Abstrakt  Bakgrund: Endometrios är en gynekologisk sjukdom som kan medföra svåra symptom såsom bäckensmärta, samlagssmärta, utmattning och infertilitet. Symptomen inverkar ofta negativt på livskvaliteten och påverkar många aspekter av livet. Trots en prevalens på omkring 10% kallas endometrios ibland för den dolda sjukdomen då kunskap om sjukdomen och dess effekter på kvinnors liv länge har varit låg.  Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios.  Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie i syfte att ge inblick i rådande kunskapsläge genom att sammanställa befintlig forskning. 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats analyserades genom induktiv innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i 3 huvudkategorier: att kämpa för att bli tagen på allvar, att uppleva lidande och att bli begränsad i livet. Kvinnors upplevelser av att leva med endometrios var förknippade med känslor av att inte bli bekräftad, psykisk och känslomässig smärta, förändrade levnadsförhållanden och behov av att ta kontroll över sina liv.  Slutsats: Studien visar att kvinnor med endometrios upplever omfattande lidande som påverkar många aspekter av livet vilket stärks av tidigare forskning. För att de ska kunna erbjudas fullgod vård föreslås ett livsvärldsperspektiv i vården där kvinnornas unika upplevelser av att leva med endometrios är i fokus.

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år 1300 personer i en hjärntumör. Genom de subjektivasymtom som hjärntumören medför kan livet förändras. Biverkningar efter olika behandlingarkan även de medföra förändringar som påverkar hur det är att leva samt en persons livsvärld.För att förbättra livskvalitén behöver sjuksköterskan kunskap om de subjektiva symtomensom kan uppkomma vid insjuknandet med en malign hjärntumör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med enmalign hjärntumör. Metod: Två stycken patografier analyserades med en kvalitativ design. Patografiernaanalyserades med en kvalitativ innehållsanalys utifrån hur Graneheim och Lundmanbeskriver. Studien hade en manifest ansats med latenta inslag. Resultat: I analysen framkom det fem kategorier, hjärntumören gav kroppslig påverkan,tappade kontrollen över sitt liv, förnekade hjärntumören, livet blev en kamp och stöd varbetydelsefullt. Det framkom att personerna med en malign hjärntumör upplevde attsjukdomen och behandlingarna gav påverkan som exempelvis trötthet. De upplevde ävenkänslor som rädsla, ångest, chock och kontrollförlust. Hjärntumören kunde även förnekas avpersonerna. Stöd från vänner och familj var något som kunde upplevas betydelsefullt.Slutsats: Den maligna hjärntumören gav en upplevelse av trötthet, talsvårigheter,kontrollförlust samt att relation till närstående påverkades. Detta påverkade i sin tur hur detvar att leva. Genom att uppmärksamma detta kan sjuksköterskan hjälpa personen att återfåhälsa och för att underlätta för en person med en malign hjärntumör, kan sjuksköterskanöppna upp för samtal och genom att beakta en persons unikhet ge information.

Myelom är en sällsynt och obotbar sjukdom men är trots detta bland de vanligare haematologiska cancersjukdomarna. Fram till början på 1980-talet orsakade myelom en långsam med gradvis nedgång i patientens hälsotillstånd och medellivslängden då var 2 år efter diagnos. Nu har den förbättrade behandlingen av högdosterapi främjat patientvården och även ökat medellivslängden. Behandling och effekter av sjukdomen har olika påverkan på kropp och psyke och kunskapen om upplevelserna av att leva med myelom är en viktig del i omvårdnadsarbetet.

Bakgrund: Endometrios uppmärksammas mer och mer i media, trots detta är kunskapen om erfarenheter av att leva med sjukdomen bristfällig inom sjukvården. Sjuksköterskan, samt övrig vårdpersonal, behöver få en större förståelse för hur endometrios påverkan kvinnans livsvärld, detta för att kunna ge en god och jämlik vård.   Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios.   Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Tio kvalitativa artiklar inkluderades i studien, nio stycken med semistrukturerade intervjuer samt en med fokusgruppsintervjuer. En induktiv innehållsanalys genomfördes som resulterade i fyra kategorier med tillhörande underkategorier.   Resultat: Litteraturstudiens resultat beskriver hur kvinnor med endometrios upplever att sjukdomen påverkar deras livsvärld samt hur bemötande från vårdpersonal påverkar deras uppfattning om sin sjukdom. Kvinnorna upplever en kunskapsbrist hos dem själva, deras omgivning och sjukvårdspersonal som leder till försening i diagnos samt fortsatt normalisering av symtomen. En ökad kunskap kring endometrios både hos allmänheten och sjukvårdspersonal krävs för att öka medvetenheten om sjukdomen samt förbättra bemötandet gentemot dessa kvinnor.     Slutsats: Resultatet visar att det finns ett behov av ökad kunskap om endometrios och hur sjukdomen påverkar kvinnorna i deras livsvärld hos sjukvårdspersonal. Detta för att snabbare kunna diagnostisera kvinnorna och erbjuda en bättre vård. Det finns ett behov av att vårdpersonal blir medveten om hur bemötande påverkar patienten i dennes situation, samt vikten av att lyssna på patienten och bekräfta hennes i hennes livsvärld.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som innebär att man ofta upplever och förstår verkligheten på ett annorlunda sätt. Sjukdomen orsakas av psykologiska, sociala samt ärftliga faktorer. Symtomen ger ofta ångest vilket leder till tillbakadragenhet och ensamhet. Sjukdomen behandlas med terapi och läkemedel samt stöd från personer i omgivningen.   Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur det kan upplevas att leva med schizofreni.   Metod: I litteraturstudien har en kvalitativ ansats använts och studien baseras på sex självbiografiska böcker vilka analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys.   Resultat: Resultatdelen består av fyra huvudkategorier: Självuppfattning; Minskat socialt samspel; Sjukvårdens bemötande och behandling, samt Sökande efter lindring och hopp om framtiden. Resultatet visar att lidande är en konsekvens av sjukdomens effekter. Trots lidandet kan en person med schizofreni finna ett hopp om en bättre framtid genom stöd från familj och anpassad behandling.   Slutsatser: Personer som lever med schizofreni vill bli sedda och bemötta på ett bra sätt, alltså med respekt och följsamhet. Som sjuksköterska är det vår plikt att se till att de får ett bra bemötande för att minska lidandet som upplevs på grund av sjukdomen.

