Spelling suggestions: "subject:"finansiell rådgivning"" "subject:"finansiella rådgivning""
1 |
Organisationskultur bland finansiella rådgivare - Inom bank och finansJansson, Jonas January 2016 (has links)
I denna studien undersöker jag om det finns en rådande gemesam kultur bland finansiella rådgivare i svenska banker som påverkar kvaliteten rådgivningen till kunderna. Syftet med detta arbete är att lyfta fram och diskutera om det finns en möjlig intressekonflikt mellan bankernas rådgivares prestationskrav i form av försäljning av institutens produkter och tjänster och bankernas rådgivningsfunktion samt om det finns en gemensam kultur bland finansiella rådgivare som påverkar kvaliteten på rådgivningen som ges til kunderna. Syftet är att skapa en större förståelse för problemställningen samt för hur organisationskulturen och andra faktorer påverkar rådgivarnas arbete. Huvudkonklusionen är att att yrkesrollen finansiella rådgivare till viss grad har en gemensam kultur, men att det inte bör ses som en enhetlig kultur som råder fullt ut i hela branschen. Kulturen bör beskrivas som ett hav av subkulturer där subkulturerna har många gemensamma drag, men att kulturen bland finansiella rådgivare generellt inte bidrar till sämre kvalitet på rådgivningens som ges till kunderna. / I denna studien undersöker jag om det finns en rådande gemesam kultur bland finansiella rådgivare i svenska banker som påverkar kvaliteten rådgivningen till kunderna. Syftet med detta arbete är att lyfta fram och diskutera om det finns en möjlig intressekonflikt mellan bankernas rådgivares prestationskrav i form av försäljning av institutens produkter och tjänster och bankernas rådgivningsfunktion samt om det finns en gemensam kultur bland finansiella rådgivare som påverkar kvaliteten på rådgivningen som ges til kunderna. Syftet är att skapa en större förståelse för problemställningen samt för hur organisationskulturen och andra faktorer påverkar rådgivarnas arbete. Huvudkonklusionen är att att yrkesrollen finansiella rådgivare till viss grad har en gemensam kultur, men att det inte bör ses som en enhetlig kultur som råder fullt ut i hela branschen. Kulturen bör beskrivas som ett hav av subkulturer där subkulturerna har många gemensamma drag, men att kulturen bland finansiella rådgivare generellt inte bidrar till sämre kvalitet på rådgivningens som ges till kunderna.
|
2 |
Det är en fråga om pengar : en studie om finansiell rådgivning till privatpersonerForsberg, Karin, Sundén, Katarina January 2008 (has links)
<p>De finansiella avregleringar och teknologiska framsteg som skett sedan 1980-talet har lett till stora förändringar inom den finansiella sektorn. Svenskarna placerar idag allt större del av sitt sparande i värdepapper och finansiell rådgivning, riktad till konsumenter, har därmed fått en ökad betydelse. Men konkurrensen mellan aktörerna har hårdnat och det är därför viktigt för företag att skapa långsiktiga relationer och en så god bild av sina kunder som möjligt. Det har länge diskuterats om banker och företags oberoende ställning vid finansiell rådgivning. I Sverige finns det ingen entydig definition på begreppet varvid det är svårt för konsumenterna att veta vad olika alternativ av rådgivning innebär. Med bakgrund i detta anser vi att finansiell rådgivning till privatpersoner är intressant att studera närmare och vi frågar oss: Finns det skillnader mellan finansiell rådgivning till privatpersoner som banker respektive oberoende företag erbjuder?</p><p>Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare inblick i hur banker respektive oberoende företag arbetar med finansiell rådgivning till privatpersoner. Syftet är vidare att utifrån detta identifiera eventuella skillnader mellan aktörerna.</p><p>Våra utgångspunkter i studien har varit ett positivistiskt synsätt med hermeneutiska inslag samt ett deduktivt angreppssätt. För att skapa förståelse för problemet har vi använt oss av en kvalitativ metod och genom åtta semistrukturerade intervjuer med banker och oberoende företag samlat in det empiriska materialet.</p><p>I teorikapitlet behandlar vi de teorier och studier som vi anser vara viktiga för finansiell rådgivning till privatpersoner. Teorikapitlet är indelat i olika områden där vi bland annat behandlar rådgivningsprocessen som helhet, rådande lagstiftning inom området, risk och riskprofilering, kundrelationer samt rådgivningsförhållanden.