I dag bedrivs det palliativ vård i stor omfattning på sjukhus. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befann sig i livets slutskede var det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställdes för att lindra det lidande som uppstått. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av lidande och lindrat lidande i palliativ vård. Studien byggde på tre avhandlingar som var aktuella, svenska och handlade om palliativ vård utifrån patienters upplevelser. Resultatet visade att lidandet endast kan lindras om patienterna först fann mening med sitt lidande och sitt liv. Ensamhet, tystnad och att inte bli sedd som medmänniska ökade lidandet medan en god kommunikation, närhet, oberoende, andlig och existentiell tillfredställelse skapade lindrat lidande. När man jobbar inom vården var kunskap om hur patienter upplevde välbefinnande och livskvalitet i livets slut av stor betydelse för att kunna ge tillfredsställande vård till patienterna. Ingen ska behöva lida i onödan och alla bör få möjlighet till en fridfull död. Lidande är en del av livet och alla kommer någon gång i livet att drabbas av lidande.

Bakgrund: ALS är en progressiv obotlig sjukdom som påverkar nervsystemet och överlevnaden är mellan 3-5 år. Omvårdnadsåtgärder bör sättas in i ett tidigt skede och fokus bör ligga på den unika patienten men även familjen påverkas. Katie Erikssons (1994) omvårdnadsteori om lidande valdes som referensram eftersom vården bör sträva efter att lindra patienters lidande. Därför behövs en större förståelse för hur patienter upplever sin sjukdom. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med ALS. Metod: En systematisk litteraturstudie där nio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats ingick. Resultat: De kategorier som framkom var Upplevelser av förändrade relationer, Upplevelser av begränsningar och Upplevelser av välbefinnande. Lidande kunde upplevas som sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande i olika sammanhang. Förändrade relationer med stöd från familjen, men även oro för familjen och deras framtid, påverkade patienternas upplevelse av sin sjukdom. Begränsningar kunde vara fysiska symtom men även upplevelser av att vara en börda och inte bli sedd som en person. Upplevelser av välbefinnande innebar känslor av meningsfullhet, hopp och acceptans. Slutsats: Patienter med ALS upplevde både fysiska begränsningar, oro och rädsla för framtiden men även välbefinnande. Individanpassad vård som utgår från den unika patienten kan lindra lidande och gemensamma insatser med samverkan i team kan utveckla vården och ge patienten en ännu bättre omvårdnad.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som innebär att man ofta upplever och förstår verkligheten på ett annorlunda sätt. Sjukdomen orsakas av psykologiska, sociala samt ärftliga faktorer. Symtomen ger ofta ångest vilket leder till tillbakadragenhet och ensamhet. Sjukdomen behandlas med terapi och läkemedel samt stöd från personer i omgivningen.   Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur det kan upplevas att leva med schizofreni.   Metod: I litteraturstudien har en kvalitativ ansats använts och studien baseras på sex självbiografiska böcker vilka analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys.   Resultat: Resultatdelen består av fyra huvudkategorier: Självuppfattning; Minskat socialt samspel; Sjukvårdens bemötande och behandling, samt Sökande efter lindring och hopp om framtiden. Resultatet visar att lidande är en konsekvens av sjukdomens effekter. Trots lidandet kan en person med schizofreni finna ett hopp om en bättre framtid genom stöd från familj och anpassad behandling.   Slutsatser: Personer som lever med schizofreni vill bli sedda och bemötta på ett bra sätt, alltså med respekt och följsamhet. Som sjuksköterska är det vår plikt att se till att de får ett bra bemötande för att minska lidandet som upplevs på grund av sjukdomen.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och var tionde kvinna riskerar att drabbas någon gång under sitt liv. Att drabbas av svår sjukdom innebär en avvikelse från det normala livet och leder till en omtolkning av de egna livsvillkoren. Som teoretisk förankring användes Katie Erikssons teori om lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att ha drabbats av bröstcancer. Metod: I den systematiska litteraturstudien granskades och analyserades 12 vetenskapliga artiklar som hämtades ur databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: existentiella och emotionella upplevelser, upplevelser i samband med vård och behandling, sociala relationer, identitetsförändring och meningsskapande strategier. I resultatet framkom det att cancerbeskedet framkallade starka reaktioner och känslor av chock och dödsångest. Många kvinnor upplevde att hela livet påverkades och att den egna identiteten förändrades. Slutsats: Att få en inblick i den enskilda individens upplevelse av sin sjukdom är av stor betydelse för såväl personal som patient. Att se människan bakom sjukdomen möjliggör en god vårdrelation och en god vård. Ett arbetssätt som möjliggör samtal utöver den direkta omvårdnaden samt uppföljningssamtal efter avslutad behandling, kan minska risken att patienten lämnas ensam med eventuella frågor och tankar.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt smärttillstånd som inte uppvisar några kliniska markörer, vilket gör det svårt i mötet med sjukvården och leder ofta till misstroddhet. Syndromet är förknippat med psykiska och fysiska besvär i form av extrem trötthet, smärta och stora begränsningar i det dagliga livet. Syfte: Att belysa tillvaron hos män och kvinnor som lever med Fibromyalgi. Metod: Systematisk litteraturstudie med 12 kvalitativa artiklar genomförda på män och kvinnor. Tre databaser, Cinahl, Pubmed och PsycINFO, användes för sökandet av artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades efter ett protokoll för bedömning av kvalitativa artiklar. Analysen inspirerades av en innehållsanalys där faktorer som påverkade tillvaron identifierades. Resultat: Artiklarna resulterade i två stora kategorier: Lidande och Återfå kontroll. Lidande utgjorde en stor del av de drabbades vardag men genom att lära sig bemästra syndromet och anpassa livet efter detta bidrog det till mindre lidande. Slutsats: Lidande och misstroddhet visade sig vara stora påverkande faktorer och sjuksköterskan måste därför vara öppen och lyhörd i mötet med fibromyalgidrabbade.

