två lärare för att ta reda på syftet med deras specifika läxa. Till eleverna och vårdnadshavare delade vi ut enkäter för att se om syftet uppfattades. Resultat:Resultatet visar att pedagogens syfte med läxan uppfattas av eleverna däremot behövs information till vårdnadshavarna för att de ska förstå läxans syfte. Undersökningens resultat visar även att de flesta vårdnadshavare ger stöd till sina barn vid läxläsning.

Sammanfattning En central uppgift för förskollärarna är att i nära samarbete med vårdnadshavarna stimulera och vägleda barnen (Skolverket, 2010). Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med vårdnadshavare. För ett nära samarbete mellan förskola och hem kan daglig överlämning mellan förskolan och hemmet förväntas ha betydelse. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur ett gott samarbete mellan förskollärare och vårdnadshavare kan etableras. Vad behöver förskollärare för att etablera ett gott samarbete med vårdnadshavare oavsett kön, kulturell- eller social tillhörighet? Arbetet bygger på enskilda intervjuer med 4 vårdnadshavare och 4 förskollärare. De frågeställningar som fokuseras på är: Hur kan vi skapa ett förtroendefullt samarbete för att få en bra relation till vårdnadshavarna? Vilken kommunikation förs mellan förskollärare och vårdnadshavare när barnet ska gå hem? Resultatet visar på viktiga gemensamma komponenter för ett gott samarbete mellan hemmet och förskolan kan etablera. En slutsats som kan dras är att ömsesidig respekt skapar en förtroendefull relation mellan vårdnadshavare och förskollärare. Vad förskollärarna och vårdnadshavare kommunicerar om är relevant men individuellt beroende på vad vårdnadshavare vill veta. Ett gott samarbete mellan hem och förskola som skapas genom ömsesidig respekt är viktigt för barnets välbefinnande, utveckling och lärande.

Enligt svensk skollaghar läraren en skyldighet att upprätta kontakt mellan hem och skola, samtidigt som läroplanen från 2011 menar att skolan ska möta föräldrarna i deras önskemål gällande skolkontakt. Är vårdnadshavare nöjdamed de kontaktformer som används idag? Föräldrar i Borgholm, Kalmar ochMörbylånga kommun med barn i årskurs 1-6 har deltagit i denna studie för att undersöka frågan. Denna studie syftar till att undersöka vilka kontaktsätt som används samt om de är enligt vårdnadshavares önskemål. Deltagarnas fick ange sin sociala bakgrund och olika grupper jämfördes med varandra. Medverkandet av kvinnor var högt, medan männen var underrepresenterade. Högutbildade vårdnadshavare var en väl representerad kategori. Föräldrar har deltagit i studien genom att besvara en elektronisk enkät där de har uppgett i vilken mån de har kontakt samt hur ofta de önskar ha den. De undersökta kontaktformerna är mail, skriftliga brev, utvecklingssamtal, möten med enskild elev och/eller föräldrar, telefonsamtal, SMS-kontakt, tamburkontakt, lappar för enskild elev, läroplattform, blogg/hemsida, föräldramöte, anordnade skoldagar samt kommentarer via skolböcker. Undersökningen visade att föräldrar vill ha mer kontakt med skolan på ett generellt plan, särskilt gällande mailkontakt och personlig kontakt vid hämtning och lämning av barn. Tekniska bitar som läroplattformer anses krångliga att använda sig av, vilket har delat upp vårdnadshavare i två block; ett där man vill förenkla användningen och utnyttja verktyget i större grad och ett där man vill sluta använda sig av läroplattformer helt och hållet.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra förskollärare arbetar med vårdnadshavares inflytande under barnens inskolning till förskolan. Genom intervjuer av fyra förskollärare och utifrån begreppet inflytande visar resultatet att förskollärarna anser att de ger vårdnadshavarna inflytande men att de även har en viss makt att begränsa detta inflytande. Inskolningen handlar enligt förskollärarna främst om att göra både vårdnadshavare och barn trygga i verksamheten och för att få dem trygga är kommunikationen och ett öppet klimat betydelsefullt. Men studien visar också att förskollärarnas yrkesprofession betraktas som överordnat föräldrars vilja och möjlighet till påverkan.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad förskollärare och vårdnadshavare har för förväntningar och upplevelser av samverkan i utvecklingssamtal. Forskning visar att ett nära samarbete med hemmet höjer kvaliteten på förskolan, en bra kvalitativ förskola ger barnen bättre förutsättningar i det livslånga lärandet. Vi har intervjuat fyra förskollärare och fyra vårdnadshavare. Resultaten visade skillnader i vad förskollärare och vårdnadshavarna ser för syfte med utvecklingssamtalet. Vårdnadshavarna ser det ser det som ett tillfälle att i lugn och ro få prata om det enskilda barnet, dess utvecklig och trivsel, medan syftet för förskollärarna är att samverka runt barnet och förskoleverksamheten. Både vårdnadshavarna och förskollärare uttrycker att det är viktigt med en förtroendefull relation för att kunna mötas på ett bra sätt i alla samverkanssituationer. Slutsatsen av studien visar att förskollärarna anser att de allra flesta vårdnadshavare tycker att det är viktigt att delta i utvecklings- samtalen till skillnad från andra samverkansformer. Vårdnadshavarnas förväntningar och upplevelser tolkar vi också som positiva för de anser att den information de förväntat sig att få tillgodogörs och är relevant för dem och deras barn.

