Bakgrund: Demens är idag vår snabbast växande folkhälsosjukdom där personer som drabbas ofta vistas på sjukhus. Denna patientgrupp är sårbar då de många gånger inte kan uttrycka sig verbalt och är beroende av andra människors välvilja. Möten med patienter med demens kan därmed vara komplexa då dessa till stor del blir baserade på tolkning av deras kroppsspråk. Syfte: Syftet var att belysa hur en oplanerad sjukhusvistelse påverkar personer med måttlig till svår demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PsycINFO där ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid analysprocessen. Resultat: Resultatet sammanställdes utifrån tre kategorier med 14 underliggande koder. De tre kategorierna var: Försämrat välbefinnande, Bristande behovstillfredsställelse och Bristande etisk omvårdnad. Det framkom att faktorer som tidsbrist, kunskapsbrist tillsammans med en inadekvat sjukhusmiljö och verksamhet bidrog till att patienter med demens ofta påverkades negativt av en oplanerad sjukhusvistelse. Slutsats: Slutsatsen av vårt resultat påvisade att det fanns ett stort behov av utveckling inom organisationsuppbyggnaden och att utbildning kring omvårdnad av patienter med demens behövde utökas inom kontexten sjukhusmiljö.

Bakgrund: Humor är en del av det vardagliga livet, i olika kulturer och kan vara en rad olika hjälpmedel, till exempel kan humor vara ett hjälpmedel för att hantera stressande samt obekväma livssituationer. I interaktionen mellan människor kan humor fördjupa en relation, men är även ett sätt som bör behandlas med försiktighet eftersom alla inte upplever humor på samma sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av humor i vården. Metod: Detta är en kvalitativ forskningsstudie där empiri utgörs av intervjuer från sju forskningspersoner som arbetar inom vården. Datamängderna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Från analysen framkom fyra olika kategorier, dessa består av 1. Humor kan bygga upp relationer, 2. Humor kan bidra till att öka välbefinnandet, 3. Humor bör anpassas efter person och situation, 4. Humor tar tid och kan hota professionaliteten. Konklusion: Från kategorierna framkom att de flesta med hjälp av humor avsåg att avdramatisera eller lätta upp stämningen i olika situationer. Humor kan många gånger vara förlösande, men bör användas med försiktighet, det passar inte alla och en avvägning måste göras innan användandet.

Bakgrund: Att vårda personer med borderline personlighetssyndrom beskrivs vara en utmaning för vårdpersonal på grund av att de har ett avvikande mönster av tankar, känslor och beteenden. Personer med borderline personlighetssyndrom blir ibland bemötta med negativa attityder från vårdpersonal. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdpersonals erfarenhet av att vårda personer med borderline personlighetssyndrom. Metod: Åtta kvalitativa artiklar har till denna litteraturstudie analyserats genom innehållsanalys och presenteras med huvudkategorier och underkategorier. Resultat: Resultatet sammanställdes utifrån tre huvudkategorier vilka var vårdpersonals attityd och inställning, vårdpersonals erfarenhet av vårdrelationens betydelse och organisatoriska faktorer av betydelse. Slutsats: Brist på utbildning och kunskap resulterade i negativa attityder hos vårdpersonal och detta påverkade vårdrelationen.

