Bakgrund: Coronapandemin och den pågående invasionen av Ukraina har satt människors vardag såväl som de finansiella marknaderna i en ovanlig situation. Kombinationen av båda händelserna har lett till ett oroligt marknadsläge med bland annat stigande inflation och stigande räntor. Under volatila tider ställs investerare inför beslut under andra förutsättningar och blir mer benägna att drabbas av börspsykologiska faktorer. Investerarnas beslutsfattande i kristider kan därför ge ovanligt stora negativa effekter på avkastningen. En undersökning av samvariationen mellan dessa händelser och olika psykologiska faktorer kan därmed ge ytterligare ett perspektiv på finansiellt beslutsfattande i kristider. Syfte: Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning ett antal börspsykologiska faktorer indikeras hos svenska icke-professionella investerare vid investeringsbeslut under coronakrisen och kraschen 2022. De börspsykologiska faktorer som studeras är flockbeteende, förlustaversion, dispositionseffekten och överkonfidens. Vidare är syftet att undersöka sambandet mellan en investerares beslutsfattande avseende dessa börspsykologiska faktorer och de demografiska faktorerna ålder, kön, inkomst, ekonomiutbildning och börserfarenhet. Metod: Studien tillämpade en kvantitativ metod med deduktiv ansats där primärdata samlades in genom en enkätundersökning via sociala medier och analyserades via deskriptivstatistik, signifikanta korrelationer samt multipel linjär regression. Slutsats: Samtliga undersökta börspsykologiska faktorer indikerades hos svenska icke-professionella investerare, om än i olika omfattning. Förlustaversion indikerades hos närmare hälften av respondenterna, medan flockbeteende indikerades hos cirka var tionde respondent. Den multipla linjära regressionen visade att överkonfidens var signifikant relaterad med risktolerans under coronakrisen, medan dispositionseffekten var signifikant relaterad med risktolerans under kraschen 2022. Resultatet visade även en signifikant relation mellan risktolerans och inkomst samt ekonomiutbildning under båda perioderna. Män uppvisar överkonfidens i högre grad än kvinnor, medan kvinnor har en större tendens att falla för flockbeteende. Signifikanta korrelationer visar att individer som faller för flockbeteende också har en större risk att falla för förlustaversion och dispositionseffekten.

Bakgrund: Under våren 2020 föll Stockholmsbörsen kraftigt med över 30% under en månads tid till följd av den globala corona-pandemin. Börsen skulle dock återhämta sig inom ett halvår och fortsätta visa en starkt positiv trend där flera index avslutade året 2020 med en totalt sett positiv utveckling. På en turbulent marknad med stora svängningar ställs stora krav på investerare som genom aktiv handel både kan uppnå hög avkastning och undvika stora förluster. Vid beslutsfattning kan börspsykologiska bias samt erfarenhet av tidigare kriser spela en viktig roll och avgöra om utfallet blir lyckosamt. Med denna betydande orolighet på aktiemarknaden har det blivit relevant att undersöka psykologiska beteenden hos investerare med olika typer av erfarenhet genom beteendefinans och hur de agerar under kriser med stor osäkerhet på marknaden. Syfte: Studien har som syfte att undersöka om investerare med tillhörighet i olika generationer agerat annorlunda under corona-pandemin samt om tidigare erfarenhet av en kris kan ha reducerat påverkan från börspsykologiska faktorer. Vidare vill studien jämföra beteendemönster hos investerare under tidigare kriser för att undersöka om liknande mönster återuppstått även under pandemin. Metod: Studien har enligt en kvantitativ karaktär tillämpat en enkätstudie inriktat mot icke-professionella svenska investerare från samtliga generationer. Baserat på detta har det varit möjligt att kartlägga ageranden hos investerare både under pandemin men även vid tidigare kriser. Slutsats: Studien har påvisat att investerare oavsett tillhörighet till generation generellt sett fått en ökad riskaptit under pandemin samt att det observerats indikationer på bias hos investerare oberoende av erfarenhet. Generationer har till stor del agerat liknande och haft en likartad uppfattning gällande risk och börspsykologiska faktorer. Det har dock varit möjligt att urskilja en viss skillnad i vilket bias som är mest förekommande samt så har det illustrerats att personer som tillhör äldre generationer varit mer riskbenägna vilket motsäger tidigare forskning gällande livscykelhypotesen.

