1 |
Relationer i skolan : en studie av femininiteter och maskuliniteter i år 9Holm, Ann-Sofie January 2008 (has links)
No description available.
|
2 |
Fullgörs skolans jämställdhetsuppdrag ? : en studie om skolans värdegrund ur genusperspektivDavidsson, Eva, Nilsson, Marie January 2004 (has links)
No description available.
|
3 |
Hjältar och genuspedagogik : 15-16-åringars tankar om hjältar och hur dessa kan användas i genusdiskussionerRydsmo, Katarina January 2008 (has links)
<p>Syftet är att ta reda på vilka hjältar som finns i 15-16-åringars erfarenhetsvärldar. Vilka egenskaper förknippar flickor respektive pojkar med hjältar och vad har de för uppfattningar om det motsatta könets erfarenhetsvärldar med avseende på problemområdet? Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod genom en enkätundersökning med öppna frågor. Med hög svarsfrekvens samlades 183 giltiga enkätsvar in från 15-16-åringar vid tre skolor. Resultat: I stort sett alla elever har en uppfattning om hjältar. Deras bild av hjälten är för de flesta präglad av manliga superhjältar, såsom Spiderman och Superman. De få hjältar som eleverna har mött i skolans undervisning är också män. Hälften av alla elever skulle inte vilja vara hjältar, de uppfattar dem som overkliga superhjältar eller tycker att uppgiften att rädda världen är för stor. Bland de elever som kan tänka sig in i hjälterollen väljer flickor både manliga och kvinnliga hjältar, medan pojkar bara kan tänka sig manliga hjältar. Resultatet visar att superhjältar spelar roll för elevernas föreställningsvärldar. Ett enkätsvar ger en antydan om en nyanserad hjälteroll, där en kvinna med känsla, inlevelse, klokhet och sitt intellekt räddar människor ur depression och undergång. Med utgångspunkt i hjälteberättelser som återskapar den rådande genusordningen går det att skapa goda möten för att ifrågasätta attityder och värderingar. Att genus är en social konstruktion innebär att vi kan förändra den rådande könsmaktsstruktur som skapar de ojämlika genusroller vi har idag. För att skolan skall kunna medverka i en sådan utveckling behövs en genuspedagogik som på ett pedagogiskt sätt skapar lärsituationer som ökar medvetenheten om egna aktuella genusvärderingar, genus, genusordning och könsmaktsstrukturer, i syfte att förbereda deltagarna till att förändra sina värderingar, och därmed börja påverka samhället.</p>
|
4 |
Social kompetens ur ett genusperspektivPersson, Emelie, Thorén-Begger, Gerd January 2008 (has links)
<p>Vad innebär dagens sociala kompetens, vilken uppfattning har studenter om sin egen sociala kompetens och anser de att den motsvarar arbetslivets krav? Undersökningen lyfter upp begreppen genus, arbetsliv och uppväxt kopplat till social kompetens för att se skillnader, samband och innebörd utifrån studenters syn på dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen åt om social kompetens mellan könen? Underlaget för studien är 200 enkäter, fyra intervjuer och en omfattande litteraturundersökning, vilka visar att upplevelsen av social kompetens är beroende av genusperspektivet. Dessutom har uppväxten visat sig vara av betydelse för kvarliggande könskategoriseringar och sociala konstruktioner, vilka fortfarande är väl förankrade i arbets- och familjeliv. Studien visar en tenderande ökning av krav gällande social kompetens på arbetsmarknaden och att studenterna anser sig motsvara dessa. Däremot kräver begreppets innehåll olika förutsättningar i arbetslivet där kvinnor i högre grad än män anser sig hindras på grund av kön/genus. Studiens omfattning begränsar naturligtvis en generalisering men har visat att kön/genus är en påverkande faktor beträffande social kompetens. Detta har enligt vår egen uppfattning också bestyrkt och påvisats genom litteraturen.</p>
|
5 |
Fullgörs skolans jämställdhetsuppdrag ? : en studie om skolans värdegrund ur genusperspektivDavidsson, Eva, Nilsson, Marie January 2004 (has links)
No description available.
