Examensarbete 15 hp; Musiklärarexamen

Bakgrund: Stress är ett vanligt förekommande problem hos barn och tonåringar i dagens Sverige. I rapporter om tonåringars fysiska och psykiska hälsa uppger många tonåringar att de lider av flera olika besvär såsom magont, huvudvärk, sömnproblem och ångest, och sämst mår tonårsflickor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa orsaker till stress bland barn och tonåringar, hur stress kommer till uttryck och hur stress kan lindras. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. I studien sammanställdes och analyserades fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet illustreras i tre kategorier: Hur stress uttrycks, orsaker till stress och faktorer som lindrar stress. Varje kategori belyses utifrån tre områden: individuellt, relationer och miljö. Slutsats: Stress uppkommer i olika områden; på individnivå, i relationer till andra och av den omgivande miljön. Den här studien visar att det är viktigt att känna igen symtom på stress hos barn och tonåringar i vardagen, att identifiera orsaker och att hjälpa dem så att de kan hitta egna verktyg för att hantera sin stress.

Bakgrund: I arbetet med barn och tonåringar inom den slutna sjukvården sätts perifer venkateter (PVK) när det krävs tillgång till blodbanan för att ge mediciner eller vätskor. Proceduren är smärtsam, men ofta bedöms inte tonåringen vara i behov av smärtlindring. Syfte: Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning tonåringar erbjuds Emla® vid insättning av PVK och tonåringarnas uppfattning om Emla® i samband med proceduren. Metod: Studien var en kvantitativ empirisk studie med deskriptiv design. Datainsamlingen gjordes med en enkät och urvalet bestod av 29 tonåringar mellan 13-18 år som hade fått en PVK insatt. Resultat: Resultatet visar att 59 % av tonåringarna inte fick Emla® i samband med insättning av PVK. Tjugofyra procent av tonåringarna uppfattade att de inte blev informerade om hur det går till att sätta en PVK. Det fanns ingen skillnad i skattad smärta mellan de tonåringar som fått smärtlindring med hjälp av Emla® och de som inte fått. De tonåringarna som skattade sig högt på den tiogradiga skalan om rädsla inför PVK-sättningen uppgav högre smärta (r2= 0,701; p<0,001). Medianen (vidd) på tonåringarnas skattning på en tiogradig skala av sjuksköterskan och föräldrarnas förmåga att bedöma om bedövning behövdes var 9 (0-10). Korrelationsanalys visade att tonåringarna som skattade föräldrarnas förmåga att bedöma om bedövning behövdes som god också skattade sjuksköterskans förmåga som god. Slutsats: Vid insättning av PVK ska tonåringarna informeras om att Emla® finns och själva få bestämma om de vill att det ska användas eller inte.

<p>I processen att bli vuxen genomgår varje individ den ofta stormiga tonårstiden. Denna komplexa period medför att tonåringen successivt frigör sig från såväl barndom som vuxenliv. Genom att granska hur en sådan frigörelse skildras kan vi lära oss mer om hur tonåringen och dess frigörelse fungerar. Syftet med undersökningen har därför varit att undersöka de tonåriga huvudkaraktärernas frigörelse i ungdomsromanerna <em>Räddaren i nöden </em>av J.D. Salinger, <em>En tid för allting</em> av Tamara Bach, och <em>Punkindustriell hårdrockare med attityd</em> av Louise Halvardsson.</p><p> </p><p>Undersökningens forskningsbakgrund berör framför allt teorier inom utvecklings- och ungdomspsykologin, samt belyser tonårstiden utifrån några kulturella aspekter. Jag har använt närläsning som metod, och analyserat citat och refererat textavsnitt som legat nära undersökningens fokus.</p><p> </p><p>Min undersökning visar att huvudkaraktärerna frigör sig genom att reagera mot det som tillhör vuxenlivet i samhället. Samtidigt önskar de ha tillträde till vissa vuxna världar. Tonåringarnas frigörelse från föräldrar och andra vuxna grundar sig på en allmän kritisk hållning och på synliggörandet av brister hos de vuxna. Undersökningen åskådliggör även att karaktärernas frigörelse fördröjs på grund av olika omständigheter och levnadsvillkor.</p>

<p>Syftet är att ta reda på vilka hjältar som finns i 15-16-åringars erfarenhetsvärldar. Vilka egenskaper förknippar flickor respektive pojkar med hjältar och vad har de för uppfattningar om det motsatta könets erfarenhetsvärldar med avseende på problemområdet? Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod genom en enkätundersökning med öppna frågor. Med hög svarsfrekvens samlades 183 giltiga enkätsvar in från 15-16-åringar vid tre skolor. Resultat: I stort sett alla elever har en uppfattning om hjältar. Deras bild av hjälten är för de flesta präglad av manliga superhjältar, såsom Spiderman och Superman. De få hjältar som eleverna har mött i skolans undervisning är också män. Hälften av alla elever skulle inte vilja vara hjältar, de uppfattar dem som overkliga superhjältar eller tycker att uppgiften att rädda världen är för stor. Bland de elever som kan tänka sig in i hjälterollen väljer flickor både manliga och kvinnliga hjältar, medan pojkar bara kan tänka sig manliga hjältar. Resultatet visar att superhjältar spelar roll för elevernas föreställningsvärldar. Ett enkätsvar ger en antydan om en nyanserad hjälteroll, där en kvinna med känsla, inlevelse, klokhet och sitt intellekt räddar människor ur depression och undergång. Med utgångspunkt i hjälteberättelser som återskapar den rådande genusordningen går det att skapa goda möten för att ifrågasätta attityder och värderingar. Att genus är en social konstruktion innebär att vi kan förändra den rådande könsmaktsstruktur som skapar de ojämlika genusroller vi har idag. För att skolan skall kunna medverka i en sådan utveckling behövs en genuspedagogik som på ett pedagogiskt sätt skapar lärsituationer som ökar medvetenheten om egna aktuella genusvärderingar, genus, genusordning och könsmaktsstrukturer, i syfte att förbereda deltagarna till att förändra sina värderingar, och därmed börja påverka samhället.</p>