Bakgrund: Samtidigt som breda stockholmsbörsen under 2010-talet genomgick en av de längsta tjurmarknaderna i svensk historia blev svenskarnas närvaro på sociala medier såväl utbrett som vardagligt. Det nuvarande kunskapsläget belyser skillnader inom såväl användandet av sociala medier som uppvisandet av relevanta börspsykologiska faktorer mellan kvinnor och män, men också bland olika åldersgrupper. Hur svenska småsparare ställer sig till denna nya informationskanal i sina investeringsbeslut saknas det i mångt och mycket forskning kring. Dessa omständigheter har skapat en kunskapslucka som inte bara är relevant för småspararna, utan även för finansiella aktörer, politiker, och börsbolag. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga i vilken utsträckning de börspsykologiska faktorerna flockbeteende, dispositionseffekten, kognitiv förmåga, och Fear-of-Missing-Out indikeras hos svenska småsparare. Vidare ämnar studien undersöka om det finns någon relation mellan uppvisandet av nämnda faktorer, de demografiska faktorerna kön och ålder, och attityden till användandet av sociala medier i investeringsprocessen. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod där primärdata inhämtades från en online-enkät. För att undersöka relationen mellan småspararnas attityd till användandet av sociala medier i investeringsprocessen, de demografiska faktorerna, och de börspsykologiska faktorerna genomfördes en linjär multipel regressionsanalys. Dessutom genomfördes t-tester och one way ANOVA för att undersöka skillnader mellan grupperna. Slutsats: Studien fann en signifikant relation mellan attityden till användandet av sociala medier i investeringsprocessen och fyra av sex förklaringsvariabler; kognitiv förmåga, flockbeteende, kön, och ålder. Regressionen fann en negativ relation mellan attityden till sociala medier som investeringsverktyg och att identifiera sig som kvinna. Även ålder uppvisade en negativ relation. För både flockbeteende och kognitiv förmåga uppvisades en positiv samvariation. Vidare antydde studiens deskriptiva statistik att samtliga undersökta börspsykologiska faktorer uppvisades av respondenterna, om än till varierande grad. / Background: Simultaneously as the Stockholm Stock Exchange during the 2010’s had one of the longest bull markets in Swedish history the Swedes presence on social media became widespread and common. Differences between the usage of social media, as well as demonstrating relevant biases within behavioural finance, has been studied for the genders and different age groups. However, how Swedish retail investors interact with social media in their investment process has not been studied sufficiently. These circumstances have created a scientific gap that is not only of relevance to retail investors, but also financial intermediates, politicians, and publicly traded companies. Purpose: The purpose of the thesis is to map out to what degree the behavioural finance biases herding, disposition effect, cognitive ability, and Fear-of-Missing-Out are indicated by Swedish retail investors. Furthermore, the study aims to explore if there is any relationship between the mentioned biases, the demographic factors gender and age, and the attitude to using social media in the investment process. Methodology: The study was conducted through a quantitative research method that gathered the primary data through a survey. To explore the relationship between the retail investors attitude towards using social media in the investment process, the demographic factors, and the behavioural finance biases a multiple linear regression analysis was performed. Furthermore, t-tests and one way ANOVA was performed to examine differences between groups. Conclusion: The study found a significant relationship between the attitude towards using social media in the investment process and four out of six independent variables; cognitive ability, herding, gender, and age. The regression found a negative relationship between the attitude towards using social media in the investment process and identifying as a woman. Lastly, the descriptive statistics implied that all four behavioural finance factors were exhibited by the respondents, though to a varying degree.