Syftet med studien som följer är att synliggöra pedagogens förhållningssätt när det gäller konflikthantering i förskolan. För att undersöka detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjorts med fem verksamma förskollärare. Utifrån syftet valdes tre forskningsfrågor som nedanstående studie ämnar besvara: Vilket förhållningssätt har arbetslaget enligt pedagogen till konflikthantering i förskolan?  Hur beskriver pedagogen hens uppfattning av konflikterna som sker i barngruppen? Vilket förhållningssätt har pedagogerna till samarbetet med vårdnadshavarna gällande konflikthantering i förskolan? Analysen av det materialet som samlats in har gjorts utifrån en del av den tidigare forskningen som finns inom ämnet konflikthantering i förskolan. Resultatet har sedan jämförts och diskuterats med den tidigare forskningen under diskussionen. Resultatet från nedanstående studie visar på att pedagogernas förhållningssätt till hur de arbetar med konflikthantering i förskolan, påverkas av vilken attityd de har till ämnet. Pedagogerna i förskolan använder ofta konflikthantering som ett redskap för att utveckla barnens sociala förmågor och empati enligt de intervjuade förskollärarna. Resultatet visar även på att konflikthantering upptar en stor del av den dagliga verksamheten och att pedagogerna arbetar mycket med att förebygga konflikter i verksamheten. Barngruppens storlek och hur miljön är utformad påverkar hur pedagogerna arbetar med konflikthantering och hur pass mycket konflikter som sker mellan barnen. Resultatet visar på att konflikthantering är viktigt för att synliggöra andras perspektiv och lära barnen sätta ord på sina egna känslor enligt förskollärarna som intervjuats.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare upplever kontakten med vårdnadshavare under hämtning. Det som ligger till grund för detta syfte är frågor kring hur förskollärare upplever sitt eget och vårdnadshavarens bemötande och vilka förutsättningar som ger möjlighet till kontakt. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av semi-strukturerade intervjuer. Studien grundar sig på material från tio stycken intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna anser att kontakten med vårdnadshavare är viktig men inte helt problemfri. Tid, personaltäthet och ansvarsfördelning är det som förskollärarna upplever ha störst påverkan på fenomenet kontakt. En av våra slutsatser är att förskollärarna upplever att kontakten till vårdnadshavare är betydelsefull i det avseende att det gynnar barnens välmående och känsla av trygghet.

Studien syftar till att undersöka hur vårdnadshavare till barn upplever informationen från förskolan. samt i fall informationen har någon påverkan på deras upplevelse av delaktighet i verksamheten. Den insamlade empirin har gjorts med hjälp av två kvalitativa metoder, dels genom semistrukturerade intervjuer, och dels genom enkäter. Totalt har tjugoen vårdnadshavare med minst ett barn i förskolan deltagit i studien. Samtliga informanter är även hemmahörande i södra delen av Sverige. Målet med den geografiska spridningen av informanter var att få en mer allmän bild av vårdnadshavares upplevelser av information. Forskningsansatsen har en fenomenografisk prägel eftersom att informanternas subjektiva upplevelse har stått i fokus. Deras svar har sedan analyserats ur den sociokulturella teorin, samt Watzlawiks kommunikationsteori och resultatet visar att de flesta vårdnadshavare var nöjda med den information de fick. Vidare visar resultatet även att vårnadshavarna upplevde att informationen hade betydelse för deras vardag. Genom den dagliga informatonen upplevde de att de kunde ta över vårdnaden av barnet samt att informationen gav dem underlag till samtal om barnet. Därtill visar resultatet att interaktionen mellan förskolans personal och vårdnadshavaren påverkar vårdnadshavarens upplevelse av delaktighet. Genom interaktionen kunde de främst påverka rutiner kring det egna barnet. Detta ökade i de fall vårdnadshavaren beskrev att hen hade en öppen relation till personalen, dock vill merparten av informanterna inte ha mer inflytande i verksamheten så länge deras barn trivs.

Tanken med undersökningen var att ta reda på hur läxläsningssituationen, för ämnet kemi, i hemmen upplevs av vårdnadshavare och elever i årskurs 7-9 och vilken inställning vårdnadshavare och elever har till läxor i kemi. Eftersom den forskning som är gjord främst är inriktad på de lägre årskurserna är det intressant att titta lite närmre på läxläsningssituationen för de högre årskurserna, då nivån på kemiundervisningen höjts och vårdnadshavare kanske inte har samma möjligheter att hjälpa sina barn med läxan. Studien gjordes med hjälp av enkäter som delades ut till alla vårdnadshavare och elever på en skola. Alla elever som deltog i studien hade samma undervisande lärare och totalt deltog 60 st. hushåll i enkätstudien. För att få ytterligare en dimension på undersökningen gjordes en intervju med den lärare som undervisar eleverna i kemi. För att få en djupare inblick i hur vardagen kan se ut med tanke på mängden läxor, och om det från undervisande lärares sida gjordes några anpassningar i innehållet av läxorna till olika elever. Resultatet blev att det i stort sett råder harmoni under läxläsningssituationen i de hushåll som valde att delta i studien. En majoritet av både vårdnadshavare och elever var positivt inställda till läxor och ansåg att kunskaperna i kemi fördjupades med hjälp av läxor. Den största anledningen vårdnadshavare i studien uppger till att de hjälper sina barn med läxan i kemi är förfrågningar från barnen. Denna förfrågan från barnen beskrivs också som en av de starkare drivkrafterna till att vårdnadshavare engagerar sig i sina barns skolarbete. Det visar sig också att de flesta vårdnadshavare tycker att läxan i kemi är anpassad efter deras barn samt att de flesta vårdnadshavare inte har något behov av att påverka kemiläxan. Även om många elever i studien uppger att de får den hjälp de vill ha, behöver det inte betyda att de vill ha någon som sitter med under hela läxläsningspasset. Den hjälp vårdnadshavarna kan ge är att se till att det finns studiero samt eventuellt svara på frågor som kan uppkomma längs vägen