Zugl.: Bern, Universiẗat, Diss., 1995.

Lic.-avh. (sammanfattning) Sundsvall : Mittuniversitetet, 2009.

Diss. Linköping : Univ., 2003.

St. Gallen, Univ., Diss., 2003.

I denna studien undersöker jag om det finns en rådande gemesam kultur bland finansiella rådgivare i svenska banker som påverkar kvaliteten rådgivningen till kunderna. Syftet med detta arbete är att lyfta fram och diskutera om det finns en möjlig intressekonflikt mellan bankernas rådgivares prestationskrav i form av försäljning av institutens produkter och tjänster och bankernas rådgivningsfunktion samt om det finns en gemensam kultur bland finansiella rådgivare som påverkar kvaliteten på rådgivningen som ges til kunderna. Syftet är att skapa en större förståelse för problemställningen samt för hur organisationskulturen och andra faktorer påverkar rådgivarnas arbete. Huvudkonklusionen är att att yrkesrollen finansiella rådgivare till viss grad har en gemensam kultur, men att det inte bör ses som en enhetlig kultur som råder fullt ut i hela branschen. Kulturen bör beskrivas som ett hav av subkulturer där subkulturerna har många gemensamma drag, men att kulturen bland finansiella rådgivare generellt inte bidrar till sämre kvalitet på rådgivningens som ges till kunderna. / I denna studien undersöker jag om det finns en rådande gemesam kultur bland finansiella rådgivare i svenska banker som påverkar kvaliteten rådgivningen till kunderna. Syftet med detta arbete är att lyfta fram och diskutera om det finns en möjlig intressekonflikt mellan bankernas rådgivares prestationskrav i form av försäljning av institutens produkter och tjänster och bankernas rådgivningsfunktion samt om det finns en gemensam kultur bland finansiella rådgivare som påverkar kvaliteten på rådgivningen som ges til kunderna. Syftet är att skapa en större förståelse för problemställningen samt för hur organisationskulturen och andra faktorer påverkar rådgivarnas arbete. Huvudkonklusionen är att att yrkesrollen finansiella rådgivare till viss grad har en gemensam kultur, men att det inte bör ses som en enhetlig kultur som råder fullt ut i hela branschen. Kulturen bör beskrivas som ett hav av subkulturer där subkulturerna har många gemensamma drag, men att kulturen bland finansiella rådgivare generellt inte bidrar till sämre kvalitet på rådgivningens som ges till kunderna.

No description available.

The aim of this thesis is to examine the information culture at Stockholm University library. The thesis examines how information culture affects information management and if the information culture is different within the organization. In order to investigate whether there are differences, two groups were studied: one consisting of four individuals in leading positions and one consisting of four employees. The thesis is based on a qualitative case-study method, where interviews and documents are used as a method to collect data and to gain a deeper understanding of respondent’s values, norms and behaviours towards information. Davenport & Prusak’s theoretical model An Ecological Model for Information Management  is used to study the organization as an ecosystem. The perspective on information management has been holistic, behaviour-oriented and human-centered. To gain knowledge about the information culture at Stockholm University library, Curry & Moore’s model The Evolution of Information Culture  has been used. The model consists of six components suggested necessary for information culture to flourish. The six components have been used as a theoretical framework and analytical tool to examine the information culture at Stockholm University library. The thesis identifies weaknesses in the information culture at Stockholm University library. Results in the thesis illustrates cultural differences between the two groups, regarding how information should be handled in the organization in relation to how it is actually managed in practice. These findings further show that information management in the organization is not as efficient as it could be. Stockholm University library has recently undergone a major reorganization and change of management, aspects which have been taken into consideration as they could have effect on the results. This is a two years master’s thesis in Library studies.

Denna studie syftade till att beskriva och analysera hur ett värdegrundsarbete uppfattas av medarbetare och chefer samt om det finns skillnader mellan medarbetare och chefers uppfattning av en värdegrund. Studien var begränsad till att studera Tekniska Verken i Kirunas värdegrundsarbete. En kvalitativ studie genomfördes med semistrukturerade intervjuer och totalt genomfördes sexton stycken intervjuer med olika yrkeskategorier inom organisationen. I studien framkom det att medarbetare och chefer upplever att organisationen har en god organisationskultur och en relativt god samhörighet inom organisationen. Samtliga medarbetare och chefer är medvetna om värdegrunden men det råder en differens i hur den kommer till uttryck i det dagliga arbetet hos de anställda. Det läggs ett ansvar på de anställda att själv tolka och förstå värdegrunden eftersom det inte finns en definition av den. Ledning och chefer har en central roll i värdegrundsarbete eftersom det är de som ska föregå med gott exempel och ett ansvar ligger hos dem att förklara syftet och vad man vill åstadkomma med ett värdegrundsarbete till de övriga anställda inom organisationen.

<p>Arbetet är en kvalitativ undersökning om uppfattningarna kring orsakerna till felrekryteringar. Totalt sex intervjuer har genomförts med tre rekryterare från bemannings- rekryteringsföretag samt med tre organisationer som har erfarenhet av felrekrytering då de anlitat externt rekryteringsföretag. Genom att jämföra rekryterarnas och organisationernas erfarenheter har vi velat ta reda på och belysa vilka problem som kan uppstå i rekryteringsprocessen. Som vi ser det, och som framhålls i teoriavsnittet, är arbetsanalysen, kravprofilen, kommunikationen, organisationskulturen samt matchningsmodellen faktorer som inverkar på denna process. Bemannings- och rekryteringsföretagens uppgift är att hitta rätt man till rätt plats och vad vi erfarit utifrån intervjuerna är att detta ibland kan gå snett. Utifrån de intervjuer som genomförts samt teorierna nämnda ovan har vi kommit fram till olika slutsatser, så som att begreppet felrekrytering är svårdefinierat och att rekryterarna och organisationerna har olika uppfattningar om vad orsakerna till felrekryteringar är samt att bristande kommunikation kring organisationskulturen kan leda till felrekrytering.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att beskriva och förklara organisationskulturen, samt undersöka huruvida den kan användas i konkurrenssyfte, hos företaget Svenskt Tenn. Vidare undersöks om organisationskulturen är enhetlig eller splittrad, stark eller svag. Detta görs genom en enkät, observationer och samtal med organisationsmedlemmar. De resultat som framkommer från undersökningen analyseras utifrån tre teorier, Scheins tre kulturnivåer, Organisationskulturens två paradigmer samt Kan organisationskultur utgöra ett konkurrensmedel? Analysen visar att teorierna är väl kompatibla med resultaten. Den här studien bidrar till att närmare förstå Svenskt Tenns organisationskultur och huruvida den kan användas som ett konkurrensmedel. Från empirin dras slutsatserna att Svenskt Tenn har en stark och enhetlig organisationskultur som kan användas som ett konkurrensmedel vilket även är fallet och bidrar till fortsatt framgång för organisationen.</p>