Titel: Psykologiska bias påverkan på försäkringsbranschen – En kvalitativ studie om samvariationen mellan psykologiska bias och efterfrågan på företagsförsäkringar. Författare: David Byman & Gustav Köhler Handledare: Mikael Knutsson Bakgrund: Att vara felaktigt försäkrad kan leda till allvarliga ekonomiska konsekvenser för företag. Perioden mellan år 2021–2023 har präglats av stora ekonomiska och geopolitiska påfrestningar vilka påverkat inflationen, världsekonomin och den internationella handeln. De unika marknadsförhållandena har resulterat i stor osäkerhet på de finansiella marknaderna och gett upphov till nya bedömningar inom risk och försäkring. Omfattande forskning har visat att både bedömningar och beslut påverkas av psykologiska faktorer. Av denna anledning är det relevant att studera hur psykologiska faktorer påverkar dessa bedömningar inom risk och försäkring för att hjälpa företag fatta bättre beslut i framtiden. Syfte: Undersökningens syfte är att, genom en abduktiv ansats, analysera i vilken utsträckning experter inom risk- och försäkringsområdet upplever att de psykologiska faktorerna risktolerans, vana, överkonfidens, förlustaversion, dispositionseffekten, kognitiv förmåga och optimism och pessimism påverkat svenska företags riskbedömningar mellan 2021–2023. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod med elva semistrukturerade intervjuer utförts. Slutsats: Resultaten från de studerade experterna visar att samtliga undersökta psykologiska faktorer kan påverka företags beslutsfattande inom risk och försäkring, dock på olika sätt och i varierande omfattningar. Av de undersökta fallgroparna är det risktolerans, överkonfidens, förlustaversion, vana och känslor som har haft störst påverkan. / Title: Psychological biases' impact on the insurance industry – A qualitative study on the covariation between psychological biases and the demand for corporate insurance. Authors: David Byman & Gustav Köhler Supervisor: Mikael Knutsson Background: Being wrongly insured can lead to serious financial consequences for businesses. The period between the years 2021-2023 has been marked by major economic and geopolitical strains which have affected the inflation, world economy and international trade. The unique market conditions have resulted in great uncertainty in the financial markets and given rise to new assessments in risk and insurance. Extensive research has shown that both assessments and decisions are influenced by psychological factors. For this reason, it is relevant to study how psychological factors influence these decisions in risk and insurance to help companies make better decisions in the future. Purpose: The purpose of the survey is to, through an abductive approach, analyze the extent to which experts in the risk and insurance field perceive that the psychological factors risk tolerance, habit, overconfidence, loss aversion, the disposition effect, cognitive ability and optimism and pessimism have influenced Swedish companies' risk assessments during the years 2021-2023. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative method with eleven semi- structured interviews has been conducted. Conclusion: The results from the studied experts show that all the examined psychological factors can influence companies' decision-making within risk and insurance, however in different ways and to varying extents. Among the investigated pitfalls, risk tolerance, overconfidence, loss aversion, habit, and emotions have had the greatest impact.

