Vi har sett på vår VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) att pedagoger tycks bemöta eleverna olika beroende på om de är flickor eller pojkar. Vidare har vi uppmärksammat att lärarna pratar på olika sätt till flickor och pojkar. Om läraren hjälper en flicka och en pojke behöver hjälp, avbryter läraren flickans hjälp för att genast hjälpa pojken. Läraren verkar ägna mer tid och uppmärksamhet åt pojkarna än flickorna. Vi anser att detta är ett aktuellt ämne, då det förmodligen förekommer skillnader i pedagogernas bemötande av pojkar och flickor på många skolor runt om i landet. Vi tycker det är intressant att ta reda på om eleverna märker av att de bemöts olika. Vårt syfte är att undersöka om elever upplever att de bemöts olika av pedagoger beroende på vilket kön eleverna har samt hur dessa eventuella skillnader i bemötande tar sig uttryck. Vi har använt oss av kvalitativa metoder: klassrumsobservationer och barnintervjuer. Vi har intervjuat sex flickor och sex pojkar i årskurs tre. För att kunna belysa vår frågeställning från olika håll valde vi att göra intervjuerna på två olika skolor i olika kommuner. Vi har även gjort deltagande observationer i helklass för att på så sätt ytterligare kunna bredda det material vi baserat uppsatsen på. Vi har genom vår undersökning fått större insikt i hur eleverna uppfattar bemötandet av pedagoger och sin vardag i skolan. Vår undersökning visade att både pojkar och flickor anser att pojkar får mest skäll och tillsägelser i klassrummet. Vi kom även fram till att det är pojkarna som får mest tid och uppmärksamhet av läraren. Eleverna själva märkte av att pedagogen bemötte pojkar och flickor olika i klassrummet, då de svarade att det beror på att pojkarna är bråkigare och pratigare och därmed får mer tid och uppmärksamhet. Om eleverna bortsåg från att pojkarna var bråkigare och pratigare märkte de ingen skillnad i pedagogernas bemötande.

Bakgrund Musikhistorien är på inga sätt opåverkad av den historiska utvecklingen i övriga samhället. Den är en väsentlig del av olika tidsepokernas rådande kulturer. Skolan har en viktig roll i elevernas socialisationsprocess. Kan en manlig musiklärare använda sig av musik skriven av män, framförd av män och skriven ur ett manligt perspektiv, i en undervisningssituation och räkna med att han når fram till alla elever? Lämnar man inte per automatik halva klassen utanför eftersom musiken inte kan anknyta till deras upplevelsevärld, livsåskådning eller värdegrund. Vilken musik används egentligen i skolan idag och vad säger den? Syfte Syftet är att utreda om det finns något som skulle kunna kallas en gemensam skolmusiks kanon i den kommun i södra Sverige jag undersöker. Vidare är det av intresse att utreda vad dessa låtar kan säga för lyssnaren ur ett genusperspektiv och att utreda ur vilket perspektiv de är skrivna Metod Utöver litteraturstudier baseras resultatet på 6 kvalitativa enkäter med musiklärare i en mellanstor stad i södra Sverige. Därefter använder jag mig av en egenkonstruerad mall för att tolka det jag ser som en gemensam skolmusikkanon. Slutsats Det existerar med hög sannolikhet en gemensam skolmusikkanon. Valet av låtar baseras troligtvis på att de är så pass välkända, enkelt konstruerade och neutrala i förhållande till skolans värdegrund. Icke desto mindre är antalet kvinnliga artister, låtskrivare och musiker kraftigt underrepresenterade i skolans musikundervisning

