• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 27
  • Tagged with
  • 27
  • 16
  • 15
  • 12
  • 8
  • 8
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Den oplanerade sjukhusvistelsens påverkan på personer med demens : - En systematisk litteraturstudie

Glad, Nina, Nilsson, Anna January 2016 (has links)
Bakgrund: Demens är idag vår snabbast växande folkhälsosjukdom där personer som drabbas ofta vistas på sjukhus. Denna patientgrupp är sårbar då de många gånger inte kan uttrycka sig verbalt och är beroende av andra människors välvilja. Möten med patienter med demens kan därmed vara komplexa då dessa till stor del blir baserade på tolkning av deras kroppsspråk. Syfte: Syftet var att belysa hur en oplanerad sjukhusvistelse påverkar personer med måttlig till svår demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PsycINFO där ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid analysprocessen. Resultat: Resultatet sammanställdes utifrån tre kategorier med 14 underliggande koder. De tre kategorierna var: Försämrat välbefinnande, Bristande behovstillfredsställelse och Bristande etisk omvårdnad. Det framkom att faktorer som tidsbrist, kunskapsbrist tillsammans med en inadekvat sjukhusmiljö och verksamhet bidrog till att patienter med demens ofta påverkades negativt av en oplanerad sjukhusvistelse. Slutsats: Slutsatsen av vårt resultat påvisade att det fanns ett stort behov av utveckling inom organisationsuppbyggnaden och att utbildning kring omvårdnad av patienter med demens behövde utökas inom kontexten sjukhusmiljö.
2

När inget kan tas för givet - Familjens behov när en familjemedlem är kritiskt sjuk

Andersson, Caroline, Ericson, Jenny, Johansson, Rebécca January 2008 (has links)
<p>När någon blir sjuk fokuserar vårdpersonalen mest på den sjuke patienten, och familjen får ta ett steg åt sidan. Det är lätt att glömma bort att även familjen är drabbad och har behov. Syftet med studien var att belysa familjens behov under sjukhusvistelsen när en familjemedlem är kritiskt sjuk. Studien genomfördes som en litteraturstudie och innefattade 16 vetenskapliga artiklar. Familjens behov delades in under sju teman. Att få information hjälpte familjen att hantera situationen och gav en känsla av kontroll. Att vara delaktig i omvårdnaden var ett sätt för familjen att få närhet och känna sig behövd. Att känna trygghet hjälpte familjen att känna sig mer hemma i den ovana miljön. Att få stöd gav en känsla av bekräftelse. Att känna hopp hjälpte familjen att ta sig igenom krisen och kunna se framåt. Att bli behandlad med respekt gjorde det lättare att kunna öppna sig och visa känslor. Att känna bekvämlighet underlättade många praktiska problem. Information var det mest återkommande behovet. I vårdarbetet bör resurser läggas på att bedöma familjens individuella behov. Framtida forskning skulle kunna inriktas på att ta fram ett lämpligt instrument för detta ändamål.</p>
3

När inget kan tas för givet - Familjens behov när en familjemedlem är kritiskt sjuk

Andersson, Caroline, Ericson, Jenny, Johansson, Rebécca January 2008 (has links)
När någon blir sjuk fokuserar vårdpersonalen mest på den sjuke patienten, och familjen får ta ett steg åt sidan. Det är lätt att glömma bort att även familjen är drabbad och har behov. Syftet med studien var att belysa familjens behov under sjukhusvistelsen när en familjemedlem är kritiskt sjuk. Studien genomfördes som en litteraturstudie och innefattade 16 vetenskapliga artiklar. Familjens behov delades in under sju teman. Att få information hjälpte familjen att hantera situationen och gav en känsla av kontroll. Att vara delaktig i omvårdnaden var ett sätt för familjen att få närhet och känna sig behövd. Att känna trygghet hjälpte familjen att känna sig mer hemma i den ovana miljön. Att få stöd gav en känsla av bekräftelse. Att känna hopp hjälpte familjen att ta sig igenom krisen och kunna se framåt. Att bli behandlad med respekt gjorde det lättare att kunna öppna sig och visa känslor. Att känna bekvämlighet underlättade många praktiska problem. Information var det mest återkommande behovet. I vårdarbetet bör resurser läggas på att bedöma familjens individuella behov. Framtida forskning skulle kunna inriktas på att ta fram ett lämpligt instrument för detta ändamål.
4

Sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn och ungdomar med cancer : En kvalitativ intervjustudie

Blomqvist, Elisabeth, Eriksson, Johanna January 2013 (has links)
Syftet med studien var att utifrån intervjuerna analysera sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med barn och ungdomar med cancer samt hur de bemöter dessa barn och ungdomar. Genom en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes sju semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Tre kategorier identifierades: Interaktioner i vården, Sjuksköterskans bemötande samt Glädje och vanmakt. Studien visade att deltagarna upplevde en stor glädje och tillfredställelse i sitt arbete. Trots det kan arbetet ibland vara påfrestande, till exempel om barnen känner smärta som inte går att lindra. Då fann deltagarna stort stöd i att få ventilera med kollegor. Två betydelsefulla aspekter i mötet med barn och ungdomar med cancer var enligt deltagarna att bemötandet sker på deras individuella utvecklingsnivå och att alltid vara ärlig trots att det kan innebära att ställas inför svåra situationer och frågor. Det var också enligt deltagarna viktigt att se det friska i barnet trots svår sjukdom och behandla dem som alla andra barn.Sjuksköterskor bör anpassa sitt bemötande och den information som ges till barn och ungdomar utifrån individens utvecklingsnivå. Arbetet med barn och ungdomar med cancer var utvecklande och givande men kunde samtidigt vara påfrestande, då var det viktigt att ventilera och få stöd från kollegor.
5

Vuxna patienters upplevelser av sömnstörningar under sjukhusvistelsen samt omvårdnadsåtgärder som kan främja god sömn

Miinin, Evelina, Larsson, Mia January 2008 (has links)
<p>Sömnen har en rehabiliterande och återuppbyggande funktion och vi tillbringar sammanlagt en tredjedel av vårt liv i sömn. Under perioder då individen utsätts för stora påfrestningar blir sömnen ännu viktigare. Att vara patient och vårdas på ett sjukhus anses vara en påfrestande situation som leder till att patienten har ett stort behov av god sömn. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av sömnstörningar under sjukhusvistelsen samt omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att främja god sömn hos patienterna. Detta är en deskriptiv litteraturstudie där data samlats in genom elektroniska sökningar i databaserna Cinahl och Medline samt genom manuella sökningar. Resultaten visar att patienterna upplevde sömnstörningar under sjukhusvistelsen, vilket resulterade i förlängd insomningstid, nattliga uppvaknanden och kortare sömnperioder. Patienterna upplevde då sin sömn som oregelbunden. Orsakerna till detta var många som exempelvis störande miljö samt emotionella faktorer. Omvårdnadsåtgärder som musik, tyst tid samt avslappning och bildspråk kan tillämpas för att främja en god sömn hos patienterna. Sjuksköterskan har en viktig funktion när det gäller att ta reda på patienternas upplevelser av sömnstörningar för att kunna sätta in lämpliga omvårdnadsåtgärder.</p>
6

Vuxna patienters upplevelser av sömnstörningar under sjukhusvistelsen samt omvårdnadsåtgärder som kan främja god sömn

Miinin, Evelina, Larsson, Mia January 2008 (has links)
Sömnen har en rehabiliterande och återuppbyggande funktion och vi tillbringar sammanlagt en tredjedel av vårt liv i sömn. Under perioder då individen utsätts för stora påfrestningar blir sömnen ännu viktigare. Att vara patient och vårdas på ett sjukhus anses vara en påfrestande situation som leder till att patienten har ett stort behov av god sömn. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av sömnstörningar under sjukhusvistelsen samt omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att främja god sömn hos patienterna. Detta är en deskriptiv litteraturstudie där data samlats in genom elektroniska sökningar i databaserna Cinahl och Medline samt genom manuella sökningar. Resultaten visar att patienterna upplevde sömnstörningar under sjukhusvistelsen, vilket resulterade i förlängd insomningstid, nattliga uppvaknanden och kortare sömnperioder. Patienterna upplevde då sin sömn som oregelbunden. Orsakerna till detta var många som exempelvis störande miljö samt emotionella faktorer. Omvårdnadsåtgärder som musik, tyst tid samt avslappning och bildspråk kan tillämpas för att främja en god sömn hos patienterna. Sjuksköterskan har en viktig funktion när det gäller att ta reda på patienternas upplevelser av sömnstörningar för att kunna sätta in lämpliga omvårdnadsåtgärder.
7

