Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2010.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2010.

Bakgrund: Årligen drabbas mer än 9000 män av prostatacancer i Sverige. Ärftlighet, manligt könshormon och levnadsvanor tycks bidra till sjukdomen. Prostatektomi är en av behandlingsmetoderna. För att kunna ge en god postoperativ omvårdnad till män som genomgår en prostatektomi, är det av vikt att undersöka hur sjukdomen och prostatektomin påverkar dessa män. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa mäns upplevelser efter en prostatektomi. Metod: En litteraturstudie har genomförts. Vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats söktes i databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Tio artiklar uppfyllde kvalitetskriterierna och inkluderades. Artiklarnas resultat har analyserats och sammanställts enligt Friberg´s metod. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: "Att förlora kontrollen över urinblåsan", "Att bli impotent", "Behovet av stöd" och "Att få information". Erektil dysfunktion och urinläckage medförde begränsad livskvalitet. Stöd av sin partner och familj var därmed betydelsefullt. Det framkom även att det rådde en missnöjdhet över den givna informationen som gavs av vårdgivarna. Slutsats: Männen drabbades av en mängd postoperativa komplikationer, vilket resulterade i upplevelser av lidande och känslor av skam. Stöd från deras partner var därmed väldigt betydelsefullt. Litteraturstudiens författare tror därför att det är av stor vikt att vårdpersonal erbjuder god omvårdnad även till männens partners, för att de ska må bra trots deras livssituation. För att kunna ge god omvårdad, kan det därför även vara betydelsefullt att undersöka partners upplevelser av att leva med en man som genomgått en prostatektomi. Nyckelord:Radikal prostatektomi, prostatacancer, upplevelser, urininkontinens, impotens.

Urininkontinens definieras som ” ofrivilligt urinläckage som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt eller hygieniskt problem för individen”. Detta drabbar ca en halv miljon människor i Sverige, främst kvinnor. Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens och hur urininkontinensen förändrade kvinnornas livskvalitet. Metoden är en deskriptiv litteraturstudie där databasen Cinahl har använts vid litteratursökningen. Litteraturstudiens resultat bygger på 12 vetenskapliga artiklar varav sju hade kvalitativ ansats och fem hade kvantitativ ansats. Resultatet visar att kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens varierar beroende på vart i livet de befinner sig, men även vart i världen de bor. Urininkontinensen kan ge stor påverkan genom försämrad livskvalitet på grund av att kvinnorna känner skam som kan leda till social isolering. Kvinnor med urininkontinens kan finnas i ett stort mörkertal då det anses vara ett laddat ämne de ogärna pratar om. Därför är det viktigt att sjuksköterskan som en omvårdnadsåtgärd ställer obekväma frågor om detta ämne för att hitta de drabbade och hjälpa dem till en bättre livskvalitet. Slutsatsen är att väldigt många kvinnor lider av urininkontinens i tysthet, därför är det av stor vikt att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal våga lyfta ämnet för att kunna hjälpa dessa kvinnor till bättre livskvalitet.

Urininkontinens är ett vanligt förekommande problem främst hos kvinnor som påverkar kvinnornas välbefinnande och livskvalitet. Sjuksköterskan bör ha goda kunskaper angående vilka omvårdnadsåtgärder som kan användas vid urininkontinens och visa ett respektfullt bemötande till patient och närstående. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder lämpliga för kvinnor med urininkontinens. Metoden var en litteraturstudie som baserades på vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Granskningen av artiklarna byggde på Polit och Becks niostegsmodell som förklarar hur en litteraturstudie är uppbyggd. Artiklarna valdes ut och studerades noga med en granskningmall från Polit och Beck. Elva kvantitativa artiklar svarade mot syftet och ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Resulatet framkom i fyra huvudkategorier: Bäckenbottenträning med underkategorin bäckenbottenträning med hjälp av blåsdagbok, fysisk aktivitet, blåsträning med hjälp av blåsdagbok samt akupunktur. Bäckenbottenträning visade sig vara den mest använda åtgärden för kvinnor med urininkontinens tätt följt av blåsträning. Akupunktur gav bra effekt för behandling av urininkontinens. Varierande resultat gällande positiva och negativa aspekter framkom genom alla kategorier. Slutsats: Oavsett vilka åtgärder som utfördes visade samtliga artiklar i litteraturstudien på ett minskat urinläckage.