Bakgrund: Generation Y riskerar få en lägre pension i framtiden än de som går i pensionidag. För att upprätthålla en acceptabel levnadsstandard krävs därför att de själva tar stortansvar för sitt pensionssparande. Det finns dock stor risk att deras finansiella beslutpräglas av beteendefinansiella faktorer och deras nivå av finansiell bildning. Utöver detfattar personer i olika demografiska grupper olika finansiella beslut. Generation Ybeskrivs dessutom som otåliga och har visat sig ha dåliga finansiella vanor. För att enacceptabel levnadsstandard ska kunna uppnås för Generation Y även då de är pensionärerär det därför viktigt att förstå vilka faktorer som kan påverka deras långsiktiga sparande. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur beteendefinansiella faktorer,finansiell bildning samt demografiska faktorer samvarierar med svenska Generation Y:slångsiktiga sparande. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod där empiri i form av enkätdatabearbetats. En linjär multipel regressionsanalys har genomförts för att undersöka hur debeteendefinansiella faktorerna kortsiktighet, självkontroll och övertro, finansiell bildningsamt demografiska faktorer samvarierar med svenska Generation Y:s långsiktigasparande. Även t-tester har genomförts för att undersöka om skillnader för det långsiktigasparandet samt för de beteendefinansiella faktorerna förekommit för olika grupper. Slutsats: Studien visar att de beteendefinansiella faktorerna kortsiktighet, självkontrolloch övertro, samt den demografiska faktorn sysselsättning hade en statistiskt signifikantsamvariation med Generation Y:s långsiktiga sparande för studiens urval. Det fanns ävenstatistiskt signifikanta skillnader i nivå av kortsiktighet och övertro för olikademografiska grupper. / Background: Generation Y is at risk for a substantially lower public retirement incomparison to today's retirees. Therefore, it is of great importance that Generation Yunderstands the necessity of private savings to be able to maintain a sustainable standardof living throughout their lives. However, Generation Y's financial decisions might beinfluenced by behavioral biases, financial literacy and various demographic factors. Inaddition, Generation Y is described as impatient and have been found to haveunsustainable financial habits. For them to maintain a sustainable standard of livingthroughout their lives, it is therefore of great importance to understand what factors thatcorrelate with their long-term saving behaviour. Purpose: The purpose of this thesis is to examine how behavioural biases, financialliteracy and demographic factors correlate with the long-term saving behaviour amongthe Swedish Generation Y. Methodology: To adequately approach this study a quantitative research method hasbeen applied. The data was collected from a survey. A linear multiple regression analysiswas performed to examine the correlation between long-term saving and behaviouralbiases, financial literacy and demographic factors. Furthermore, t-tests were performedto examine the differences in the level of long-term savings and behavioural biases amongsub-groups. Conclusion: The study concludes that the behavioural biases present bias, self-controland overconfidence, and the demographic factor occupation had statistically significantcorrelations with the long-term savings of the Swedish Generation Y with regard to thesample in this study. Furthermore, there were statistically significant differences in thelevel of present bias and overconfidence in different demographic groups.

Bakgrund: Under våren år 2020 drabbades aktiemarknaden av coronapandemins påföljder. På en månad minskade Stockholmsbörsens värde med 30% men var åter tillbaka på rekordnivåer sex månader senare. Ett liknande börsras inträffade under hösten samma år, men då var värdeminskningen mindre och återhämtningen ännu snabbare. Vid varje upp- och nedgång måste den privata investeraren göra viktiga finansiella beslut om att sälja eller att fortsätta tro på portföljen, där eventuella börspsykologiska biases kan bidra till en suboptimal avkastning. Coronapandemin och dess effekt på aktiemarknaden innebar en möjlighet att undersöka hur bias har påverkat privata investerares finansiella beslut under året 2020.   Syfte: Studien har som syfte att undersöka huruvida psykologiska fallgropar påverkat investerare vid marknadsnedgången under våren 2020, samt jämföra med forskning från tidigare kriser i den mån det är möjligt. Vidare ämnar studien att undersöka i vilken utsträckning privata investerares finansiella beslut i mars 2020 influerade besluten under nedgången i oktober under samma år.   Metod: I studien genomförs 8 kvalitativa, semi-strukturerade djupintervjuer med privata investerare. Utifrån detta har en helhetsbild över hur dessa investerare reagerat och blivit påverkade av fallgropar bildats utifrån existerande teori, i mån av att uppfylla studiens syfte.  