• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 363
  • 5
  • Tagged with
  • 368
  • 215
  • 185
  • 126
  • 126
  • 96
  • 93
  • 81
  • 69
  • 59
  • 55
  • 49
  • 47
  • 46
  • 46
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Patienters behov av information efter en hjärtinfarkt. : litteraturstudie

Klockerwold, Madelene, Gerdin, Anna January 2011 (has links)
Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva vad patienter vill ha för information av sjuksköterskor efter en hjärtinfarkt relaterat till behoven, och hur de upplever informationen de fått. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär analyserades. I föreliggande litteraturstudier framkommer att hjärt och kärl-sjukdomar är ett stort hälsoproblem p.g.a. den ohälsosamma livsstil som så många har i dag. Hälso och sjukvården jobbar med detta genom att försöka förebygga ytterligare hjärtinfarkter, vilket kan innebära att patienten måste ändra sin livsstil. Sjuksköterskan har därmed en viktig roll i att kunna informera patienten på ett sådant sätt att patienten kan ta tag i de aktuella förändringar som kommer efter en hjärtinfarkt. Resultatet i denna studie gällande information till patienter efter en hjärtinfarkt, har visat att patienterna inte har fått tillräcklig information som är anpassad för den enskilda individen. Slutsatsen av den föreliggande studien är att sjuksköterskorna lämnar för generell information i form av t.ex. broschyrer, i flera studier har patienterna framfört att de önskar individanpassad information. Många patienter ville ha information angående både fysiska och psykiska aspekter som exempelvis medicinering, fysisk aktivitet och symtom hantering. Det har framkommit att de flesta patienter upplevde att de fått otillräcklig information efter sin hjärtinfarkt.
2

Livskvalitet efter en hjärtinfarkt. / Quality of life after a myocardial infarction.

Andersson, Rebecka, Larsson, Madelene January 2016 (has links)
Introduktion: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna i Europa och övriga världen och tiden efter en hjärtinfarkt ställer krav på omställning och anpassning i en förändrad livssituation. Begreppet livskvalitet definieras på olika sätt och innefattar individens subjektiva upplevelse av livssituationen. Syfte: Att belysa livskvalitet efter en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudien grundar sig på Polit och Beck’s niostegsmodell. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed och en kvalitetsgranskning utfördes enligt Polit och Beck’s granskningsmallar. Detta resulterade i elva vetenskapliga artiklar som gick igenom kvalitetsgranskningen och svarade på studiens syfte. Ur databearbetningen framträdde tre teman och sex underteman. Resultat: Resultatet redovisas i tre teman; En förändrad tillvaro, Relationer och En andra chans samt sex tillhörande underteman; Känslomässiga reaktioner, Hälsoproblem, Socialt nätverk, Intimitet och sexualitet, Livsstilsförändringar och Synen på livet och framtiden. Slutsats: Det framkom både negativ och positiv påverkan på livskvalitén efter en hjärtinfarkt, så som rädsla över att få en ny hjärtinfarkt och tacksamhet över att få en ny chans i livet. Det är viktigt att sjukvårdspersonal har kunskap inom ämnet för att kunna främja och förebygga onödigt lidande, vilket kan bidra till ökad livskvalitet hos män och kvinnor efter en hjärtinfarkt.
3

Kvinnors erfarenheter efter hjärtinfarkt : En litteraturstudie

Eriksson, Maria January 2014 (has links)
Bakgrund: I Sverige drabbas omkring 30 000 personer per år av hjärtinfarkt, varav sextioprocent är män och fyrtio procent är kvinnor. Ateroskleros i hjärtats kranskärl är den dominerande orsaken till hjärtinfarkt och den härrör från flera livsstilsrelaterade riskfaktorer. Det mest rapporterade symptomet hos både män och kvinnor är bröstsmärta, men kvinnor uppger fler atypiska symptom än män. Efter genomgången hjärtinfarkt är det viktigt att delta i hjärtrehabilitering. Hjärtinfarkt har tidigare setts som en sjukdom som bara drabbar män och denna syn lever ibland kvar. Sjuksköterskans roll är att tillgodose patientens omvårdnadsbehov, informera patienten, samt vara ett stöd i rehabiliteringen. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om patienters erfarenheter efter hjärtinfarkt. Syfte:          Att belysa kvinnors erfarenheter efter hjärtinfarkt. Metod:       I litteraturstudien inkluderades 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Dessa bearbetades och analyserades med inspiration av beskrivande metasyntes. Artikelsökningar gjordes i databaserna CINHAL, PubMed och PsycINFO. Resultat:   Resultatet visar på att hjärtinfarkten hade en stor inverkan på kvinnornas liv både kroppsligt, praktiskt och känslomässigt och detta redovisas utifrån fem kategorier; förändringar i vardagen, relationen till anhöriga, känslomässiga reaktioner, erfarenheter av vårdkontakt och att gå vidare efter hjärtinfarkt. Slutsats:    Litteraturstudien visar att kvinnorna upplevde hjärtinfarkten som en dramatisk händelse, som ledde till att de var tvungna att omvärdera sitt tidigare liv. I mötet med hälso- och sjukvården fanns brister inom både kommunikation, information och bemötande. Litteraturstudien visar att sjukvårdspersonalen behöver ha en bättre helhetssyn på patienten och ta större hänsyn till när och hur information delges. För att öka kvinnors deltagande behöver hjärtrehabiliteringen utformas på ett sätt som tilltalar dem. Nyckelord: hjärtinfarkt, erfarenhet, kvinnor, omvårdnad
4