|
6 |
Hjältar och genuspedagogik : 15-16-åringars tankar om hjältar och hur dessa kan användas i genusdiskussionerRydsmo, Katarina January 2008 (has links)
Syftet är att ta reda på vilka hjältar som finns i 15-16-åringars erfarenhetsvärldar. Vilka egenskaper förknippar flickor respektive pojkar med hjältar och vad har de för uppfattningar om det motsatta könets erfarenhetsvärldar med avseende på problemområdet? Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod genom en enkätundersökning med öppna frågor. Med hög svarsfrekvens samlades 183 giltiga enkätsvar in från 15-16-åringar vid tre skolor. Resultat: I stort sett alla elever har en uppfattning om hjältar. Deras bild av hjälten är för de flesta präglad av manliga superhjältar, såsom Spiderman och Superman. De få hjältar som eleverna har mött i skolans undervisning är också män. Hälften av alla elever skulle inte vilja vara hjältar, de uppfattar dem som overkliga superhjältar eller tycker att uppgiften att rädda världen är för stor. Bland de elever som kan tänka sig in i hjälterollen väljer flickor både manliga och kvinnliga hjältar, medan pojkar bara kan tänka sig manliga hjältar. Resultatet visar att superhjältar spelar roll för elevernas föreställningsvärldar. Ett enkätsvar ger en antydan om en nyanserad hjälteroll, där en kvinna med känsla, inlevelse, klokhet och sitt intellekt räddar människor ur depression och undergång. Med utgångspunkt i hjälteberättelser som återskapar den rådande genusordningen går det att skapa goda möten för att ifrågasätta attityder och värderingar. Att genus är en social konstruktion innebär att vi kan förändra den rådande könsmaktsstruktur som skapar de ojämlika genusroller vi har idag. För att skolan skall kunna medverka i en sådan utveckling behövs en genuspedagogik som på ett pedagogiskt sätt skapar lärsituationer som ökar medvetenheten om egna aktuella genusvärderingar, genus, genusordning och könsmaktsstrukturer, i syfte att förbereda deltagarna till att förändra sina värderingar, och därmed börja påverka samhället.
|
7 |
Social kompetens ur ett genusperspektivPersson, Emelie, Thorén-Begger, Gerd January 2008 (has links)
Vad innebär dagens sociala kompetens, vilken uppfattning har studenter om sin egen sociala kompetens och anser de att den motsvarar arbetslivets krav? Undersökningen lyfter upp begreppen genus, arbetsliv och uppväxt kopplat till social kompetens för att se skillnader, samband och innebörd utifrån studenters syn på dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen åt om social kompetens mellan könen? Underlaget för studien är 200 enkäter, fyra intervjuer och en omfattande litteraturundersökning, vilka visar att upplevelsen av social kompetens är beroende av genusperspektivet. Dessutom har uppväxten visat sig vara av betydelse för kvarliggande könskategoriseringar och sociala konstruktioner, vilka fortfarande är väl förankrade i arbets- och familjeliv. Studien visar en tenderande ökning av krav gällande social kompetens på arbetsmarknaden och att studenterna anser sig motsvara dessa. Däremot kräver begreppets innehåll olika förutsättningar i arbetslivet där kvinnor i högre grad än män anser sig hindras på grund av kön/genus. Studiens omfattning begränsar naturligtvis en generalisering men har visat att kön/genus är en påverkande faktor beträffande social kompetens. Detta har enligt vår egen uppfattning också bestyrkt och påvisats genom litteraturen.
|
8 |
Män med visioner och objektnära kvinnor : en studie av hur svenska formgivare presenteras i bildRönnholm, Jeanette January 2006 (has links)
Hur framställs bilder av professionella formgivare idag i Sverige? Skildras män på ett annat sätt än kvinnor? Finns det tecken på en könsmaktsordning i representationen? Jag närmar mig också frågan om det finns värderingar om vad som är god respektive dålig smak och om det finns en könsmaktsordning i dessa värderingar. Enligt 1994 års läroplan ska vi som lärare "… aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna skall uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt". En del i arbetet för att bryta fördomar och traditionella könsrollsmönster i skolan är att studera och analysera hur könen representeras i olika sammanhang och att skapa motbilder. Jag arbetar med frågor om representation i mitt gestaltande arbete och i uppsatsen. I Uppsatsen har jag studerat porträtt av formgivare som visas i boken Svenska Former. Den utgavs av Prisma år 2000 och presenterar 38 personer inom formgivning. Jag har både gjort en kvantitativ undersökning av samtliga bilder och en semiotisk bildanalys av två representativa bilder i boken. Efter att ha läst Penny Sparkes tankar kring mäns och kvinnors roll i designhistorien har jag återigen tittat på Svenska Former för att se var deras påståenden landar i en bok som är utgiven på 2000-talet. I min undersökning av fotografierna i Svenska Former har jag funnit att männen oftare avbildas i passiva poser, långt från sin verksamhet, i en privat sfär och ofta utomhus. Kvinnorna avbildas oftare aktiva i verkstadsmiljö. Detta upplevde jag först som en förändrat sätt att framställa män respektive kvinnor, men i ljuset av bland annat Penny Sparkes text inser jag att dessa representationer ligger helt i linje med vad designhistorien säger om män respektive kvinnor. Männen är visionärer och verksamma även utanför sin ateljé, verkstad eller kontor. Kvinnorna arbetar närmare materialet och främst med "mindre" frågor kring form och utsmyckning.