Bakgrund: I Sverige finns det cirka 18 000 personer med Parkinsons sjukdom. Parkinsons sjukdom är en neurologisk progredierande sjukdom som påverkar personens kroppsrörelser och kognitiva förmåga. Sjukdomen debuterar oftast i 50-65 års ålder och är något mer förekommande hos män än hos kvinnor. Parkinsons sjukdom är obotlig och kronisk men inte en livshotande sjukdom. Olika personer med samma sjukdomsdiagnos kan uppleva sjukdomen helt olika och kan behöva vårdas på olika sätt Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom. Metod: En litteraturstudie med åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ design utfördes. Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys för kvalitativa studier användes för att analysera resultatet. En manifest innehållsanalys med latenta inslag låg till grund för analysen. Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra kategorier samt två underkategorier. Kategorin ”Den förändrade kroppen ” beskriver de kroppsliga förändringarnas påverkan i det dagliga livet.” Osäkerhet och rädsla ” beskriver rädslor och osäkerhet för vad sjukdomen innebär för personernas liv och framtid. ” En förändrad identitet ” beskriver hur Parkinsons sjukdom påverkar personernas identitet och roller i en förändrad vardag. ”Hantering av sjukdomen ” hade två underkategorier; ” Den egna hanteringen av sjukdomen ” som beskriver hantering och anpassning till sjukdomen samt ”Stöd och hjälp från andra” som beskriver förståelse och stöd från familj och samhället. Slutsats: Studiens resultat visade att personer med Parkinsons sjukdom upplevde fysiskt, psykiskt och social kontrollförlust. Upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom beskrivs som att leva med kroppsliga förändringar. Symtom från sjukdomen beskrevs med känslor av skam, vilket innebar att personerna isolerade sig som följd. Personer som isolerar sig kan därför bli svåra att nå för sjukvården. Med ett livsvärldsperspektiv kan sjuksköterskor lättare förstå hur hälsa, sjukdom, lidande och vårdande upplevs, för att stödja och stärka varje persons hälsoprocesser.

Syftet med denna studie var att undersöka tio förskolepedagogers erfarenheter av att skapa goda relationer till barnen. För att undersöka detta valde vi att genomföra semi-strukturerade intervjuer med tio förskolepedagoger. Resultatet visar att pedagogerna skiljer på omsorg och lärande och förlägger relationsskapandet till avgränsade tidsperioder. Pedagogerna lägger stor betydelse vid personligheten i skapandet av goda relationer. Då relationsskapandet faller väl ut menar pedagogerna att det är deras egen personlighet som är avgörande. Då pedagogerna stöter på hinder i relationsskapandet förlägger de svårigheterna hos barnens personligheter och hur väl personligheterna samspelar med varandra. Resultatet visar även att pedagogerna lyfter betydelsen av närhet i relationsskapandet men att de har olika uppfattningar om hur nära man som pedagog bör vara barnen.

Cancer är ett samlingsnamn för över 200 olika sjukdomar. Varje år drabbas ett av 600 barn i världen utav cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn är leukemi och hjärntumörer. Det är ännu oklart varför barn får cancer, men forskning visar att bidragande faktorer kan vara ärftlighet, miljögifter och strålning. När ett barn drabbas av cancer är det inte bara barnet som ställs inför en förändrad livsvärld utan hela familjen påverkas. Syftet var att belysa hur familjens livsvärld påverkas när ett barn drabbas av cancer. En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på elva vetenskapliga originalartiklar användes för att få svar på syftet. Analys av texten utfördes enligt Graneheim och Lundmans (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultatet presenteras i fem olika teman. Dessa var: trygghet byts mot kaos, starka känslor och förändrade relationer, att finna en balans i den nya vardagen, behov av stöd, information och kontroll samt att kunna gå vidare trots osäkerhet. Alla i familjen reagerar olika på cancersjukdomen och därför behövs det individuellt och anpassat stöd. Behovet av stöd var som störst i samband med att diagnosen konstaterades men även efter avslutad behandling. Resultatet visar att det finns brister inom sjukvården gällande stöd och information, därför behövs vidare forskning för att sjuksköterskan ska kunna ge familjen anpassad vägledning genom sjukdomstiden.

No description available.

No description available.