Omvårdnadsfaktorer av betydelse för patienter som genomgått hjärtinfarkt

Böhlin, Jenny, Böhlin, Josefine January 2008 (has links)
<p>Vid hjärtinfarkt har blodflödet försämrats i en kransartär vilket skapat skadlig syrebrist i hjärtat. Patienterna upplevde hjärtinfarkten som livsförändrande. Hjärtrehabiliteringsprogram där utbildning och rådgivning från bland annatsjuksköterskor ingick kunde hjälpa patienterna att upprätthålla fysisk och psykisk hälsa. Syftet var att belysa omvårdnadsfaktorer av betydelse för patienter som genomgått en hjärtinfarkt. En systematisk litteraturstudie genomfördes där 15 artiklar som var relevanta för syftet inkluderades. Genom att artiklarna klassificerades, granskades, kvalitetsbedömdes och bearbetades kom författarna fram till en konsensus. Tre kategorier identifierades;information/kommunikation, undervisning och stöd. Patienterna kände sig nöjda när de fick god information från sjuksköterskan. Sjuksköterskan uppmuntrade patienterna genom att föra en god dialog. När patienterna fick möjlighet att delta i olika hjärtrehabiliteringsprogram ökade deras psykiska välbefinnande. Patienterna kände trygghet genom att sjuksköterskan fanns tillgänglig när de behövde stöd. Det var viktigt att sjuksköterskan anpassade sin information till patienterna eftersom de hanterade återhämtningen efter hjärtinfarkten på olika sätt. Sjuksköterskans kommunikation med patienten gav patienterna möjlighet till att känna trygghet med sig själva och sin livssituation. Eftersom patienterna hade den största kunskapen om sig själva, var det av stor betydelse att patienterna var delaktig i omvårdnaden. Stöd i form av råd och information till patienter borde lyftas fram som en viktig del av vården till hjärtinfarktspatienter. Sjuksköterskan kan möta patienternas behov av stöd genom att erbjuda individuell vård och information. Sjuksköterskan borde sträva efter att behandla och se patienterna som unika individer.</p>
5

Omvårdnadsfaktorer av betydelse för patienter som genomgått hjärtinfarkt

Böhlin, Jenny, Böhlin, Josefine January 2008 (has links)
Vid hjärtinfarkt har blodflödet försämrats i en kransartär vilket skapat skadlig syrebrist i hjärtat. Patienterna upplevde hjärtinfarkten som livsförändrande. Hjärtrehabiliteringsprogram där utbildning och rådgivning från bland annatsjuksköterskor ingick kunde hjälpa patienterna att upprätthålla fysisk och psykisk hälsa. Syftet var att belysa omvårdnadsfaktorer av betydelse för patienter som genomgått en hjärtinfarkt. En systematisk litteraturstudie genomfördes där 15 artiklar som var relevanta för syftet inkluderades. Genom att artiklarna klassificerades, granskades, kvalitetsbedömdes och bearbetades kom författarna fram till en konsensus. Tre kategorier identifierades;information/kommunikation, undervisning och stöd. Patienterna kände sig nöjda när de fick god information från sjuksköterskan. Sjuksköterskan uppmuntrade patienterna genom att föra en god dialog. När patienterna fick möjlighet att delta i olika hjärtrehabiliteringsprogram ökade deras psykiska välbefinnande. Patienterna kände trygghet genom att sjuksköterskan fanns tillgänglig när de behövde stöd. Det var viktigt att sjuksköterskan anpassade sin information till patienterna eftersom de hanterade återhämtningen efter hjärtinfarkten på olika sätt. Sjuksköterskans kommunikation med patienten gav patienterna möjlighet till att känna trygghet med sig själva och sin livssituation. Eftersom patienterna hade den största kunskapen om sig själva, var det av stor betydelse att patienterna var delaktig i omvårdnaden. Stöd i form av råd och information till patienter borde lyftas fram som en viktig del av vården till hjärtinfarktspatienter. Sjuksköterskan kan möta patienternas behov av stöd genom att erbjuda individuell vård och information. Sjuksköterskan borde sträva efter att behandla och se patienterna som unika individer.
6

Hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt skattar och upplever sin livskvalitet efter utskrivning från sjukhus : En litteraturstudie

Brolund, Emelie, Jonsson, Kristin January 2016 (has links)
Bakgrund Att ha drabbats av en hjärtinfarkt kan vara väldigt omvälvande och innebär inte bara att patienter kan få fysiska skador på hjärtmuskulaturen utan även att den psykiska hälsan kan påverkas. Därför är det viktigt att studera hur patienter skattar och upplever att deras livskvalitet har påverkats efter att de drabbats av hjärtinfarkt. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt skattar och upplever sin livskvalitet efter utskrivning från sjukhus samt vilka datainsamlingsmetoder som använts i artiklarna. Metod Examensarbetet har gjorts i form av en deskriptiv litteraturstudie utifrån 12 stycken artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna är hämtade från databaserna Medline och PsycINFO och har granskats av båda författarna. Huvudresultat Studien visar att livskvaliteten kan förändras hos patienter som drabbats av hjärtinfarkt, och att många kan ha svårt att acceptera och hantera den nya situationen. I föreliggande studie framkom att patienternas brist på energi ligger till grunden för andra problem hos majoriteten av patienterna. Data har samlats in med hjälp av enkäter samt genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats Denna studie visar att patienter som drabbats av hjärtinfarkt behöver tydlig information om deras tillstånd och vad de har att förvänta sig efter hjärtinfarkten för att lättare kunna acceptera och hantera den omvälvande situationen. Informationen och rehabiliteringen bör vara anpassad utifrån varje enskild individ eftersom patienterna många gånger upplever olika typer av problem och då kan behöva olika strategier för att handskas med dessa.
7

Att vara två om hjärtinfarkten : en systematisk litteraturstudie om familjemedlemmars erfarenheter av att leva med en partner som överlevt en hjärtinfarkt

Nyberg Rolf, Susanne, Stjernberg, Caroline January 2016 (has links)
Bakgrund: År 2013 inträffade drygt 29 800 akuta hjärtinfarkter i Sverige och fler överlever idag en hjärtinfarkt. Då ohälsa drabbar partnern påverkas även familjemedlemmen i parrelationen, vilket innebar att påverkas en del i systemet så påverkas de övriga delarna. Relaterat till detta förankrades den teoretiska referensramen vilken utgår från familjefokuserad omvårdnad och systemteori.   Syfte: Syftet var att beskriva familjemedlemmars erfarenheter av att leva med en partner som överlevt en hjärtinfarkt.   Metod: En systematisk litteraturstudie vilken utgick från Forsberg och Wengströms (2013) metodologi.   Resultat: Resultatet presenterades som ett övergripande tema: Att vara två om hjärtinfarkten, med fyra tillhörande kategorier. Tydligt var att familjemedlemmarna beskrev erfarenheter av en förändrad parrelation, ökat ansvar, upplevelser av oro, rädsla och ensamhet samt bristfällig information och oprofessionellt bemötande av sjuksköterskan.     Slutsats: Parrelationen förändras drastiskt för familjemedlemmar vars partner överlevt en hjärtinfarkt. Familjemedlemmarna axlade större ansvar, de oroade sig för framtiden samt upplevde stödet från sjuksköterskan som otillräckligt. Utifrån detta är det av vikt att sjuksköterskan bemöter varje individ och par som unika. Sjuksköterskan bör öka medvetenheten kring bemötandet av familjemedlemmar samt reflektera kring egna värderingar, detta för att kunna utgöra en stödjande roll.
8

Kvinnors erfarenheter av hur livet förändras efter en hjärtinfarkt : En systematisk litteraturstudie

