Finansiella rådgivare har de senaste åren fått en allt viktigare roll i samhället. Detta till följd av att utbudet av finansiella produkter har ökat samtidigt som produkterna blivit mer komplicerade. Dessutom förväntas privatpersoner ta ett allt större eget ansvar för sin framtida ekonomi. Samtidigt visar undersökningar att kunder upplever att de har bristande ekonomisk kunskap. Tidigare forskning visar att det finns ett agent–principalförhållande mellan rådgivaren och kunden och det ökar risken för att rådgivaren utnyttjar sitt kunskapsövertag. Forskning visar också att kommunikation och meningsskapande är en central del för att rådgivaren och kunden ska förstå varandra i rådgivningsmötet. Däremot saknas det forskning kring rådgivarrollen och hur rådgivaren arbetar – och det är där vårt fokus ligger i den här uppsatsen. Detta fokus leder till vårt syfte: att öka förståelsen för rådgivarrollen idag. För att syftet ska nås har vi använt frågeställningarna "Vilka faktorer påverkar rådgivningsprocessen?” och "Vilka effekter kan dessa faktorer få för rådgivaren respektive kunden?”. Vår studie har haft ett kvalitativt angreppssätt med en deduktiv ansats. Datainsamlingen har bestått av 15 semistrukturerade intervjuer. Dessa genomfördes med Swedsec-licensierade finansiella rådgivare på banker och i fristående organisationer som arbetar mot privatpersoner. Samtliga intervjuer genomfördes fysiskt på plats. Studiens slutsats visade att rådgivarrollen idag är komplex och omfattande och att det finns flera faktorer som påverkar dels rådgivningsprocessen, dels hur rådgivaren arbetar. Faktorer som identifierades var lagar och regler, organisationen, rådgivarens erfarenhet samt kundens förutsättningar. Nyckelord: Finansiella rådgivare, rådgivarrollen, rådgivningsprocessen, agent–principal, meningsskapande, Scotts pelare.

Finansiell rådgivning har blivit en allt viktigare del av värdepappersmarknaden och samhället i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rådgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsättas för och årligen inkommer ett stort antal anmälningar till Allmänna reklamationsnämnden från konsumenter som är missnöjda med den rådgivning de fått. Om antalet anmälningar som inkommit till ARN under åren 2008-2011 ställs i perspektiv till antalet rådgivningsmöten som hålls per år utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det är därför intressant titta på hur stort problemet kring misslyckad finansiell rådgivning egentligen är samt att undersöka hur bankerna säkerställer kvalitén på rådgivningen. Syfte: Studiens syfte består i att kartlägga och analysera de fall som skett avseende misslyckad finansiell rådgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna säkerställer kvalitén på den finansiella rådgivning de erbjuder. Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt finansiell teori och rådande lagstiftning. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts och studiens primära källor har inhämtats genom intervjuer med olika företag samt genom granskning av Allmänna reklamationsnämndens beslut mellan åren 2008-2011. Slutsats: Bankerna utgör en liten del av ARNs ärenden och majoriteten berör istället de mindre aktörerna, som till exempel försäkringsförmedlare och kapitalförsäkringsbolag. Bankernas kvalitetssäkring har både för och nackdelar och det är svårt att skapa en bra balans mellan att förebygga för mycket och för lite. Kartläggningen av problematiken kring misslyckad finansiell rådgivning visar att bankerna har vissa brister avseende finansiell rådgivning men att de gör ett bra jobb överlag och följer rådanade lagar och riktlinjer. Detta tyder på att misslyckad finansiell rådgivning är ett litet problem bland de svenska bankerna. / Financial advice has become an important part of the securities market and the social society. New laws and guidelines have been introduced to protect customers and to increase the skills required for financial advisers. Despite this the Swedish Financial Supervisory Authority has found a number of risks to which the customer can be exposed for. Meanwhile The National Board of Consumer Disputes annually receives a numerous of complaints from customers who are dissatisfied with the financial advice they have received. If we put the complaints received by the board in perspective to the number of counseling meetings held every year we will see that this number represent approximately 0,02 % of the number of counseling meetings. Therefore, it’s interesting to look at how big the problem regarding unsuccessful financial advice actually is and to investigate how the banks ensure the quality of financial advice. Aim: Purpose of this study is to identify and analyze the cases that have occurred regarding unsuccessful financial advice and to examine and analyze how banks ensure the quality of the financial advice they offer. Completion: This study was completed through a combination of document reviews, empirical research and review of financial theory and current legislation. To answer the purpose of the study a qualitative method have been used and the empirical data were obtained through interviews with various institutions and banks and through examination of the decisions taken by the Board of Consumer Disputes during the years 2008-2011. Conclusion: The banks represent a small portion of the Board of Consumer Disputes cases during 2008-2011. The banks ways of quality assure their financial advice has both advantages and disadvantages and it’s difficult to find a balance between preventing too much and too little. The examination of unsuccessful financial advice shows that the banks have some shortcomings regarding financial advice but in general they are doing a good job and applies laws and guidelines. This shows that unsuccessful financial advice is a small problem among the Swedish banks.