Urininkontinens beskrivs som ett stort folkhälsoproblem eftersom över 50 miljoner personer i världen är berörda, varav en halv miljon är svenskar. Urininkontinens kan ses som tabubelagt där många med besvär väljer att inte söka hjälp och har svårt att prata om det. Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelser av att leva med urininkontinens. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga originalartiklar. Sökorden som användes var incontinence, urinary incontinence, experience*, nurse*, quality of life*, life purpose* och grounded theory. Databaserna som användes var Cinahl och PubMed. I resultatet framkom fyra huvudkategorier: upplevelsen av levd kropp, upplevelsen av levd tid, upplevelsen av levt rum och upplevelsen av levda relationer. Sju subkategorier framkom: ett begränsat liv, en förlorad kroppskontroll, en förlorad spontanitet, den förgångna tiden/nutiden/framtiden, någon att räkna med och upplevelser i möten med vården. Att leva med urininkontinens kan innebära begränsningar i vardagen så som fysiskt, socialt som sexuellt vilket vårdpersonal bör ha förståelse för eftersom det är ett stort problem för personer.

Bakgrund: Urininkontinens innebär att man läcker urin eller kissar på sig. Det kan drabba alla oberoende av ålder eller kön men urininkontinens är mer vanligt bland kvinnor. Urininkontinens har även sina sexuella konsekvenser. Ett tillfredsställande sexualliv har betydelse för människors välbefinnande och övriga hälsa. Sjuksköterska har en viktig roll i att hjälpa kvinnor att uppleva välbefinnande trots besvären. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur urininkontinens påverkar kvinnors sexualliv. Metod: Studien är en sammanställning av tio vetenskapliga artiklar som valts ut efter en litteratursökning i tre olika databaser. Kvalitativa artiklar användes. Artiklarna analyserades enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2008, s. 159-170) beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I studien framkom två kategorier och fyra underkategorier. Kategorier var; Förändrat sexualliv samt Stöd. Slutsats: Urininkontinens har negativ påverkan på kvinnors sexuella livet och intima relationer i form av att kvinnor känner skam, minskad självkänsla, rädsla för läckage och till slut undviker sexual aktivitet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att hjälpa kvinnor att uppleva bättre hälsa och välbefinande genom att erbjuda välbehövlig vägledning och vård. Allmänsjuksköterskor behöver ha mer kunskap om kvinnors upplevelser av urininkontinens och sexuella konsekvenser.