</p><p>I det empiriska materialet presenterar vi resultatet från våra intervjuer. Varje intervju behandlas efter olika teman som sedan jämförs med den teoretiska bakgrunden i analysen för att identifiera likheter och skillnader mellan de olika aktörerna.</p><p>Resultatet av vår studie visar att banker och oberoende företag arbetar med rådgivningsprocessen på ett grundläggande lika sätt. Vi menar att detta beror på åtstramningen av regelverket. Vi har dock identifierat vissa skillnader i rådgivningen till privatpersoner mellan banker och oberoende företag. Bankerna beskriver risk för kunden i termer om historiska svängningar medan de oberoende företagen förklarar i form av maxförlust. Bankerna segmenterar aktivt sina kunder efter lönsamhet vilket inga av de oberoende företagen gör. De oberoende företagen har däremot generellt sätt en mer regelbunden kontakt med kunderna och uppdaterar även kundernas riskprofiler mer löpande än vad bankerna gör. De oberoende företagen arbetar även generellt sätt med en högre nivå av relationsmarknadsföring än bankerna men erbjuder sina anställda provisioner, vilket vi menar kan leda till intressekonflikter, något som ingen av bankerna gör.</p>
|
3 |
Det är en fråga om pengar : en studie om finansiell rådgivning till privatpersonerForsberg, Karin, Sundén, Katarina January 2008 (has links)
De finansiella avregleringar och teknologiska framsteg som skett sedan 1980-talet har lett till stora förändringar inom den finansiella sektorn. Svenskarna placerar idag allt större del av sitt sparande i värdepapper och finansiell rådgivning, riktad till konsumenter, har därmed fått en ökad betydelse. Men konkurrensen mellan aktörerna har hårdnat och det är därför viktigt för företag att skapa långsiktiga relationer och en så god bild av sina kunder som möjligt. Det har länge diskuterats om banker och företags oberoende ställning vid finansiell rådgivning. I Sverige finns det ingen entydig definition på begreppet varvid det är svårt för konsumenterna att veta vad olika alternativ av rådgivning innebär. Med bakgrund i detta anser vi att finansiell rådgivning till privatpersoner är intressant att studera närmare och vi frågar oss: Finns det skillnader mellan finansiell rådgivning till privatpersoner som banker respektive oberoende företag erbjuder? Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare inblick i hur banker respektive oberoende företag arbetar med finansiell rådgivning till privatpersoner. Syftet är vidare att utifrån detta identifiera eventuella skillnader mellan aktörerna. Våra utgångspunkter i studien har varit ett positivistiskt synsätt med hermeneutiska inslag samt ett deduktivt angreppssätt. För att skapa förståelse för problemet har vi använt oss av en kvalitativ metod och genom åtta semistrukturerade intervjuer med banker och oberoende företag samlat in det empiriska materialet. I teorikapitlet behandlar vi de teorier och studier som vi anser vara viktiga för finansiell rådgivning till privatpersoner. Teorikapitlet är indelat i olika områden där vi bland annat behandlar rådgivningsprocessen som helhet, rådande lagstiftning inom området, risk och riskprofilering, kundrelationer samt rådgivningsförhållanden. I det empiriska materialet presenterar vi resultatet från våra intervjuer. Varje intervju behandlas efter olika teman som sedan jämförs med den teoretiska bakgrunden i analysen för att identifiera likheter och skillnader mellan de olika aktörerna. Resultatet av vår studie visar att banker och oberoende företag arbetar med rådgivningsprocessen på ett grundläggande lika sätt. Vi menar att detta beror på åtstramningen av regelverket. Vi har dock identifierat vissa skillnader i rådgivningen till privatpersoner mellan banker och oberoende företag. Bankerna beskriver risk för kunden i termer om historiska svängningar medan de oberoende företagen förklarar i form av maxförlust. Bankerna segmenterar aktivt sina kunder efter lönsamhet vilket inga av de oberoende företagen gör. De oberoende företagen har däremot generellt sätt en mer regelbunden kontakt med kunderna och uppdaterar även kundernas riskprofiler mer löpande än vad bankerna gör. De oberoende företagen arbetar även generellt sätt med en högre nivå av relationsmarknadsföring än bankerna men erbjuder sina anställda provisioner, vilket vi menar kan leda till intressekonflikter, något som ingen av bankerna gör.