Bakgrund: Finansiellt beslutsfattande är en central del i den finansiella rådgivningen gentemot privatpersoner och det gemensamma branschorganet SwedSec har uppmärksammat psykologiska fallgropars roll i den finansiella rådgivningen. Den finansiella rådgivarens roll är att, bland annat, hjälpa sina kunder hantera de psykologiska fallgropar de kan råka ut för vid investeringar. Därför finns incitament att undersöka hur rådgivare i rådgivningsprocessen hanterar den eventuella förekomsten av anchoring och framing, samt hur väl de känner till dem. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka finansiella rådgivares kännedom kring anchoring och framing, samt hur de upplever och hanterar fenomenen som en del av rådgivningsprocessen gentemot privatpersoner med ett placerbart kapital under 2 miljoner kronor. Vidare syftar studien till att analysera hur dessa psykologiska fallgropar kan tydas i den finansiella rådgivningsprocessen. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod för att uppfylla studiens syfte. Datainsamlingen har bestått av nio semi-strukturerade djupintervjuer med SwedSeclicensierade finansiella rådgivare. Vidare har en abduktiv ansats antagits, för att kunna bidra med en intressant analys kring det studerade ämnet samt nå en slutsats. Slutsats: Studien finner att rådgivarnas kännedom är låg kring behavioral finance i allmänhet och anchoring och framing i synnerhet, även om förekomsten av de psykologiska fallgroparna uppmärksammats i studien. Trots låg kännedom har ungefär hälften av respondenterna utvecklat medvetna strategier för att hantera anchoring och framing. Hos de rådgivare som inte utvecklat medvetna strategier finner studien stöd för en omedveten hantering. Vidare kan studien inte ge stöd för att anchoring och framing utgör ett problem i rådgivningsprocessen gentemot privatpersoner med ett placerbart kapital under 2 miljoner kronor. / Background: Financial decision making is a central part of the financial advisory process for individuals, and the organization SwedSec has acknowledged the role of biases in the advisory process. The role of the financial advisor is, amongst other things, to protect their customers from biases in investments. Therefore, it is of interest to examine how well the advisors manage any presence of anchoring and framing, and the advisor's knowledge of them. Aim: The purpose of this thesis is to examine the financial advisor's knowledge regarding anchoring as well as framing, and how they handle these factors as part of the advisory process towards clients with funds of no more than 2 million SEK. Furthermore, the thesis aims to analyze how these biases can take shape in the advisory process. Method: The thesis has, to fulfill its purpose, used a qualitative method. Empirical data has been gathered through nine semi-structured interviews with SwedSec-licensed financial advisors. Furthermore, the thesis has taken on an abductive approach, to contribute with an interesting analysis of the subject and to reach a conclusion. Conclusion: The thesis finds that the financial advisor's knowledge about behavioral finance in general, along with anchoring and framing in particular, is low. The thesis, however, supports these biases existence in the advisory process. Regardless of the lack of knowledge, about half of the respondents have developed aware methods to handle the biases. The thesis shows that the advisors without aware methods handle the biases unconsciously. Furthermore, the thesis cannot support that anchoring and framing constitutes a problem in the advisory process towards clients with funds under 2 million SEK.