<p>Sammanfattning</p><p>Inledning: I en artikel i Dagens Industri från 2001 omnämns Sverige som sämst i EU</p><p>när det gällde närvaro av kvinnor på ledande positioner inom näringslivet.</p><p>Av de då 335 börsnoterade bolagen i Sverige var det bara 8 bolag som</p><p>hade kvinnliga VD: ar och andelen kvinnliga styrelseledamöter var endast</p><p>5,4 procent. Sedan 2001 har statistiken inte ändrats nämnvärt. Det är</p><p>fortfarande få kvinnor på ledande positioner i Sverige idag, trots mångårig</p><p>debatt, satsningar på kvinnliga nätverk och chefsutvecklingsprogram.</p><p>Forskningen tyder på flera orsaker till varför det är brist på kvinnor i</p><p>chefspositioner idag, och nämner ofta ett manligt dominerande mönster i</p><p>företag som det huvudsakliga (Oakley, 2000). Mitt intresse och ämnesval</p><p>ligger i att finna förklaringar till bristen av kvinnor på ledande positioner</p><p>inom näringslivet.</p><p>Syfte: Syfte är att utifrån tre kvinnliga chefers upplevelser ge deras syn på</p><p>chefskap i en mansdominerad företagsmiljö och finna förklaringar till</p><p>bristen av kvinnor på ledande positioner inom näringslivet.</p><p>Metod: Jag har genomfört en kvalitativ studie genom semi-strukturerade</p><p>intervjuer. Detta för att jag i största möjliga mån skulle kunna låta</p><p>respondenterna styra samtalen. Intervjuerna genomfördes i december</p><p>2001. Samtliga intervjuer spelades in på band, detta för att underlätta en</p><p>korrekt återgivning. Nackdelen var att materialet blev mycket omfattande</p><p>och komplext att bearbeta.</p><p>Slutsats: Samtliga respondenter vittnar om att de stött på hinder i sina karriärer.</p><p>Utifrån deras berättelser har jag funnit vissa mönster som till stor del</p><p>bekräftar den forskning jag har tagit del av. Slutsatsen är att trots att</p><p>förklaringarna till att kvinnorna i min studie upplevt hinder inte</p><p>uteslutande kan förklaras med begrepp som struktur och kultur, så ter sig</p><p>ideal, värderingar och normer som de främsta orsakerna. Homosociala</p><p>reproduktionen är enligt en av respondenterna helt naturlig. Vi väljer gärna</p><p>någon som liknar oss själva, det gör det lättare att samarbeta. Vikten av att</p><p>fler kvinnor släpps fram på ledande positioner handlar därför enligt min</p><p>mening om makten och rätten att påverka rådande normer. Det är just de</p><p>här sätten att agera och tänka på som behöver ifrågasättas, debatteras och</p><p>utmanas.</p>

<p>Inom sociologin önskas det att få ökad förståelse för människors handlingar och deras sociala identiteter. Intresset ligger även i att förklara och förstå kulturella strukturer som präglar vår verklighet. En viktig aspekt som formar människans verklighet är konstruktionen av kön. Med anledning av genusperspektivets analytiska innebörd kan det tänkas att sociologin har ett väl integrerat genusperspektiv i utbildningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur genus genomsyrar Sociologi I vid tre universitet. Primär fokus är att undersöka vilken roll genus har i litteraturen samt examinationen som studenten tilldelas i slutet av kursen. Intresset ligger även i att se hur många böcker som författats av kvinnor. <strong>Metoden</strong> som tillämpas är kvalitativ textanalys men även kursansvariga intervjuas för att förstå tanken bakom valet av litteratur. Det <strong>teoretiska ramverket</strong> grundar sig dels i Pierre Bourdieus teori om den manliga dominansen, dels Michel Foucaults diskursteori. <strong>Resultatet</strong> av analysen<strong> </strong>visade att den obligatoriska kurslitteraturens innehåll skilde sig åt i stora drag. Gemensamt för de tre universiteten är att flera böcker lägger stort fokus vid genusskillnader, detta gällde framför allt ett universitet. Ett annat universitet belyste genusteorier ofta i samband med feministisk teori, vilket kanske inte anses som något anmärkningsvärt då genusteorier har sin grund i feministisk teori. Genusperspektivet har dock utvecklats till att bli sitt eget perspektiv och kan därför behandlas utanför feministisk perspektiv. Vid ett tredje universitet är orienteringen kring genusteorier bristfällig i kurslitteraturen, endast en kursbok behandlar ämnet genomgående i texten. Vid samtliga examinationer som studerades fanns det mycket få frågor som berörde genusteorier. De flesta lade fokus vid att mäta studentens kunskaper om feminism. Analysen visade även att det är en överrepresentation av män som författat böckerna, som ingick i kurslitteraturen. Denna skevhet är giltig vid samtliga universitet. Vid det universitet där fokus på genusperspektiv var svagt var det ingen bok som hade författats av en kvinna.</p>