Slutsats: Studien finner att privata investerare har upplevt en stark påverkan av psykologiska bias under den studerade perioden. Av de undersökta fallgroparna är det primärt överkonfidens och social interaktion som har haft störst påverkan. Kännedomen är generellt låg om beteendefinans vilket visar sig i att respondenterna har svårt att förhålla sig till dessa bias och därvid bemöta dem. Vid de tillfällen som det finns en kännedom om fallgroparna visar det dock en förstärkt möjlighet att minska dess påverkan. Studien identifierar vissa skillnader i respondenternas beteende under våren gentemot hösten 2020, detta är dock i mindre grad. Vidare är det inte möjligt för studien att i större utsträckning konstatera om påverkan av bias på något vis påverkat respondenternas resultat under perioden. / Background: In the spring of 2020, the stock market was struck by the repercussions of the corona pandemic. The Stockholm stock exchange lost 30% of its value over the course of a month, which only required half a year to fully recover from. A similar market crash occurred in the fall of the same year, but had a smaller deflation and a faster recovery. With each fluctuation, the private investor must make important financial decisions to either sell or to hold. This provides space for potential biases that could bring negative effects on the portfolio yield. The corona pandemic and its effect on the stock market provided an opportunity to examine how biases have affected the financial decisions of private investors during 2020. Purpose: The purpose of the study is to examine whether psychological biases have affected private investors during the stock market decline in spring 2020, and compare the results to prior research in past crises. Furthermore, the study intends to examine the extent to which private investors' financial decisions in March 2020 influenced their decisions during the stock market decline in October 2020. Method: The study consists of eight qualitative, semi-structured interviews with private investors. Based on these answers and reflections a conclusive picture is formed out of the existing theories in order to fulfill the purpose of the study. Conclusion: The thesis finds that private investors have experienced a great impact of psychological biases during the studied period. Out of the examined biases, overconfidence and social interaction are those that displayed the largest impact. The awareness of behavioral finance was generally low among the respondents of the study, which resulted in them having a hard time relating to and managing the biases. At times when respondents had awareness of a bias, the possibility of reducing its impact seemed enhanced. The study also identified some differences in respondent behavior during the spring compared to the autumn of 2020, though to a lesser extent. Furthermore, it is not possible to establish that an impact of bias affected the financial results of the respondents in this study.

Bakgrund: Finansiellt beslutsfattande är en central del i den finansiella rådgivningen gentemot privatpersoner och det gemensamma branschorganet SwedSec har uppmärksammat psykologiska fallgropars roll i den finansiella rådgivningen. Den finansiella rådgivarens roll är att, bland annat, hjälpa sina kunder hantera de psykologiska fallgropar de kan råka ut för vid investeringar. Därför finns incitament att undersöka hur rådgivare i rådgivningsprocessen hanterar den eventuella förekomsten av anchoring och framing, samt hur väl de känner till dem. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka finansiella rådgivares kännedom kring anchoring och framing, samt hur de upplever och hanterar fenomenen som en del av rådgivningsprocessen gentemot privatpersoner med ett placerbart kapital under 2 miljoner kronor. Vidare syftar studien till att analysera hur dessa psykologiska fallgropar kan tydas i den finansiella rådgivningsprocessen. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod för att uppfylla studiens syfte. Datainsamlingen har bestått av nio semi-strukturerade djupintervjuer med SwedSeclicensierade finansiella rådgivare. Vidare har en abduktiv ansats antagits, för att kunna bidra med en intressant analys kring det studerade ämnet samt nå en slutsats. Slutsats: Studien finner att rådgivarnas kännedom är låg kring behavioral finance i allmänhet och anchoring och framing i synnerhet, även om förekomsten av de psykologiska fallgroparna uppmärksammats i studien. Trots låg kännedom har ungefär hälften av respondenterna utvecklat medvetna strategier för att hantera anchoring och framing. Hos de rådgivare som inte utvecklat medvetna strategier finner studien stöd för en omedveten hantering. Vidare kan studien inte ge stöd för att anchoring och framing utgör ett problem i rådgivningsprocessen gentemot privatpersoner med ett placerbart kapital under 2 miljoner kronor. / Background: Financial decision making is a central part of the financial advisory process for individuals, and the organization SwedSec has acknowledged the role of biases in the advisory process. The role of the financial advisor is, amongst other things, to protect their customers from biases in investments. Therefore, it is of interest to examine how well the advisors manage any presence of anchoring and framing, and the advisor's knowledge of them. Aim: The purpose of this thesis is to examine the financial advisor's knowledge regarding anchoring as well as framing, and how they handle these factors as part of the advisory process towards clients with funds of no more than 2 million SEK. Furthermore, the thesis aims to analyze how these biases can take shape in the advisory process. Method: The thesis has, to fulfill its purpose, used a qualitative method. Empirical data has been gathered through nine semi-structured interviews with SwedSec-licensed financial advisors. Furthermore, the thesis has taken on an abductive approach, to contribute with an interesting analysis of the subject and to reach a conclusion. Conclusion: The thesis finds that the financial advisor's knowledge about behavioral finance in general, along with anchoring and framing in particular, is low. The thesis, however, supports these biases existence in the advisory process. Regardless of the lack of knowledge, about half of the respondents have developed aware methods to handle the biases. The thesis shows that the advisors without aware methods handle the biases unconsciously. Furthermore, the thesis cannot support that anchoring and framing constitutes a problem in the advisory process towards clients with funds under 2 million SEK.

