<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer. </p><p><strong>Metod:</strong> En litteraturstudie med 14 inkluderade artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån modifierade granskningsmallar. Artiklarnas resultat analyserades och sammanställdes till en helhet.</p><p><strong>Resultat: </strong>Resultaten är sammanställda utifrån Erikssons tre olika livsrum, det fysiska, det psykosociala och det andliga livsrummet. I det fysiska livsrummet upplevde kvinnorna många olika biverkningar av sjukdomen och behandlingen. De upplevde även begränsningar i sitt vardagliga liv. I det psykosociala livsrummet upplevde kvinnorna behov av praktiskt och emotionellt stöd. Stödet kunde komma från sjukvården, familjen eller andra kvinnor som haft bröstcancer. I det andliga rummet upplevde kvinnorna att existentiella frågor blev mer påtagliga.</p><p><strong>Slutsats:</strong> En viktig uppgift för sjuksköterskan är att se individen som unik och se kvinnorna i sin helhet, det vill säga utifrån det fysiska, det psykosociala och det andliga livsrummet.</p>

Syfte: Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer.  Metod: En litteraturstudie med 14 inkluderade artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån modifierade granskningsmallar. Artiklarnas resultat analyserades och sammanställdes till en helhet. Resultat: Resultaten är sammanställda utifrån Erikssons tre olika livsrum, det fysiska, det psykosociala och det andliga livsrummet. I det fysiska livsrummet upplevde kvinnorna många olika biverkningar av sjukdomen och behandlingen. De upplevde även begränsningar i sitt vardagliga liv. I det psykosociala livsrummet upplevde kvinnorna behov av praktiskt och emotionellt stöd. Stödet kunde komma från sjukvården, familjen eller andra kvinnor som haft bröstcancer. I det andliga rummet upplevde kvinnorna att existentiella frågor blev mer påtagliga. Slutsats: En viktig uppgift för sjuksköterskan är att se individen som unik och se kvinnorna i sin helhet, det vill säga utifrån det fysiska, det psykosociala och det andliga livsrummet.

Bakgrund: Venös insufficiens är orsaken till hälften av alla bensår. Förutom det lidande som tillståndet kan orsaka patienterna, leder det även till konsekvenser för samhället i form av höga kostnader i samband med sårbehandlingar. Antalet patienter med svårläkta venösa bensår antas öka i takt med befolkningens stigande ålder.   Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår.   Metod: Uppsatsen genomfördes i form av en systematisk litteraturstudie inspirerad av Kristensson (2014).   Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: fysiska erfarenheter, erfarenheter av vårdrelationen samt psykosociala erfarenheter. Framträdande var patienternas erfarenheter av sårrelaterade symtom, som även kunde få psykosociala konsekvenser. Vårdrelationen var av stor betydelse för patienterna och både positiva och negativa erfarenheter lyftes fram. Slutsats: Att leva med venösa bensår kan innebära olika dimensioner av lidande. Patienterna kunde utsättas för vårdlidande när vårdpersonalens fokus enbart var på såret och sårbehandlingen. De fysiska symtom som såret gav upphov till, medförde att sjukdomslidande uppstod. Det är viktigt att vårdpersonalen har kompetens och adekvat kunskap, samt strävar efter att få inblick i patienters erfarenheter, för att skapa en god individanpassad vård.

Att leva med bröstcancer, kvinnors upplevelser Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Hur kvinnor upplever bröstcancer är högst individuellt, men sjukdomen påverkar kvinnornas liv. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer   Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats där resultatet byggts upp av artiklar med kvalitativ design. Examensarbetet grundas i kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar. Resultat: Fem teman framkom; upplevelserna av att förlora kontrollen, att känna rädsla och oro, att förlora sin identitet, att leva med en förändrad kropp och känslan att orka gå vidare. Att inte  förlora kontrollen handlar om kontrollförlust av den egna kroppen och livet i helhet.  Att känna rädsla och oro beskriver lidande och negativa tankar och oro för sjukdomen. Att förlora sin identitet, beskriver upplevelserna av att förändras och inte känna igen sig själv. Att leva med en förändrad kropp är upplevelser om hur kroppen påverkas och påverkan av biverkningar utav behandlingar. Känslan av att orka gå vidare beskriver olika strategier för hur kvinnorna ska kunna gå vidare i livet. Slutsats: Sjukdomen påverkar kvinnorna på flera olika plan. Både psykiskt, fysiskt och emotionellt. De är viktigt att vården ser till hela människan och inte bara de kroppsliga behoven.