|
9 |
Musik, Genus och Undervisning : En studie kring skolors musikaliska kanon ur ett genusperspektivSellberg, Erik January 2007 (has links)
<p>Bakgrund</p><p>Musikhistorien är på inga sätt opåverkad av den historiska utvecklingen i övriga samhället. Den är en väsentlig del av olika tidsepokernas rådande kulturer. Skolan har en viktig roll i elevernas socialisationsprocess. Kan en manlig musiklärare använda sig av musik skriven av män, framförd av män och skriven ur ett manligt perspektiv, i en undervisningssituation och räkna med att han når fram till alla elever? Lämnar man inte per automatik halva klassen utanför eftersom musiken inte kan anknyta till deras upplevelsevärld, livsåskådning eller värdegrund. Vilken musik används egentligen i skolan idag och vad säger den?</p><p>Syfte</p><p>Syftet är att utreda om det finns något som skulle kunna kallas en gemensam skolmusiks kanon i den kommun i södra Sverige jag undersöker. Vidare är det av intresse att utreda vad dessa låtar kan säga för lyssnaren ur ett genusperspektiv och att utreda ur vilket perspektiv de är skrivna</p><p>Metod</p><p>Utöver litteraturstudier baseras resultatet på 6 kvalitativa enkäter med musiklärare i en mellanstor stad i södra Sverige. Därefter använder jag mig av en egenkonstruerad mall för att tolka det jag ser som en gemensam skolmusikkanon.</p><p>Slutsats</p><p>Det existerar med hög sannolikhet en gemensam skolmusikkanon. Valet av låtar baseras troligtvis på att de är så pass välkända, enkelt konstruerade och neutrala i förhållande till skolans värdegrund. Icke desto mindre är antalet kvinnliga artister, låtskrivare och musiker kraftigt underrepresenterade i skolans musikundervisning</p>
|
10 |
Elevers uppfattning om pedagogers bemötande : ur ett genusperspektivHedlund, Camilla, Hermansson, Anna January 2007 (has links)
<p>Vi har sett på vår VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) att pedagoger tycks bemöta eleverna olika beroende på om de är flickor eller pojkar. Vidare har vi uppmärksammat att lärarna pratar på olika sätt till flickor och pojkar. Om läraren hjälper en flicka och en pojke behöver hjälp, avbryter läraren flickans hjälp för att genast hjälpa pojken. Läraren verkar ägna mer tid och uppmärksamhet åt pojkarna än flickorna. Vi anser att detta är ett aktuellt ämne, då det förmodligen förekommer skillnader i pedagogernas bemötande av pojkar och flickor på många skolor runt om i landet. Vi tycker det är intressant att ta reda på om eleverna märker av att de bemöts olika. Vårt syfte är att undersöka om elever upplever att de bemöts olika av pedagoger beroende på vilket kön eleverna har samt hur dessa eventuella skillnader i bemötande tar sig uttryck. Vi har använt oss av kvalitativa metoder: klassrumsobservationer och barnintervjuer. Vi har intervjuat sex flickor och sex pojkar i årskurs tre. För att kunna belysa vår frågeställning från olika håll valde vi att göra intervjuerna på två olika skolor i olika kommuner. Vi har även gjort deltagande observationer i helklass för att på så sätt ytterligare kunna bredda det material vi baserat uppsatsen på. Vi har genom vår undersökning fått större insikt i hur eleverna uppfattar bemötandet av pedagoger och sin vardag i skolan. Vår undersökning visade att både pojkar och flickor anser att pojkar får mest skäll och tillsägelser i klassrummet. Vi kom även fram till att det är pojkarna som får mest tid och uppmärksamhet av läraren. Eleverna själva märkte av att pedagogen bemötte pojkar och flickor olika i klassrummet, då de svarade att det beror på att pojkarna är bråkigare och pratigare och därmed får mer tid och uppmärksamhet. Om eleverna bortsåg från att pojkarna var bråkigare och pratigare märkte de ingen skillnad i pedagogernas bemötande.</p>
|
Page generated in 0.0503 seconds