Bakgrund: Coronapandemin ledde under åren 2020 och 2021 till en volatil period på börsen där börskraschen våren 2020 var det starkaste ögonblicket. Antalet svenska kvinnliga aktieägare ökade med nio procent under 2020 och deras position på börsen stärktes. Volatiliteten på börsen ledde till att många beslut behövde tas; beslut som eventuellt kan ha påverkats av psykologiska bias och därmed lett till irrationella beslut. Dessa psykologiska bias har under tidigare perioder på börsen visats sig påverka män och kvinnor på olika sätt. Coronapandemins inverkan på aktiemarknaden och skillnaderna mellan könen, både på börsen och vid påverkan av psykologiska bias, ger incitament att undersöka just kvinnors beteende på börsen under denna tidsperiod.  Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur den kvinnliga investerarens beteende på börsen påverkats av psykologiska bias under coronapandemin samt vilka förändringar som skett i deras beteende jämfört med före pandemin. Vidare ämnar studien att föra en diskussion kring vad anledningen är till att kvinnor påverkats och hur de psykologiska fallgroparna kan motverkas.  Metod: För att uppfylla studiens syfte har studien genomförts med en kvalitativ metod genom nio semistrukturerade djupintervjuer med kvinnliga aktieinvesterare. En deduktiv- med inslag av induktiv ansats har använts för att tillsammans med existerande teori analysera det aktuella ämnet samt nå en slutsats.  Slutsats: Studiens resultat visar att kvinnliga investerare har påverkats av psykologiska bias under coronapandemin. Främst är det flockbeteende och överkonfidens av de undersökta biasen som har påverkat respondenterna men även dispositionseffekten har haft en stor påverkan. Överkonfidensen hos respondenterna har ökat under perioden medan medvetenheten om flockbeteende har blivit större och därmed har påverkan av flockbeteende minskat. Strategier, kunskap och medvetenhet har i flera fall lett till en minskad påverkan av bias hos respondenterna. Studien visar tendenser på ett annorlunda beteende hos kvinnor än vad som framkommit vid tidigare forskning. / Background: In 2020 and 2021, the Covid-19 pandemic led to a volatile period on the stock market, where the stock market crash was the strongest moment. The amount of Swedish female investors grew by nine percent under 2020 and their position on the stock market strengthened. The volatility on the stock market led to many decisions needed to be made; decisions that eventually could have been affected by psychological biases and therefore led to irrational decisions. During earlier periods on the stock market, these psychological biases have been shown to affect men and women in different ways. The impact of the Covid-19 pandemic on the stock market and the differences between genders, both on the stock market and regarding the influence of psychological biases, provides incentives to examine the female investors’ behavior on the stock market during this period of time.  Purpose: The purpose of the study is to create an understanding for how the female investors’ behavior on the stock market is affected during the Covid-19 pandemic but also what changes have taken place in their behavior compared to before the pandemic. Further, the study aims to bring forward a discussion about the cause of influence and how these biases can be counteracted.  Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative method has been implemented. Empirical data has been generated through nine semi-structured in-depth interviews with female investors. A deductive- with elements of inductive approach has been used to analyze the topic in question together with existing theory as well as reach a conclusion.  Conclusion: The results of the study suggests that female private investors have been affected by psychological biases during the Covid-19 pandemic. Mainly, herd behavior and overconfidence are the ones with the greatest impact but also the disposition effect has appeared in the respondents’ behavior. Overconfidence has increased throughout the period while the consciousness about herd behavior has increased and therefore decreased in impact. Strategies, knowledge and consciousness have in many cases resulted in a lower impact of psychological biases among the respondents. The study shows tendencies, differently than previous research, regarding the behavior of female investors on the stock market.