Patienters upplevelse av sjukhusvistelsen vid akut hjärtinfarkt, AMI

Billström Rasmusson, Linnea, Aurell, Susanna January 2011 (has links)
Bakgrund: Att drabbas av akut hjärtinfarkt är en omvälvande händelse som väcker stora frågor om liv och död både för den drabbade och dennes anhöriga. Sjuksköterskan spelar en betydande roll under vårdtiden och den snabba utvecklingen inom hälso- och sjukvården ställer stora krav på henne/honom i sitt yrkesutövande. Syfte: Att belysa upplevelsen av att insjukna i hjärtinfarkt och den påföljande sjukhusvistelsen. Metod: Arbetet har genomförts i form av en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar valts ut genom sökning i de etablerade databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Till resultatet har 15 stycken artiklar analyserats och tagits med. Resultat: Individens påverkan av infarktdiagnos och vårdtid är individuell och präglad av faktorer som social karaktär och förmåga till coping. För att möta detta krävs att sjuksköterskan besitter sådan kunskap att hon/han kan interagera med patienten och dennes anhöriga och därigenom kunna erbjuda en individuellt anpassad vård som innefattar personlig och välavvägd patientinformation. Diskussion: Utvecklingen inom akut hjärtsjukvård har gått fort fram de senaste åren vilket lett till drastiskt förkortade vårdtider vilket borde generera korrelerbart högre bemanning då ett omfattande ansvar vilar på sjuksköterskan under dessa pressade tidsramar.
8

Faktorer som påverkar barns upplevelser av vårdmiljö / Factors influencing children´s experiences of health facility environment

Vikström, Anna January 2011 (has links)
Barn skrivs in på sjukhus när deras behandling och omvårdnad inte längre kan tillgodoses i hemmet. För barn innebär sjukhusvistelse stora förändringar i deras fysiska och emotionella liv. Barns begränsade förmåga till kognitivt tänkande kan göra förändringarna svåra att hantera. När barn har svårt att förstå och tolka vad som sker under en sjukhusvistelse kan det leda till lidande som kvarstår lång tid efter upplevelsen. En vårdmiljö som ser till barnets behov kan minska lidande under och efter en sjukhusvistelse. En bra planerad vårdmiljö tar hänsyn till barns utvecklingsmässiga, fysiska, sociala, psykiska och emotionella behov. Syftet var att belysa faktorer som påverkar barns upplevelser av vårdmiljö under en sjukhusvistelse. En litteraturbaserad studie valdes för att besvara föreliggande studies syfte. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Totalt ingår 17 vetenskapliga artiklar i föreliggande studie. I resultatet framkom fyra huvudteman som påverkar barns upplevelse av vårdmiljö; miljö, omvårdnad, separation och begränsningar. Faktorer i miljön som påverkade barns upplevelser utgick från den fysiska och sociala miljön. Den fysiska miljön inkluderade maten, sängarna, ljus, ljud, lukter, temperatur, och rummens utformning. Faktorerna hade betydelse för barns känsla av bekvämlighet, välbefinnande, trygghet och säkerhet. Barn visade behov av social kontakt med andra barn och vuxna i en miljö som var anpassad för lek och aktivitet. Möjligheten till aktivitet gjorde att barn fick en känsla av trygghet och säkerhet under sjukhusvistelsen. Barn hade behov av att känna tillförlitlighet i omvårdnadsmötet och viktiga egenskaper hos sjuksköterskan var bland annat professionell kompetens och kommunikativa färdigheter. Tillförlitligheten gjorde att barn blev tryggare under sjukhusvistelsen. Sjukhusvistelsen orsakade separation från familj, vänner och skola och störde vardagliga rutiner. Barn hade behov av att vara nära sin familj under sjukhusvistelse eftersom de hade en viktig roll i att tillhandhålla en känsla av trygghet. Under sjukhusvistelse upplevde barn en förlust av självbestämmande. De beskrev förlorad kontroll över bland annat personliga behov och rutiner. Sammanfattningsvis framkom att betydande faktorer för barns upplevelse av vårdmiljö var miljö, sjuksköterskan, separation och förlust av självbestämmande. Faktorerna förorsakade både negativa och positiva upplevelser under sjukhusvistelsen. Att tillgodose barns behov av aktivitet, information, delaktighet, tillit, närhet och integritet kunde urskiljas som betydande aspekter för upplevelsen av vårdmiljö.
9