No description available.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar ca 10 procent av alla kvinnor. Symtomen varierar från person till person och påverkar alla delar av patientens livsvärld. Vårdandet är av stor betydelse när patienten befinner sig i ett lidande. Sjuksköterskans roll att lindra lidande, stötta och samarbeta med patienten är av stor vikt för att skapa och bevara en vårdande relation. Syftet med den här studien var att undersöka hur kvinnor med endometrios upplever bemötandet de får av vårdpersonal. Metod: Den metod som använts är en litteraturstudie som grundar sig i 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Som teman till resultatet kom författarna fram till: Upplevelse av misstro hos vårdpersonalen, vårdpersonalens attityd och inställning, upplevelse av bristande kommunikation och information och negativ påverkan på den mentala hälsan. I resultatet visar det sig att kvinnor ofta upplever att vårdpersonalen har bristande förståelse och saknar empati, vilket leder till att vårdrelationen påverkas negativt. De upplever även hur vårdpersonalen med bristande kunskap inte kan ge tillräckligt med information, vilket de uttryckt skulle vara en stödjande faktor. Diskussion: I diskussionen diskuteras bristen av kommunikation och information, vårdpersonalens attityd och misstro och vårdlidande. Slutsats: Vårdpersonalen behöver mer kunskap om sjukdomen samt få ökad förståelse för patienternas situation, för att bemötandet ska kunna förbättras. För att få en större inblick i bemötandet som kvinnor med endometrios upplever behövs mer forskning inom området.

Abstrakt Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av avvikelserapportering när det gäller venprovtagning inom primärvården. Bakgrund: Venprovtagning är ett vanligt och viktigt moment inom hälso- och sjukvården. När det gäller venprovtagning sker många misstag som kan få allvarliga konsekvenser för patienterna i form av felaktig eller försenad behandling. Trots detta är det ett fåtal av vårdpersonalen som har skrivit en avvikelserapport när det gäller venprovtagning. Enligt Socialstyrelsen skall en avvikande händelse rapporteras för att förbättra rutiner och ge patienter en säkrare vård. Vårdpersonalens erfarenheter av avvikelserapportering när det gäller venprovtagning är lite studerat och behöver belysas. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ empirisk studie. Trettio vårdpersonal intervjuades om avvikelserapportering när det gällde venprovtagning. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna visade att det fanns en otydlighet i planering och organisation, att arbetsbelastningen är hög och det finns en brist på förståelse för betydelsen av avvikelserapporter. Vidare behöver vårdpersonalen få stöd och handledning, då avvikelser är svåra att skriva och vårdpersonalen väljer att prioritera annat i arbetet. Slutligen beskrevs attityderna till avvikelserapporter variera beroende på den personliga erfarenheten. Slutsats: Provtagning på en hälsocentral i glesbygden kräver planering i verksamheten. Genom ökad kunskap och förståelse för venprovets betydelse skapas en reflektion där patientsäkerheten blir fokus. Ett korrekt taget venprov resulterar i minskad belastning på vårdpersonalen, jämnare patientflöde, mindre återbesök och säkrare behandling där rätt person får rätt provresultat. Genom ett enkätsystem kan brister identifieras, insatser planeras och preanalytiska fel minskas.   Nyckelord: avvikelserapportering, patientsäkerhet, venprovtagning, vårdpersonal.

<p>Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med missbruksproblem upplever vårdpersonalens bemötande, samt hur de vill bli bemötta. Metod: Författarna har genomfört en intervjustudie med deskriptiv design, där undersökningsgruppen samlades in genom bekvämlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 7 personer, och semistrukturerade frågor användes vid intervjuerna. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest inriktning. Huvudresultat: Majoriteten av deltagarna berättade om bristande kunskap hos personal, som visade sig genom fördomar, diskriminering och misstänksamhet. Flera av deltagarna ansåg att läkemedel ges ut alldeles för ofta och lätt, och att personalen är lätt att manipulera. Majoriteten av deltagarna berättade även om positiva upplevelser av bemötande från vårdpersonal, vilket innebar att personalen visade förståelse och hänsyn till deras problematik, hjälpte till, och var lite tuffare och vågade ta upp deras problem. Slutsats: Bristande utbildning leder till oförståelse och inkompetens bland vårdpersonal, vilket påverkar bemötandet och vården av personer med missbruksproblematik. Detta visar sig genom fördomar och diskriminerande bemötande samt bristande läkemedelshantering som kan ge konsekvenser för patienterna. Studier har visat på att utbildning tillsammans med stöd i yrkesrollen förbättrar bemötandet och vården av denna patientgrupp, samt personalens attityder.</p>