Studiens syfte var att undersöka familjeterapeuters erfarenheter av att arbeta med temat sexualitet i familjeterapi. För att försöka besvara detta genomfördes intervjuer med fem legitimerade familjeterapeuter som hade erfarenheter av att arbeta med par. Frågeställningarna var; Förekommer temat sexualitet i de samtal familjeterapeuter har? Hur ser familjeterapeuter på sin roll när det gäller temat sexualitet i samtalen? Fem intervjuer genomfördes och analyserades med tematisk analys. Resultatet visar att temat sexualitet ofta kommer upp i familjeterapeuternas samtal främst när det gäller parsamtal där temat initierades av familjeterapeuterna oavsett vilket uppdrag som presenterades. Tema sexualitet kom även upp i individualsamtal men då mer sammankopplat med det problem man sökte för. Familjeterapeuterna ansåg att det är deras ansvar att ta upp temat sexualitet. För att våga detta krävdes att terapeuten var trygg med ämnet sexualitet. Faktorer som bidrog till denna trygghet var familjeterapeuternas inställning till och klargörande av sin egen sexualitet, kunskaper i ämnet sexualitet, handledning där sexualitet togs upp samt tillgång till forum där man kunde prata om sexualitet.

Bakgrund: Att vårda personer med borderline personlighetssyndrom beskrivs vara en utmaning för vårdpersonal på grund av att de har ett avvikande mönster av tankar, känslor och beteenden. Personer med borderline personlighetssyndrom blir ibland bemötta med negativa attityder från vårdpersonal. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdpersonals erfarenhet av att vårda personer med borderline personlighetssyndrom. Metod: Åtta kvalitativa artiklar har till denna litteraturstudie analyserats genom innehållsanalys och presenteras med huvudkategorier och underkategorier. Resultat: Resultatet sammanställdes utifrån tre huvudkategorier vilka var vårdpersonals attityd och inställning, vårdpersonals erfarenhet av vårdrelationens betydelse och organisatoriska faktorer av betydelse. Slutsats: Brist på utbildning och kunskap resulterade i negativa attityder hos vårdpersonal och detta påverkade vårdrelationen.

Bakgrund: Att få en stomi medför stora förändringar i livet såsom förändring av kroppen och dess funktioner, förändrade rutiner, noggrann planering av vardagen och en negativ påverkan på sexualiteten. Detta kan försämra både livskvalitén och livsstilen för personen med stomi. Syfte: Syftet med studien är att belysa personers upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: Litteraturstudie av tio kvalitativa artiklars resultat som har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Att leva med en stomi kräver att personen lär känna sin nya kropp och de svårigheter och problem som uppstår efter operationen för att kunna anpassa livet efter stomin och få ett så bra liv som möjligt. Dessa svårigheter handlar om gaser, lukt och läckage men också om social isolering, sexuella svårigheter och försämrat självförtroende vilket påverkar personens vardagsliv och livskvalité. Konklusion: För att underlätta anpassningen till stomin behöver den drabbade personen få bättre information, både skriftlig, muntlig och även få information om olika stödgrupper. Men för att sjuksköterskan ska kunna ge personer med stomi den information de behöver krävs ytterligare forskning som beskriver vilken information och kunskap personer med stomi behöver för att kunna anpassa och leva med sin stomi på bästa sätt.