Bakgrund: Urininkontinens är ett folkhälsoproblem med en prevalens som förväntas öka då antalet äldre blivit fler i och med en stigande livslängd. Prevalensen är störst hos äldre kvinnor, men förekommer i alla åldrar. Symptomen medför ofta psykiskosocialt och fysiskt lidande. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens och dess påverkan på dagliga livet. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Tre teman identifierades med sex tillhörande subteman. Kunskapsluckor: uppfattningar om symptom och normalisering av symptom, Känslomässiga aspekter: självuppfattning och känslouttryck och rädslor och Att hantera vardagen: anpassad livsstil och coping och sex- och samliv. Kvinnorna hade bristande kunskap om urininkontinens och upplevde det som tabubelagt och besvärligt att prata om. Strategier användes för att hantera vardagen och flera avstod från att söka vård om inte symptomen förvärrades. Slutsats: Urininkontinens medför stigma som skapar begränsningar i vardagen och stor psykisk belastning då många kvinnor lider i tysthet. Få söker vård då ämnet upplevs som skamfullt och tabubelagt, istället används copingstrategier för att bemästra situationen på hemmaplan. Kunskapsluckor kring etiologi, symptom och behandling kunde urskiljas hos patientgruppen och större uppmärksamhet från hälso- och sjukvården efterfrågas. Klinisk betydelse: Sjuksköterskor har en viktig roll i bemötandet av dessa patienter och bör bli bättre på att fånga upp patienter i ett tidigt skede och ge adekvat information kring urininkontinens. Studien ämnar ge ökad förståelse för de psykosociala effekterna av att leva med urininkontinens. / Background: Urinary incontinence is a public health problem with an increasing prevelence as the population ages. Urinary incontinence occurs at any age, but prevalence is highest in older women. Symptoms affect woman's health negatively and cause physical and psychosocial suffering. Objective: To examine women's experience living with urinary incontinence and its implications on daily life. Method: A literary of 10 original studies using qualitative method. Results: Three identified themes: Knowledge gaps: Perceptions of symptoms and Normalization of symptoms, Emotional aspects: Self perceptions and emotions and Fears, Coping with everyday life: Coping and lifestyle adaption and Sexual and intimate relations. Results show women had insufficient knowledge about urinary incontinence and experienced it inappropriate to discuss. Women developed strategies to adapt and cope with everyday life. Conclusions: Urinary incontinence causes stigma that creates limitations in everyday life and great mental strain from which many women suffer in silence. Few women seek care as the subject is perceived as shameful and taboo. Instead women adopt coping strategies to manage the situation. A knowledge gap surrounding etiology, symptoms and treatment can be discerned within the patient group who pledge for greater focus and clarity from health care personnel. Clinical importance: Nurses have an important role in provision of treatment and need to be better at finding patients at an early stage and provide accurate information about urinary incontinence. The study intends to give greater understanding of psychosocial effects of living with urinary incontinence.

Omkring 5 procent av kvinnor i 20 årsåldern lider av urininkontinens och antalet stiger med åren, mörkertalet tros vara stort. Få av dessa kvinnor söker vård och syftet med examensarbetet var att sammanställa och kartlägga faktorer som är avgörande om kvinnor söker vård eller inte vid urininkontinens. Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie. 21 artiklar ingick och kvalitativ innehållsanalys av data genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans metod. Resultatet visar att normalisering av symtom är den största anledningen till att kvinnor inte söker vård, följt av skamkänslor, bristande samspel med vården, copingstrategier, kunskapsbrist om urininkontinens och kulturella/språkliga hinder. Kvinnor söker i första hand vård när symtombördan blivit för stor, följt av att de får tillgång till kunskap om urininkontinens, när livskvaliteten påverkas negativt, att problemet upptäcks vid vårdkontakt av annat skäl, oro eller av socioekonomiska skäl. Slutsats utifrån dessa data är kunskapsbrist det som leder till att kvinnor normaliserar eller skäms över sina besvär och därför söker vård först när symtomen blivit så svåra att livskvaliteten påverkas negativt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnors livskvalitet påverkas vid urininkontinens, om åldern påverkar livskvaliteten samt om kvinnorna sökt hjälp för sina symtom. Metoden var en systematisk litteraturstudie, där vetenskapliga artiklar söktes i flera databaser. Sökordet ”urinary incontinence” ingick i alla sökningar i olika kombinationer med andra sökord. Endast kvantitativa artiklar hittades vid sökningen. Efter att de granskats enligt den mall som författaren sammanställt bedömdes artiklarna vara av god kvalitet. Femton artiklar ingick i resultatredovisningen. Det övergripande resultatet som denna studie kom fram till är att livskvaliteten hos kvinnor påverkas vid urininkontinens. Graden av urininkontinens påverkar upplevelsen av inkontinensen, ju större besvär, desto större negativ påverkan på livskvaliteten beskrevs hos de drabbade. Ju äldre man blir, desto större negativ påverkan på livskvaliteten påvisades. Som mest var det knappt hälften av de kvinnor som deltog i studien som sökt hjälp för sina symtom, det varierade från sex till 42 %. Genom att söka hjälp skulle möjligheten att förbättra livskvaliteten öka för dessa kvinnor.