<p>Inom sociologin önskas det att få ökad förståelse för människors handlingar och deras sociala identiteter. Intresset ligger även i att förklara och förstå kulturella strukturer som präglar vår verklighet. En viktig aspekt som formar människans verklighet är konstruktionen av kön. Med anledning av genusperspektivets analytiska innebörd kan det tänkas att sociologin har ett väl integrerat genusperspektiv i utbildningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur genus genomsyrar Sociologi I vid tre universitet. Primär fokus är att undersöka vilken roll genus har i litteraturen samt examinationen som studenten tilldelas i slutet av kursen. Intresset ligger även i att se hur många böcker som författats av kvinnor. Metoden som tillämpas är kvalitativ textanalys men även kursansvariga intervjuas för att förstå tanken bakom valet av litteratur. Det teoretiska ramverket grundar sig dels i Pierre Bourdieus teori om den manliga dominansen, dels Michel Foucaults diskursteori. Resultatet av analysen visade att den obligatoriska kurslitteraturens innehåll skilde sig åt i stora drag. Gemensamt för de tre universiteten är att flera böcker lägger stort fokus vid genusskillnader, detta gällde framför allt ett universitet. Ett annat universitet belyste genusteorier ofta i samband med feministisk teori, vilket kanske inte anses som något anmärkningsvärt då genusteorier har sin grund i feministisk teori. Genusperspektivet har dock utvecklats till att bli sitt eget perspektiv och kan därför behandlas utanför feministisk perspektiv. Vid ett tredje universitet är orienteringen kring genusteorier bristfällig i kurslitteraturen, endast en kursbok behandlar ämnet genomgående i texten. Vid samtliga examinationer som studerades fanns det mycket få frågor som berörde genusteorier. De flesta lade fokus vid att mäta studentens kunskaper om feminism. Analysen visade även att det är en överrepresentation av män som författat böckerna, som ingick i kurslitteraturen. Denna skevhet är giltig vid samtliga universitet. Vid det universitet där fokus på genusperspektiv var svagt var det ingen bok som hade författats av en kvinna.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna undersökning har varit att granska några föräldrars tankar kring genus- och jämställdhetsarbete i förskolan. Med hjälp av enkäter och intervjuer har vi samlat in vårt empiriska material. I enkätundersökningen var deltagandet lågt vilket kan tyda på ett svalt intresse för dessa frågor bland föräldrarna. Intervjupersonerna var dock av den uppfattningen att genus- och jämställdhetsarbete i förskolan är något av stor vikt. Intervjupersonerna var eniga både vad gäller den negativa inställningen till enkönade grupper i förskolan och vikten av förebilder av båda könen bland förskolans personal. Alla föräldrar betonade samhällets och miljöns påverkan på barnens subjektivitetsskapande även om en del menade att det också finns betydande biologiska skillnader mellan flickor och pojkar. När vi bearbetade vårt empiriska material och studerade föräldrarnas uttalanden på djupet tyckte vi oss dock kunna se att samhällets rådande föreställningar om könen som två olika sorter ofta lyser igenom. Vi tror att det är svårt att tänka bortom den rådande diskursen om könen men menar att en viktig del av genus- och jämställdhetsarbetet handlar om att synliggöra de rådande föreställningar som finns och diskutera vad de kan innebära i praktiken.</p><p>The purpose of this survey has been to relate some parents’ thoughts regarding gender and equal opportunity for boys and girls within the preschool program. Our empiric data was collected through questionnaires and interviews. The result of completed and returned questionnaires was lower than expected which may indicate a slackened interest in the topic among the parents. The interviewees however, were in general of the opinion that the gender and equal opportunity within the preschool are of great importance. The interviewees as a group preferred gender mixed groups to single sex groups for their children and also emphasized the importance of both male and female teachers. Even though some parents thought there may be significant biological differences between boys and girls the parents stressed the influence of society and environment on children’s creation of their subjectivity. After a deep review of the collected data, it appears that the general view of the sexes as two different kinds is affecting the parents in their thoughts. We believe that it is difficult to reach beyond the present discourse about the sexes. According to us, it is however important to keep the gender and equality discussion alive and relate common views and opinions with what they can lead to in practice.</p>