Sammanfattning Titel: Ska man klappa börsen med- eller mothårs? Författare: Josef Dotevall och Kristoffer Ekengren Landenmark Handledare: Katarina Eriksson Bakgrund: De allra flesta med ett någorlunda intresse eller erfarenhet från den finansiella marknaden har hört talas om den effektiva marknadshypotesen. Den säger att det inte är möjligt att överavkasta marknaden över tid genom att systematiskt implementera investeringsstrategier. Samtidigt visar forskning om psykologiska faktorer på att individer på aktiemarknaden emellertid kan reagera irrationellt och att det därav går att överavkasta marknaden genom att dra nytta av de felaktiga prissättningar som kan uppstå på marknaden. Därför blir det intressant att testa huruvida en implementering av momentum- och contrarianstrategier vid investeringsbeslut kan leda till en överavkastning på indexet OMX Stockholm Mid Cap PI. Detta är även intressant för att ingen tidigare studie har testat dessa strategiers effekt på detta index. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka ifall det är möjligt att uppnå överavkastning på OMX Stockholm Mid Cap PI genom att implementera momentumoch contrarianstrategier som investeringsstrategier under perioden 2012 till 2021. Metod: En kvantitativ metod med en deduktiv ansats tillämpades vid genomförandet av studien. Åtta fiktiva olika portföljer sattes samman, fyra contrarianportföljer och fyra momentumportföljer, med bolag som varit en del av indexet OMX Stockholm Mid Cap PI under perioden 2012–2021. Varje portföljkategori delades sedan in i olika urvalsoch innehavsperioder. Varje portfölj innehöll fem bolag åt gången. Sedermera utfördes statistiska tester för att analysera portföljernas avkastning och riskjusterade avkastning. Resultat: Tre av studiens åtta sammansatta portföljer uppvisade en avkastning som var signifikant högre än jämförelseindexet. Resterande fem portföljer uppvisade en avkastning som var signifikant lägre än index. Endast en av portföljerna hade en högre riskjusterad avkastning än jämförelseindexet. / Abstract Title: Should you bet for or against the stock market? Authors: Josef Dotevall och Kristoffer Ekengren Landenmark Supervisor: Katarina Eriksson Background: Almost everyone who has an interest in finance or have studied some form of finance has heard of the efficient market hypothesis. The efficient market hypothesis says that the market is priced correctly and that all actors on the market are rational. However, previous studies about psychological factors says that actors on the stock market sometimes act irrational, which makes it possible to reach excess returns. Therefore, it is interesting to test the momentum and contrarian strategies potential effects on the index OMX Stockholm Mid Cap PI when no previous study has explored these strategies effect on this specific index. Purpose: The study aims to analyse the possibility of reaching excess return on OMX Stockholm Mid Cap PI by implementing momentum and contrarian strategies as investment strategies in the period between 2012 and 2021. Methodology: The study has utilized a deductive and quantitative approach to complete the aim of the report. Eight fictive portfolios were put together, four contrarian portfolios and four momentum portfolios, containing stocks included in the OMXSPI Mid Cap. Each portfolio category then was divided into different selection and holding periods. Each portfolio always contained five companies at the same time. Then statistical tests were performed to analyse the portfolios returns and risk adjusted returns. Conclusion: Three of the eight portfolios showed a statistically significant excess return compared with the benchmark index. The other five portfolios showed a significantly lower return than the benchmark index. Only one portfolio performed a higher riskadjusted return than the benchmark based on the Sharpe ratio.