Bakgrund: Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Det är den vanligaste cancerformen hos män, över 9000 drabbas varje år. Faktorer som ökar risken att drabbas är en ohälsosam livsstil, hög ålder, ärftlighet och hormonell påverkan. Syfte: att beskriva hur personer med prostatacancer beskriver sina erfarenheter av sjukdomen från diagnostillfället till livet efter behandlingen samt att beskriva valda artiklars undersökningsgrupp. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som grundade sig på 13 kvalitativa artiklars resultat. Resultat: Det framkom att männen upplevde många olika känslor i samband med att de fick diagnosen. Det framkom också att en bristande information rådde mellan sjukvårdspersonal och patient. Männen ansåg att information var viktigt för att kunna fatta ett beslut angående behandling och lättare kunna hantera sin situation. Det framkom också att flera kroppsliga förändringar och biverkningar skedde under behandlingen. Erektil dysfunktion och urininkontinens var de två biverkningar männen upplevde som mest påtagliga. Stöd var något som männen upplevde som viktigt under behandlingen.  I resultatet fram att sexuella dysfunktioner var ett stort problem för männen efter avslutad behandling. Männen upplevde att dessa problem var svåra att hantera och därav användes olika copingstrategier.  Slutsats: Män upplever många olika känslor och reaktioner från diagnostillfället till livet efter behandlingen mot prostatacancer. De upplever också att det råder en bristande kommunikation och information mellan patient och sjukvårdspersonal. De menar att informationen måste bli bättre och mer lättförståelig. Män påtalar att stöd är en viktig del genom hela sjukdomsförloppet och att behovet av stöd varierar från person till person. Män menar att det största problemet med prostatacancer är förlusten av sexuell funktion. Alla tre copingstrategier används vid olika tillfällen genom resans gång då man drabbats av prostatacancer.

Urininkontinens definieras som ” ofrivilligt urinläckage som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt eller hygieniskt problem för individen”. Detta drabbar ca en halv miljon människor i Sverige, främst kvinnor. Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens och hur urininkontinensen förändrade kvinnornas livskvalitet. Metoden är en deskriptiv litteraturstudie där databasen Cinahl har använts vid litteratursökningen. Litteraturstudiens resultat bygger på 12 vetenskapliga artiklar varav sju hade kvalitativ ansats och fem hade kvantitativ ansats. Resultatet visar att kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens varierar beroende på vart i livet de befinner sig, men även vart i världen de bor. Urininkontinensen kan ge stor påverkan genom försämrad livskvalitet på grund av att kvinnorna känner skam som kan leda till social isolering. Kvinnor med urininkontinens kan finnas i ett stort mörkertal då det anses vara ett laddat ämne de ogärna pratar om. Därför är det viktigt att sjuksköterskan som en omvårdnadsåtgärd ställer obekväma frågor om detta ämne för att hitta de drabbade och hjälpa dem till en bättre livskvalitet. Slutsatsen är att väldigt många kvinnor lider av urininkontinens i tysthet, därför är det av stor vikt att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal våga lyfta ämnet för att kunna hjälpa dessa kvinnor till bättre livskvalitet.

Introduktion: I sitt arbete kommer intensivvårdssjuksköterskan i kontakt med kritiskt sjuka patienter där gränsen mellan liv och död är tunn. Intensivvårdsmiljön karakteriseras av högteknologisk utrustning och hörnstenarna inom intensivvården beskrivs som diagnostik,monitorering, behandling och omvårdnad. En intensivvårdspatient kännetecknas genom att ha akut svikt i ett eller flera organsystem vilket kan medföra stora påfrestningar på patienterna genom kontinuerlig övervakning av vitalparametrar och undersökningar. Situationen patienterna befinner sig i kan skapa oro och frustration vilket kan leda till stress genom att kroppen försöker hantera och reagera på olika händelser och sinnesintryck. Syfte: Syftet med den integrerade litteraturstudien var att undersöka patienters erfarenheter av stressorer på en intensivvårdsavdelning. Metod: Författarna valde att genomföra en integrerad litteraturstudie. För att inhämta vetenskaplig litteratur har författarna använt sig av databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO med sökorden critically ill patient, intensive care units, stress, patient attitudes samt manuella sökningar. Efter granskning med hjälp av granskningsmallar återstod 21 vetenskapliga artiklar vilka ligger till grund för resultatet. Relevanta fragment identifierades och strukturerades vilket resulterade i fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Resultat: De fyra huvudkategorierna med dess underkategorier är:Erfarenheter av psykiska stressorer: psykosociala, ingen verklighetsförankring,beroendeställning, känslotillstånd. Erfarenheter av fysiska stressorer: ventilatorassocierade,andning, dagliga förfaranden, fastbunden, störd sömn, smärta, törst. Erfarenheter av fysiska miljörelaterade stressorer: Hektiskt, integritet, obehagliga sinnesintryck, medicinsk teknik,inventarier. Erfarenheter av psykiska miljörelaterade stressorer: inte bli sedd, inte känna delaktighet. Slutsats: Slutligen visade studien att patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning har olika erfarenheter av stressorer under sin vårdtid. Genom att känna till dessa stressorer kan sjuksköterskan aktivt arbeta för att minska stressorerna.