|
4 |
Rådgivning eller försäljning? : Var går gränsen mellan finansieringstjänsterna?Lundhem, Sofie January 2012 (has links)
No description available.
|
5 |
Anpassas produktrekommendationer vid finansiell rådgivning efter konsumentens riskaversion?Seipel, Niklas, Unnebäck, Tea January 2018 (has links)
No description available.
|
6 |
En granskning av gränserna mellan finansiell rådgivning och revisionGruvholm, Maria, Wester, Andreas January 2007 (has links)
<p>I denna uppsats har vi granskat de två yrkena rådgivare och revisor för att se vad yrkena innebär. Vi har använt oss av sekundärdata och på så sätt försökt att skaffa oss en bild av hur yrkena ser ut. Vi har sedan läst och analyserat rättfall för att se hur domarna har fallit inom respektive yrkesområde. Detta har vi gjort med intresse av den nya lagen som trädde ikraft 2004 för finansiell rådgivning. Vi ville se om den nya lagen har hunnit ge några effekter i form av fällande domar. Syftet med arbetet har varit att granska deras rättigheter och skyldigheter för att se deras likheter och olikheter.</p><p>I vår uppsats har vi använt oss utav två egentliga motsatser nämligen hermeneutik och positivism för att genomföra detta arbete. Positivismen står för fakta så som lagar och regler medan hermeneutiken står för vår tolkning av olika texter.</p><p>Revisor och finansiell rådgivare är två yrken som för en lekman kan vara svåra att skilja. Det finns dock viktiga skillnader som vi har försökt att belysa i detta arbete. Revisorn är mycket mer styrd av lagar och regler än vad den finansiella rådgivaren är. Rådgivning kan ges till vem som helst utan att ge direkta följder vid fel rådgivning. Den viktigaste och tydligaste skillnaden mellan rådgivning och revision ligger i dess skadeståndsskyldighet. Bevisbörda ligger mycket hos dem som får råd och eftersom rådgivarna inte kan veta hur framtiden kommer att se ut så är det svårt att ställa dem till svars för eventuella förluster i framtiden. Fram till 2004, då den nya lagstiftningen kom, kan rådgivare möjligtvis ha varit för oaktsamma med rådgivningen på grund av att det inte fanns några lagar som styrde detta.</p>
|
7 |
En granskning av gränserna mellan finansiell rådgivning och revisionGruvholm, Maria, Wester, Andreas January 2007 (has links)
I denna uppsats har vi granskat de två yrkena rådgivare och revisor för att se vad yrkena innebär. Vi har använt oss av sekundärdata och på så sätt försökt att skaffa oss en bild av hur yrkena ser ut. Vi har sedan läst och analyserat rättfall för att se hur domarna har fallit inom respektive yrkesområde. Detta har vi gjort med intresse av den nya lagen som trädde ikraft 2004 för finansiell rådgivning. Vi ville se om den nya lagen har hunnit ge några effekter i form av fällande domar. Syftet med arbetet har varit att granska deras rättigheter och skyldigheter för att se deras likheter och olikheter. I vår uppsats har vi använt oss utav två egentliga motsatser nämligen hermeneutik och positivism för att genomföra detta arbete. Positivismen står för fakta så som lagar och regler medan hermeneutiken står för vår tolkning av olika texter. Revisor och finansiell rådgivare är två yrken som för en lekman kan vara svåra att skilja. Det finns dock viktiga skillnader som vi har försökt att belysa i detta arbete. Revisorn är mycket mer styrd av lagar och regler än vad den finansiella rådgivaren är. Rådgivning kan ges till vem som helst utan att ge direkta följder vid fel rådgivning. Den viktigaste och tydligaste skillnaden mellan rådgivning och revision ligger i dess skadeståndsskyldighet. Bevisbörda ligger mycket hos dem som får råd och eftersom rådgivarna inte kan veta hur framtiden kommer att se ut så är det svårt att ställa dem till svars för eventuella förluster i framtiden. Fram till 2004, då den nya lagstiftningen kom, kan rådgivare möjligtvis ha varit för oaktsamma med rådgivningen på grund av att det inte fanns några lagar som styrde detta.