Bakgrund- Fibromyalgi är en svårbehandlad och svårdiagnostiserad kronisk smärtsjukdom med okänd etiologi. Det vanligast förekommande symtomet är muskelsmärta och 80-90% av de drabbade är kvinnor. Syfte- Att belysa fibromyalgipatienters upplevelser av vardagen. Metod- En systematisk litteraturöversikt har använts. Databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO användes i sökförfarandet. Nio artiklar inkluderades; sju kvalitativa och två kvantitativa. De kvalitativa artiklarna granskades enligt modell hämtad från Forsberg och Wengström och de kvantitativa artiklarna granskades enligt modell från Willman, Stoltz och Bahtsevani. De kvalitativa artiklarna analyserades enligt modell från Lundman och Hellgren Graneheim och de kvantitativa artiklarna analyserades enligt modell från Axelsson. Resultat- Hela vardagslivet påverkas av fibromyalgi. Patienterna har svårt att ta hand om arbete, hushåll och familj. Sjukdomen bringar ett lidande vilket drabbar hela familjen. I sin vardag blir patienterna ifrågasatta och misstrodda vilket ytterligare förvärrar lidandet. Slutsats- När en patient drabbas av fibromyalgi påverkas hela familjen. Utöver familjen påverkas även arbetslivet och övriga delar i vardagen av fibromyalgi. Svårigheter som patienter med fibromyalgi möter i sin vardag är att de blir ifrågasatta och misstrodda, vilket skapar ett lidande för patienten. Det krävs en ökad kunskap inom vården om sjukdomen för att minska lidandet för denna patientgrupp.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige. Insjuknandet i hjärtinfarkt sker ofta plötsligt och är ofta förenat med svåra symtom som till exempel kraftiga bröstsmärtor, ångest och andnöd. Livskvalitet är ytterst individuellt vad individen värdesätter som för denne är värdefullt i sitt liv. Någon gång står varje människa inför ett outhärdligt lidande. Genom att bland annat se, respektera och bekräfta en individs lidande kan detta innebära en tröst för den lidande. Syfte: Syftet var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos personer som drabbats av hjärtinfarkt och vilka faktorer som påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten samt om det finns några hälsorelaterade livskvalitetsskillnader mellan män och kvinnor. Metod: En systematisk litteraturstudie som baserades på nio vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Resultat: En generell försämring av hälsorelaterad livskvalitet hos både män och kvinnor sågs i de två huvudkategorierna fysiska och psykiska faktorer. Under de två huvudkategorierna framkom sex subkategorier som är: kroppslig smärta, fysisk aktivitet, fysisk hälsa, emotionell förmåga, social funktion och mental hälsa. Slutsats: Generellt sett försämrades den hälsorelaterade livskvaliteten hos både män och kvinnor. Kvinnors hälsorelaterade livskvalitet försämrades mer inom de fysiska faktorerna jämfört med män. Det är av stor betydelse att sjuksköterskan ser och bekräftar dessa patienter för att på så sätt kunna förbättra deras hälsorelaterade livskvalitet.

Bakgrund: Antalet patienter som insjuknar i kronisk njursvikt och påbörjar behandling med peritonealdialysbehandling ökar varje år i Sverige. Kronisk njursjukdom är ett irreversibelt tillstånd som kräver behandling med dialys för fortsatt överlevnad. Att leva med dialysbehandling innebär att patienters livssituation förändras. Detta kan i sin tur skapa ett lidande och bidra till att upplevelsen av livskvalitet rubbas. Syfte: Syftet är att belysa lidande och livskvalitet hos njursviktspatienter vid behandling med peritonealdialys. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sammanlagt 10 artiklar inkluderades varav sex var kvalitativa och tre kvantitativa. Analysen av artiklarna har utförts utifrån Lundman och Hällgren Graneheims (2008) instrument för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det finns ett flertal faktorer som påvisats skapa lidande för patienter som genomgår peritonealdialysbehandling. Dessa faktorer är lidande i form av ständig trötthet, att inte orka, förändrad kroppsuppfattning. Lidandet medför att patienternas uppfattning av livskvalitet förändras bland annat relaterat till utanförskap, isolering och ensamhet. Att vara delaktig i vårdandet och att acceptera sjukdomen och finna styrka och trygghet ansågs vara något som patienterna ansåg hjälpte dem bibehålla livskvalitet. Slutsats: Delaktighet, kontroll, hopp och acceptans är viktigt för peritonealdialyspatienters möjlighet att behålla livskvalitet och minska lidandet.