Syftet är att ta reda på vilka hjältar som finns i 15-16-åringars erfarenhetsvärldar. Vilka egenskaper förknippar flickor respektive pojkar med hjältar och vad har de för uppfattningar om det motsatta könets erfarenhetsvärldar med avseende på problemområdet? Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod genom en enkätundersökning med öppna frågor. Med hög svarsfrekvens samlades 183 giltiga enkätsvar in från 15-16-åringar vid tre skolor. Resultat: I stort sett alla elever har en uppfattning om hjältar. Deras bild av hjälten är för de flesta präglad av manliga superhjältar, såsom Spiderman och Superman. De få hjältar som eleverna har mött i skolans undervisning är också män. Hälften av alla elever skulle inte vilja vara hjältar, de uppfattar dem som overkliga superhjältar eller tycker att uppgiften att rädda världen är för stor. Bland de elever som kan tänka sig in i hjälterollen väljer flickor både manliga och kvinnliga hjältar, medan pojkar bara kan tänka sig manliga hjältar. Resultatet visar att superhjältar spelar roll för elevernas föreställningsvärldar. Ett enkätsvar ger en antydan om en nyanserad hjälteroll, där en kvinna med känsla, inlevelse, klokhet och sitt intellekt räddar människor ur depression och undergång. Med utgångspunkt i hjälteberättelser som återskapar den rådande genusordningen går det att skapa goda möten för att ifrågasätta attityder och värderingar. Att genus är en social konstruktion innebär att vi kan förändra den rådande könsmaktsstruktur som skapar de ojämlika genusroller vi har idag. För att skolan skall kunna medverka i en sådan utveckling behövs en genuspedagogik som på ett pedagogiskt sätt skapar lärsituationer som ökar medvetenheten om egna aktuella genusvärderingar, genus, genusordning och könsmaktsstrukturer, i syfte att förbereda deltagarna till att förändra sina värderingar, och därmed börja påverka samhället.

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Bakgrund:I tonåren gör alkoholen sin debut bland tonåringar och för många innebär detta berusningar som kan leda till farliga komplikationer. Syftet med studien var att undersöka vilka orsaker det fanns till att tonåringar brukade alkohol. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där den innehöll 22 vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och SciVerse Scopus. De vetenskapliga artiklarna var begränsade från 1990 till 2011. En temaanalys användes där tonåringarnas orsaker till alkoholkonsumtion delades in i tre kategorier vilka är det sociala nätverkets betydelse, alkohol för att döva bekymmer och berusning ger positiva känslor. Resultat: Några av orsakerna till att tonåringarna brukade alkohol var för att de ville komma bort från sina personliga problem, för att umgås med vännerna och för att slappna av. Den främsta orsaken till konsumtionen hos tonåringarna var för de tyckte att det var kul och gav en behaglig känsla. Implikation: Det finns inte tillräckligt med studier och det krävs fler undersökningar inom detta område som kan förklara orsakerna till att tonåringar dricker alkohol. Allt fler tonåringar börjar dricka och detta bör förhindras eller minskas genom att ungdomar får undervisning om alkoholens påverkan samt att reklam om alkohol förbjuds på TV.

Examensarbete (10 p.)

Att tonåringar börjar dricka alkohol tidigt i livet är ett problem på flertalet sätt då det kan skada deras hälsa; de dricker ofta mer alkohol än tonåringar med en senare alkoholdebut och det ökar risken för missbruk och alkoholrelaterade olyckor i vuxen ålder. Tonåringar som får dricka alkohol hemma dricker oftast mer alkohol även utanför hemmet än vad tonåringar som inte får alkohol hemma gör. Därför är studiens syfte att undersöka huruvida föräldrars sociodemografiska bakgrund, alkoholbeteende och attityder påverkar deras benägenhet att bjuda sina tonåringar på alkohol hemma. Utöver det avser studien även att utreda vilka de främsta skälen föräldrar har till att de bjuder sina tonåringar på alkohol hemma eller varför de avstår ifrån att bjuda på alkohol. För att försöka svara på studien syfte och frågeställningar skapades en webbenkät som placerades i internetforumet familjeliv.se- ett av Sveriges största nätverk för föräldrar. Enkäten var tänkt som en pilotstudie dels för att se huruvida en webbenkät står sig som metod gentemot de mer traditionella post-enkäterna, men framförallt för att se om det går att ta reda på varför föräldrar bjuder sina tonåringar på alkohol eller inte, samt om det går att koppla till föräldrarnas sociodemografiska bakgrund och alkoholpolitiska inställning. Det teoretiska perspektivet som används i studien är rationella val som grundar sig på människors strävan efter det bästa resultatet för en själv. Studiens resultat visar att det finns en skillnad mellan föräldrarnas sociodemografiska bakgrund och huruvida de bjuder sina tonåringar på alkohol eller inte. Teorin Rationella val skapar även en förståelse för de skäl föräldrarna angivit som förklaring till varför de bjuder sina tonåringar på alkohol eller varför de avstår ifrån att bjuda på alkohol.