|
8 |
Provisionsförbud vid finansiell rådgivningGolijanin, Anja January 2015 (has links)
Finansiell rådgivning präglas av i huvudsak två problem; informationsasymmetri och intressekonflikter. Reglerna rörande investerarskyddet vid rådgivning har omarbetats flertalet gånger under 2000-talet. Syftet är att försöka motverka de intressekonflikter som kan missgynna investerare i rådgivningssituationer genom att minska den informationsasymmetri som råder mellan parterna. En följd av det direktiv som antogs 2014 av EU gällande marknader för finansiella instrument är att dessa regler återigen granskas. I efterföljande utredning föreslås bland annat att svensk lagstiftning ska gå längre än vad direktivet kräver gällande oberoende-klassificering samt införa ett förbud mot all ersättning från tredjepart som kan inverka negativt på kundens intresse. Provisionsförbudet syftar till att öka investerarskyddet genom att eliminera de incitament rådgivare har för att ge råd som inte är i kundens bästa intresse. Samtidigt medför en sådan reform stora förändringar på marknaden som helhet. Genom att studera förslagen ur ett rättsekonomiskt perspektiv analyseras regleringens effekter. Det råder inga tvivel om att ett provisionsförbud leder till konkurrenshämmande effekter, huruvida dess konsekvenser kommer vara till fördel för slutkunden är dock omdiskuterat. Bland förespråkare anses det främst vara aktörer som inte tillför ett egentligt mervärde för kunderna som kommer försvinna från marknaden, medan det i övrigt bör resultera i bättre anpassade produkter och råd för investerare. Motståndare menar att reglerna tvärtom kommer leda till färre, men dyrare investeringsalternativ på marknaden. Det är sannolikt att marknadskoncentrationen kommer att öka då det i dagsläget kan finnas en motvilja att betala för rådgivning, eftersom det tidigare inte varit en uppenbar och synlig kostnad. Till följd av det kommer både antalet mindre aktörer och produktutbudet minska. På sikt kan det leda till en än mer oförmånlig situation för investerarna, som blir mer beroende av de aktörer som fortfarande tillåts agera i eget intresse.
|
9 |
Misslyckad finansiell rådgivning : hur stort är problemet, egentligen? / Unsuccessful financial advice : how big is the problem, actually?Jansson, Lina, Tenic, Medina January 2012 (has links)
Finansiell rådgivning har blivit en allt viktigare del av värdepappersmarknaden och samhället i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rådgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsättas för och årligen inkommer ett stort antal anmälningar till Allmänna reklamationsnämnden från konsumenter som är missnöjda med den rådgivning de fått. Om antalet anmälningar som inkommit till ARN under åren 2008-2011 ställs i perspektiv till antalet rådgivningsmöten som hålls per år utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det är därför intressant titta på hur stort problemet kring misslyckad finansiell rådgivning egentligen är samt att undersöka hur bankerna säkerställer kvalitén på rådgivningen. Syfte: Studiens syfte består i att kartlägga och analysera de fall som skett avseende misslyckad finansiell rådgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna säkerställer kvalitén på den finansiella rådgivning de erbjuder. Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt finansiell teori och rådande lagstiftning. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts och studiens primära källor har inhämtats genom intervjuer med olika företag samt genom granskning av Allmänna reklamationsnämndens beslut mellan åren 2008-2011. Slutsats: Bankerna utgör en liten del av ARNs ärenden och majoriteten berör istället de mindre aktörerna, som till exempel försäkringsförmedlare och kapitalförsäkringsbolag. Bankernas kvalitetssäkring har både för och nackdelar och det är svårt att skapa en bra balans mellan att förebygga för mycket och för lite. Kartläggningen av problematiken kring misslyckad finansiell rådgivning visar att bankerna har vissa brister avseende finansiell rådgivning men att de gör ett bra jobb överlag och följer rådanade lagar och riktlinjer. Detta tyder på att misslyckad finansiell rådgivning är ett litet problem bland de svenska bankerna. / Financial advice has become an important part of the securities market and the social society. New laws and guidelines have been introduced to protect customers and to increase the skills required for financial advisers. Despite this the Swedish Financial Supervisory Authority has found a number of risks to which the customer can be exposed for. Meanwhile The National Board of Consumer Disputes annually receives a numerous of complaints from customers