Petersson, Rebecka January 2016 (has links)
Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom har länge setts som ett manligt hälsoproblem och det råder därför brist på forskning om den hjärtsjuka kvinnan. År 2014 var 40 % av dem som drabbades kvinnor. Kvinnors symtom är mer atypiska än mäns vilket gör att de kan misstolkas av dem själva och av sjukvården. En hjärtinfarkt förändrar livssituationen och påverkar hälsan och välbefinnandet. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av hur livet förändras efter en hjärtinfarkt. Metod: Sökningarna utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och Psyhinfo. Artiklarna granskades utifrån Forsberg och Wengström (2008) granskningsmallar. Till litteraturstudien inkluderades nio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Dessa analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalysmodell inspirerad av Forsberg och Wengström (2008). Resultat: Två kategorier och sju underkategorier identifierades: Förändringar i det dagliga livet: En andra chans, Nya prioriteringar, Fysiska begränsningar och Förändrade roller. Emotionella erfarenheter: Känslomässiga reaktioner, Meningsfulla relationer och Relationen till sjukvårdspersonal. Slutsats: En hjärtinfarkt blir livsomvälvande för kvinnor och tvingar dem att ändra på sin livsstil och tidigare prioriteringar. Behovet av stöd från omgivningen blir en viktig komponent för deras tillfrisknande. Ett tydligt uteblivet stöd från sjukvård konstaterar att sjukvården behöver arbeta för ett mer individuellt anpassat vårdande med fokus på behovet.
9

Närståendes upplevelser efter en familjemedlems hjärtinfarkt : Hur familjens livssituation berörs

Ingesson, Tomas, Nagy, Susanna January 2016 (has links)
Bakgrund: Hjärtinfarkt påverkar inte bara den drabbade utan även dennes familj. Oro för familjemedlemmen, förändringar i livsstil och familjestrukturer innebär svårigheter för de närstående. Vården ser i första hand till patienten men även de närstående har ett behov av stöd och uppmärksamhet. Syfte: Syftet var att belysa familjens upplevelser av sin livssituation efter en familjemedlems hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie med en manifest innehållsanalys av tio kvalitativa artiklar. Resultat: Hjärtinfarkten var en chockartad upplevelse och framtiden upplevdes oviss. Vardagen och relationen förändrades, ett ökat ansvarstagande och ett behov att skydda familjemedlemmen upplevdes av de närstående. Känslor av oro, stress och åsidosatthet efter hjärtinfarkten gjorde att många upplevde ett eget behov av stöd och information. Exempel på hur de närstående hanterade hjärtinfarkten var till exempel förnekelse, acceptans eller olika strategier för att uppleva kontroll över situationen. Slutsatser: De närståendes livsvärld förändrades och ofta åsidosattes deras egna behov. De behövde stöd och uppmärksamhet för att kunna hantera förändringarna vilket sjuksköterskan kan erbjuda genom att göra dem delaktiga i vården. En ökad förståelse för de närståendes upplevelser kan vara av betydelse för hur sjuksköterskan bemöter de närstående men är även av vikt för att förstå patientens hemsituation vid planering av fortsatt vård.
10

Patienters upplevelse av psykisk och fysisk hälsa efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt

Alfridsson, Susanne, Rydén, Camilla January 2016 (has links)
Sjuksköterskans vårdande roll handlar bland annat om att följa upp patienten i eftervården samt att se till så patienten får möjlighet till rehabilitering. Hjärtinfarkt är ett stort hälsoproblem i världen. I Sverige drabbas cirka 28 000 personer per år. Med nya behandlingsmetoder och ny forskning dör färre människor av hjärtinfarkt idag än för tio år sedan. Syftet med detta examensarbete är att vi som sjuksköterskor ska få ökad kunskap om patienters upplevelser efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Examensarbetet är en litteraturstudie som är utformad efter Axelssons metod. Vi har granskat tio stycken artiklar och utifrån dem format tre teman -Känslomässiga upplevelser, Kroppsliga upplevelser och Sociala nätverk. Deltagarna upplevde rädslor för att drabbas av hjärtinfarkt igen och de hade svårigheter att lita på sin kropp. Trötthet och utmattning påverkade det dagliga livet och begränsade vardagen för dem. Det familjära och det professionella stödet gav deltagarna motivation till livsstils förändringar. Det gav dem också en känsla av trygghet samt samhörighet. I diskussionen diskuteras sköterskans vårdande roll och vikten av rätt information och professionellt stöd. Som sjuksköterskor har vi ansvar för att patienten får rätt stöd och information från början. Detta kan minska risken för att rädslan ska ta över. Samtidigt som patienten vågar ta steget mot ett hälsosammare liv. Bristande information kan leda till onödigt lidande och onödiga begränsningar i patientens vardag.

Page generated in 0.026 seconds