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med missbruksproblem upplever vårdpersonalens bemötande, samt hur de vill bli bemötta. Metod: Författarna har genomfört en intervjustudie med deskriptiv design, där undersökningsgruppen samlades in genom bekvämlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 7 personer, och semistrukturerade frågor användes vid intervjuerna. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest inriktning. Huvudresultat: Majoriteten av deltagarna berättade om bristande kunskap hos personal, som visade sig genom fördomar, diskriminering och misstänksamhet. Flera av deltagarna ansåg att läkemedel ges ut alldeles för ofta och lätt, och att personalen är lätt att manipulera. Majoriteten av deltagarna berättade även om positiva upplevelser av bemötande från vårdpersonal, vilket innebar att personalen visade förståelse och hänsyn till deras problematik, hjälpte till, och var lite tuffare och vågade ta upp deras problem. Slutsats: Bristande utbildning leder till oförståelse och inkompetens bland vårdpersonal, vilket påverkar bemötandet och vården av personer med missbruksproblematik. Detta visar sig genom fördomar och diskriminerande bemötande samt bristande läkemedelshantering som kan ge konsekvenser för patienterna. Studier har visat på att utbildning tillsammans med stöd i yrkesrollen förbättrar bemötandet och vården av denna patientgrupp, samt personalens attityder.

Akuta situationer kan förekomma i det dagliga arbetet för vårdpersonal, oavsett avdelning och yrkesroll. Hur situationen hanteras beror på förberedelser och planering. Som nyutexaminerad sjuksköterska utan tidigare erfarenhet saknas ofta kännedom om hur akuta situationer bör hanteras på bästa sätt för att uppnå en säker vård. Syftet med studien var att beskriva förutsättningar som gör att vårdpersonal känner sig förberedda på att kunna hantera akuta situationer. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes. Resultatet visade att förberedelser är av stor vikt inför akuta situationer. Fyra teman framkom vilka belyste betydelsen av att uppleva akuta situationer ett flertal gånger, betydelsen av att samarbeta i team vid akuta situationer, betydelsen av att känna trygghet med tekniska moment i akuta situationer och betydelsen av god kännedom om personliga egenskaper vid akuta situationer. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv ses det som angeläget att lägga in mer om förberedelser inför akuta situationer i utbildningen till sjuksköterska.

Bakgrund: Demenssjukdomar kan drabba vem som helst. Antalet insjuknade förväntas öka världen över inom 50 år. Då medicinska behandlingsmöjligheter är få anses god omvårdnad och förbättrat välbefinnande vara bästa behandlingen. Vårdhunden har blivit ett begrepp inom vården av människor med demens då tidigare forskning visat att vårdhunden på ett positivt sätt bidragit med fysiska och psykiska förbättringar samt ökat välbefinnande hos människor med demens. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vårdpersonalen upplever att en vårdhund påverkar välbefinnandet hos de boende på ett demensboende. Metod: Studien är en sammanställning av intervjuer med informanter utvalda med snöbollsmetoden. Genom att jämföra likheter och skillnader mellan intervjuerna utvecklades fem olika kategorier. Resultat: Resultatet visade att en vårdhund upplevdes frambringa mycket glädje och en förbättrad social samvaro för de boende på demensboendet. Vårdhunden bidrog även med ökad rörlighet och aktivitet hos de boende samt minnesstimulering som ledde till fler diskussioner sinsemellan. Nackdelarna med vårdhunden upplevdes vara få men hundrädsla och allergi nämndes. Slutsatser: Studiens slutsats är att vårdhund upplevs bidra med glädje och positiv energi. Vårdhunden upplevs påverka de som möter den både på ett fysiskt och psykiskt plan. Vårdhunden frambringar minnen, känslor och rörelse och upplevs kunna främja välbefinnandet i vardagen hos den demensdrabbade.