who are dissatisfied with the financial advice they have received. If we put the complaints received by the board in perspective to the number of counseling meetings held every year we will see that this number represent approximately 0,02 % of the number of counseling meetings. Therefore, it’s interesting to look at how big the problem regarding unsuccessful financial advice actually is and to investigate how the banks ensure the quality of financial advice. Aim: Purpose of this study is to identify and analyze the cases that have occurred regarding unsuccessful financial advice and to examine and analyze how banks ensure the quality of the financial advice they offer. Completion: This study was completed through a combination of document reviews, empirical research and review of financial theory and current legislation. To answer the purpose of the study a qualitative method have been used and the empirical data were obtained through interviews with various institutions and banks and through examination of the decisions taken by the Board of Consumer Disputes during the years 2008-2011. Conclusion: The banks represent a small portion of the Board of Consumer Disputes cases during 2008-2011. The banks ways of quality assure their financial advice has both advantages and disadvantages and it’s difficult to find a balance between preventing too much and too little. The examination of unsuccessful financial advice shows that the banks have some shortcomings regarding financial advice but in general they are doing a good job and applies laws and guidelines. This shows that unsuccessful financial advice is a small problem among the Swedish banks.
|
10 |
Lagen om finansiell rådgivning : Förändringsanalys / The law about financial counselingStebrant, Maria January 2005 (has links)
<p>Bakgrund: Konsumenterna har ökat sina investeringar i finansiella instrument men kunskapen om dessa inte har ökat i samma takt. En del människor har inte varit medvetna om de risker som ett sparande i denna form innebär, utan har med förskräckelse sett sina sparade pengar försvinna när börsen gått dåligt. För att stärka konsumenternas ställning samt säkerhetsställa kvaliteten på bankers och fondbolags rådgivning infördes Lagen om finansiell rådgivning den första juli 2004. De viktigaste följderna av lagen är att nu får bara utbildade rådgivare ge råd till kunderna.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva de förändringar och det förändringsarbete som lagen medfört för FöreningsSparbanken, samt utreda lagens påverkan på privatrådgivarna. Dessa tillsammans ska hjälpa till att besvara frågan hur väl implementeringen lyckats. Eventuella skillnader mellan de studerade kontoren kommer även att åskådliggöras.</p><p>Slutsatser: Förändringar som skett i och med införandet av lagen är nya regler på en minsta utbildningsnivå samt dokumentationskrav. Som en direkt följd av detta har det skett en förändring i arbetssituationen. Alla respondenter är mycket positiva till förändringen och anser att det positiva övervinner de negativa. Det styrproblem som fanns innan lagen om att direktiven var oklara, kunskapen otillräcklig och motivationen låg är nu löst.</p> / <p>Background: The consumers have grown their investments in financial instruments but the knowledge of these has not grown in the same speed. Some people have not been aware about the risks that a saving in this form involve, but have without consideration watched as their saved money disappeared when the stock exchange done badly. To strengthen the consumer’s position and maintain the quality of bankers and fondbolags advice, the law about financial counseling was introduced the 1st of July 2004. The most important part of this law is that now only educated counselors are able to advise the customers.</p><p>Purpose: The purpose with this essay is to describe the changes the new law has resulted in for ForeningsSparbanken, and also investigate the law’s influence for private advisors. These two together should then help to answer the question on how well this implement has succeeded. Any differences between the studied offices will be illustrated.</p><p>Conclusion: The difference that has happened because the introduction of the new law is new rules on a smallest education level and also documentation requirements. As a direct result of this there has been a change in the working situation. All responding to this are very supportive to the change and thinks the positives overcome the negatives. The problem that was before the law was introduced with unclear directives, insufficient knowledge and motivation has now been solved.</p>
|
Page generated in 0.0957 seconds