Titel: Prissättningen av IPOer  Författare: Cornelia Virsén och Izabel Wästlund  Handledare: Katarina Eriksson  Bakgrund och problemformulering: Prissättningen av IPOer är idag ett välstuderat forskningsområde. Tidigare forskning visar på att IPOer i olika delar av världen är underprissatta. Vilka variabler som driver prissättningen och aktiekursutvecklingen under första handelsdagen skiljer sig dock åt mellan olika forskare och än råder inte konsensus mellan tidigare forskning. I slutet av 2019 bröt Covid-19-pandemin ut, vilken föranledde samhälleliga restriktioner och en markant förändring i samhällsaktiviteten som fick en påverkan på den svenska ekonomin. Sedan april 2022 klassas Covid-19 inte längre som en pandemi vilket öppnar för möjligheten att studera huruvida det går att urskilja olikheter i förklarande variabler vid prissättning av IPOer innan, under och efter Covid-19.   Syfte: Syftet med studien är att analysera huruvida IPOer genomförda på den svenska marknaden är underprissatta. Därtill ämnar studien till att analysera likheter och skillnader i de utvalda variablernas påverkan på prissättningar av IPOer på den svenska börsen före, under och efter Covid-19.   Metod: Studien följde en kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Studien tillämpade t-tester för att analysera huruvida IPOer genomförda på den svenska marknaden är underprissatta. Vidare genomfördes enkla linjärregressioner samt multipla linjärregressioner för att analysera utvalda variablers påverkan på IPOers prissättning. Urvalet uppgick till 224 IPOer vars aktiekursutveckling studerades dess första handelsdag.   Slutsats: Studiens genomförda t-tester för perioderna före Covid-19, Covid-19 och efter Covid-19 visade samtliga på icke-signifikanta resultat. De enkla linjärregressioner samt multipla linjärregressionerna visade enbart på tre signifikanta variabler under samtliga perioder som statistiskt kan sägas förklara prissättningen. Resultatet visade på att småbolagseffekten, ex-ante osäkerheter och signalering var tre teorier, vilka kan sägas förklara en IPOs prissättning. Marknadsförhållanden under studiens tidsperiod indikerade att marknaden befann sig i en cold issue market, vilket skulle kunna vara den förklarande orsaken till studiens resultat.    Nyckelord: IPO, underprissättning, beteendefinans, asymmetrisk information, hot/cold issue market, Covid-19 / Title: The Pricing of IPOs  Authors: Cornelia Virsén and Izabel Wästlund  Supervisor: Katarina Eriksson   Background and problem statement: Pricing of IPOs is currently a well-studied research area. Previous research indicates that IPOs in different parts of the world are underpriced. However, the variables driving pricing and stock price performance during the first trading day differ among researchers, and there is still no consensus in previous research. In late 2019, the Covid-19 pandemic broke out, leading to societal restrictions and a significant change in societal activity that impacted the Swedish economy. Since April 2022, Covid-19 is no longer classified as a pandemic, which opens up the opportunity to examine whether there are differences in explanatory variables in the pricing of IPOs before, during, and after Covid-19.   Purpose: The aim of this study is to analyze whether IPOs conducted in the Swedish market are underpriced. Additionally, the study intends to examine similarities and differences in the impact of selected variables on the pricing of IPOs on the Swedish stock exchange before, during and after Covid-19.   Method: The study followed a quantitative research strategy with a deductive approach. T-tests were employed to analyze whether IPOs conducted in the Swedish market are underpriced. Furthermore, simple linear regressions and multiple linear regressions were conducted to examine the impact of selected variables on the pricing of IPOs. The sample consisted of 224 IPOs which stock performance was studied on their first trading day.   Conclusion: The conducted t-tests in the study for the periods before Covid-19, Covid-19, and after Covid-19 all yielded non-significant results. The simple linear regressions and multiple linear regressions only revealed three significant variables across all periods that can be statistically considered as explanatory factors for pricing. This result demonstrated that the small firm effect, ex-ante uncertainties, and signaling were three theories that could explain the pricing of an IPO. The market conditions during the study period indicated that the market was in a cold issue market, which could potentially be the explanatory factor behind the study's findings.   Keywords: IPO, underpricing, behavioral finance, asymmetric information, hot/cold issue market, Covid-19.