Inom sociologin önskas det att få ökad förståelse för människors handlingar och deras sociala identiteter. Intresset ligger även i att förklara och förstå kulturella strukturer som präglar vår verklighet. En viktig aspekt som formar människans verklighet är konstruktionen av kön. Med anledning av genusperspektivets analytiska innebörd kan det tänkas att sociologin har ett väl integrerat genusperspektiv i utbildningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur genus genomsyrar Sociologi I vid tre universitet. Primär fokus är att undersöka vilken roll genus har i litteraturen samt examinationen som studenten tilldelas i slutet av kursen. Intresset ligger även i att se hur många böcker som författats av kvinnor. Metoden som tillämpas är kvalitativ textanalys men även kursansvariga intervjuas för att förstå tanken bakom valet av litteratur. Det teoretiska ramverket grundar sig dels i Pierre Bourdieus teori om den manliga dominansen, dels Michel Foucaults diskursteori. Resultatet av analysen visade att den obligatoriska kurslitteraturens innehåll skilde sig åt i stora drag. Gemensamt för de tre universiteten är att flera böcker lägger stort fokus vid genusskillnader, detta gällde framför allt ett universitet. Ett annat universitet belyste genusteorier ofta i samband med feministisk teori, vilket kanske inte anses som något anmärkningsvärt då genusteorier har sin grund i feministisk teori. Genusperspektivet har dock utvecklats till att bli sitt eget perspektiv och kan därför behandlas utanför feministisk perspektiv. Vid ett tredje universitet är orienteringen kring genusteorier bristfällig i kurslitteraturen, endast en kursbok behandlar ämnet genomgående i texten. Vid samtliga examinationer som studerades fanns det mycket få frågor som berörde genusteorier. De flesta lade fokus vid att mäta studentens kunskaper om feminism. Analysen visade även att det är en överrepresentation av män som författat böckerna, som ingick i kurslitteraturen. Denna skevhet är giltig vid samtliga universitet. Vid det universitet där fokus på genusperspektiv var svagt var det ingen bok som hade författats av en kvinna.

Inom sociologin önskas det att få ökad förståelse för människors handlingar och deras sociala identiteter. Intresset ligger även i att förklara och förstå kulturella strukturer som präglar vår verklighet. En viktig aspekt som formar människans verklighet är konstruktionen av kön. Med anledning av genusperspektivets analytiska innebörd kan det tänkas att sociologin har ett väl integrerat genusperspektiv i utbildningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur genus genomsyrar Sociologi I vid tre universitet. Primär fokus är att undersöka vilken roll genus har i litteraturen samt examinationen som studenten tilldelas i slutet av kursen. Intresset ligger även i att se hur många böcker som författats av kvinnor. Metoden som tillämpas är kvalitativ textanalys men även kursansvariga intervjuas för att förstå tanken bakom valet av litteratur. Det teoretiska ramverket grundar sig dels i Pierre Bourdieus teori om den manliga dominansen, dels Michel Foucaults diskursteori. Resultatet av analysen visade att den obligatoriska kurslitteraturens innehåll skilde sig åt i stora drag. Gemensamt för de tre universiteten är att flera böcker lägger stort fokus vid genusskillnader, detta gällde framför allt ett universitet. Ett annat universitet belyste genusteorier ofta i samband med feministisk teori, vilket kanske inte anses som något anmärkningsvärt då genusteorier har sin grund i feministisk teori. Genusperspektivet har dock utvecklats till att bli sitt eget perspektiv och kan därför behandlas utanför feministisk perspektiv. Vid ett tredje universitet är orienteringen kring genusteorier bristfällig i kurslitteraturen, endast en kursbok behandlar ämnet genomgående i texten. Vid samtliga examinationer som studerades fanns det mycket få frågor som berörde genusteorier. De flesta lade fokus vid att mäta studentens kunskaper om feminism. Analysen visade även att det är en överrepresentation av män som författat böckerna, som ingick i kurslitteraturen. Denna skevhet är giltig vid samtliga universitet. Vid det universitet där fokus på genusperspektiv var svagt var det ingen bok som hade författats av en kvinna.

No description available.