Bakgrund: År 2020 infördes ett nytt kompetenskrav i SwedSec om ekonomisk psykologi och finansiella rådgivare. Det har under de senaste åren varit stora ekonomiska oroligheter där konsekvenserna av Coronapandemin och det pågående kriget i Ukraina i kombination med andra faktorer har resulterat i rekordhöga inflationsnivåer, vilket i sin tur har resulterat i höjningar av styrräntan. Vid ekonomiskt oroliga tider är det en större risk att personer faller offer för psykologiska fallgropar eller påverkas av psykologiska faktorer. Således är det relevant att skapa förståelse om hur rådgivare påverkas och hanterar psykologiska fallgropar i rådgivningsprocessen. Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka finansiella rådgivares råd och rekommendationer till kunder under de ekonomiska omständigheterna under första halvåret 2023. Författarna har analyserat hur rådgivare har anpassat sig till de nya kunskapskraven inom ekonomisk psykologi som införts i SwedSecs rådgivningslicens 2020, och utforskat i vilken utsträckning rådgivare uppger att de influeras av psykologiska bias i deras beslutsprocesser. Slutligen har studien syftat till att identifiera metoder som rådgivare använder för att undvika dessa fallgropar och förbättra kvaliteten på deras rådgivning. Metod: En kvalitativ metod har använts i form av nio semistrukturerade intervjuer med finansiella rådgivare. Studien har en abduktiv ansats och axial kodning användes för att analysera de transkriberade intervjuerna. Slutsats: Majoriteten av rådgivarna har låga eller obefintliga kunskaper kring ekonomisk psykologi och de har inte heller vidtagit några åtgärder för att försöka uppfylla SwedSecs kompetenskrav, några rådgivare kommer inte heller ihåg att kompetenskravet infördes. Trots detta är risken liten för att de skall påverkas av psykologiska bias på grund av de använder sig av ett standardiserat rådgivningsverktyg. Studiens resultat pekar således på att rådgivare inte behöver ytterligare kompetenshöjande utbildningar för att motverka psykologiska fallgropar vid rådgivning till kunder, så länge som de använder sig av det rådgivningsverktyget som finns på det finansiella institut som de arbetar på. / Background: In 2020, a new competence requirement was introduced in SwedSec on economic psychology and financial advisors. The past years have seen major economic turmoil where the consequences of the Corona pandemic and the ongoing war in Ukraine combined with other factors have resulted in record high inflation levels, which in turn has resulted in increased benchmark interest rates. In times of economic uncertainty, people are more likely to be influenced by psychological biases and psychological factors. Thus, it is relevant to understand how advisors are affected by and deal with psychological bias in the financial advisory process. Purpose: The purpose of this study has been to examine financial advisors advice and recommendations to clients during the economic circumstances of the first half of 2023. The authors have analyzed how advisors have adapted to the new knowledge requirements about economic psychology introduced in SwedSec's advisory license 2020 and explored the extent to which financial advisors state being influenced by psychological biases in their decision-making processes. Finally, the study aims to identify methods that advisors use to avoid these biases and improve the quality of their recommendations. Methodology: A qualitative method has been used in the form of nine semi-structured interviews with financial advisors. The study has an abductive approach and axial coding was used to analyze the transcribed interviews. Conclusion: Most of the advisors have little, or no knowledge regarding economic psychology and have not taken any measures to try to meet SwedSec's competence requirements, some advisors do not even remember that the competence requirement was implemented. Despite this, the risk of being influenced by psychological bias is small because they use a standardized advisory tool. The results of the study thus indicate that advisors do not need additional competence-enhancing training to counteract psychological pitfalls when advising customers, assuming they use the advisory tool available at the financial institution where they work