Kommunikation mellan barn och sjuksköterskor : en litteraturöversikt / Communication between children and nurses : a literature review

Dessner, Filippa, Prieto, Simon January 2015 (has links)
SAMMANFATTNING Bakgrund När en människa söker vård hamnar vederbörande i ett beroendeläge och på så sätt även i ett underläge gentemot sjuksköterskan. Ett barn som söker vård hamnar i ett dubbelt underläge till sjuksköterskan då denne både är en vuxen människa och har en profession som barnet är i beroendeställning till. I Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska står det att hon behöver kunna anpassa sin kommunikation till patienten så att denne kan förstå det som kommuniceras. Barn har ett behov av anpassad kommunikation och sjuksköterskan behöver således veta vad som krävs för att barnet ska förstå henne. Syfte Syftet var att beskriva kommunikationen mellan barn och sjuksköterska utifrån barnens perspektiv. Metod En litteraturöversikt med en systematisk litteraturstudies struktur gjordes. Totalt inkluderades 15 artiklar som kvalitativt undersökt barns upplevelser av kommunikation med sjuksköterskan. Resultat Det framkom att varje barn har en unik preferens för hur de föredrar att sjuksköterskan anpassar sin kommunikation. Vissa barn ville att sjuksköterskan kommunicerade direkt till dem medan andra barn föredrog att sjuksköterskan kommunicerade med deras vårdnadshavare. En del barn kände sig inte redo eller för sjuka för att ta beslut rörande sin vård och ansåg att det var bättre om dessa beslut togs av vårdnadshavaren. Majoriteten av de barn som ville vara med och ta beslut kände sig exkluderade från beslutstagandet och kommunikationen. Slutsats För att uppnå en optimal kommunikation mellan barn och sjuksköterska krävs det att sjuksköterskan anpassar kommunikationen utefter varje specifikt barn. Nyckelord: barn, tonåringar, kommunikation, sjuksköterska, sjukhusvistelse
10

Barns och föräldrars uppfattningar av slutenvården och bemötande från sjuksköterskor

Bengtsson, Felicia, Åkerberg, Ellinor January 2016 (has links)
Background: How nurses treats the patients is always important, especially when caring for children. With this aspect in mind good communication and information are key aspects for trust and cooperation with families. Children have the right to participate and get information about their care and they are dependent on their parents, why it’s important that the environment and treatment from nurses accommodate the needs of the whole family. Aim: To examine and illustrate how children and parents experience hospitalization and the treatment from nurses during the hospital stay. Method: A literature review based on 11 qualitative articles was performed. The articles were found through four searches in PubMed and CINAHL. Results: Both children and parents felt that participation in and information during the care was important while hospitalized. Although some children reported being ignored and excluded from the caregiving process most children were satisfied with the treatment from nurses. Parents also experienced the treatment from nurses as mainly positive. The hospital environment was perceived as both frightening and foreign to the children, but it could also be exciting. Boredom and loneliness was reported by some children. As for parents, they perceived that the hospital environment was poorly adapted to families and induced feelings of stress and anxiety related to both environment and role changes. Conclusion: The conclusion of this study is that hospitalization and the nurses treatment needs further improvement and adjustment to fit the family’s needs.

Page generated in 0.0714 seconds