Att regelbundet spara är en kraftfull metod för att uppnå ekonomisk trygghet och realiseramål och drömmar. Medan ett sparkonto utgör ett grundläggande alternativ, erbjuderinvesteringar på finansmarknaderna en möjlighet att få pengarna att växa och därmed uppnåen högre avkastning. Tillämpningen av en investeringsstrategi som passar sparmål ochinriktning kan fungera som en ram för investerare, samt hjälpa till att minimera emotionellabeslut.Momentumstrategier innebär att övervaka prisutvecklingen hos aktier och andra finansiellainstrument för att identifiera trender, och har visat sig vara både statistiskt och ekonomisktlönsam. Tidigare forskning har visat att vinnande aktier, det vill säga de som presterar bäst,tenderar att fortsätta att prestera väl över tid, medan förlorande aktier har en tendens attfortsätta underprestera. Samtidigt pekar andra studier på att momentumstrategin kan varasårbar för så kallade "momentumkrascher", vilket är perioder när den förväntade fortsattaprisökningen för tillgångar eller investeringsstrategier baserade på momentum plötsligtomvänds, och priserna sjunker snabbt och markant. Dessa momentumkrascher tenderar tillatt inträffa i samband med bredare marknadskrascher eller ekonomiska nedgångar.Börskrascher är inte ovanliga, men det som är unikt med coronakrisen är att världsekonominaldrig tidigare har avstannat så snabbt, vilket resulterade i snabbt fall på finansmarknaderna.Trots spridningen av pandemin och dess påverkan på samhället, har börsen återhämtat sigsnabbt på grund av stimulansåtgärder. Dessutom har kriget i Ukraina orsakat störningar påenergimarknaden, en hög inflation och stigande räntor, vilket har bidragit till ökad osäkerhetoch volatilitet på de finansiella marknaderna.Denna studie är begränsad till att enbart investera på tidigare vinnare och därmed inte blankaaktier, vilket kallas ”winner-only momentum trading strategy” vilket har visat sig fungerati tidigare studier. Målsättningen med denna studie är att utforska påverkan av externafaktorer på momentumstrategier för att öka förståelsen för hur denna strategi fungerar undervolatila ekonomiska förhållanden på den svenska finansmarknaden. Resultaten ämnar sigatt ge värdefull information till individuella investerare och sparare, men kan även vararelevant för de som vill förstå hur ekonomisk osäkerhet och marknadsvolatilitet påverkarmomentumstrategier i Sverige.Resultaten från studien tyder på att det är svårt att dra säkra slutsatser om lönsamheten avmomentuminvesteringar, i detta fall på svenska finansmarknader under perioden 2019–2022. Studien undersöker även hur olika innehavsperioder påverkar avkastningen förmomentumstrategier, och visar på vissa tendenser men ingen statistisk signifikant skillnadi avkastning mellan kortare och längre innehavsperioder.

Bakgrund: Coronapandemin och den pågående invasionen av Ukraina har satt människors vardag såväl som de finansiella marknaderna i en ovanlig situation. Kombinationen av båda händelserna har lett till ett oroligt marknadsläge med bland annat stigande inflation och stigande räntor. Under volatila tider ställs investerare inför beslut under andra förutsättningar och blir mer benägna att drabbas av börspsykologiska faktorer. Investerarnas beslutsfattande i kristider kan därför ge ovanligt stora negativa effekter på avkastningen. En undersökning av samvariationen mellan dessa händelser och olika psykologiska faktorer kan därmed ge ytterligare ett perspektiv på finansiellt beslutsfattande i kristider. Syfte: Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning ett antal börspsykologiska faktorer indikeras hos svenska icke-professionella investerare vid investeringsbeslut under coronakrisen och kraschen 2022. De börspsykologiska faktorer som studeras är flockbeteende, förlustaversion, dispositionseffekten och överkonfidens. Vidare är syftet att undersöka sambandet mellan en investerares beslutsfattande avseende dessa börspsykologiska faktorer och de demografiska faktorerna ålder, kön, inkomst, ekonomiutbildning och börserfarenhet. Metod: Studien tillämpade en kvantitativ metod med deduktiv ansats där primärdata samlades in genom en enkätundersökning via sociala medier och analyserades via deskriptivstatistik, signifikanta korrelationer samt multipel linjär regression. Slutsats: Samtliga undersökta börspsykologiska faktorer indikerades hos svenska icke-professionella investerare, om än i olika omfattning. Förlustaversion indikerades hos närmare hälften av respondenterna, medan flockbeteende indikerades hos cirka var tionde respondent. Den multipla linjära regressionen visade att överkonfidens var signifikant relaterad med risktolerans under coronakrisen, medan dispositionseffekten var signifikant relaterad med risktolerans under kraschen 2022. Resultatet visade även en signifikant relation mellan risktolerans och inkomst samt ekonomiutbildning under båda perioderna. Män uppvisar överkonfidens i högre grad än kvinnor, medan kvinnor har en större tendens att falla för flockbeteende. Signifikanta korrelationer visar att individer som faller för flockbeteende också har en större risk att falla för förlustaversion och dispositionseffekten.

Bakgrund: Under våren 2020 föll Stockholmsbörsen kraftigt med över 30% under en månads tid till följd av den globala corona-pandemin. Börsen skulle dock återhämta sig inom ett halvår och fortsätta visa en starkt positiv trend där flera index avslutade året 2020 med en totalt sett positiv utveckling. På en turbulent marknad med stora svängningar ställs stora krav på investerare som genom aktiv handel både kan uppnå hög avkastning och undvika stora förluster. Vid beslutsfattning kan börspsykologiska bias samt erfarenhet av tidigare kriser spela en viktig roll och avgöra om utfallet blir lyckosamt. Med denna betydande orolighet på aktiemarknaden har det blivit relevant att undersöka psykologiska beteenden hos investerare med olika typer av erfarenhet genom beteendefinans och hur de agerar under kriser med stor osäkerhet på marknaden. Syfte: Studien har som syfte att undersöka om investerare med tillhörighet i olika generationer agerat annorlunda under corona-pandemin samt om tidigare erfarenhet av en kris kan ha reducerat påverkan från börspsykologiska faktorer. Vidare vill studien jämföra beteendemönster hos investerare under tidigare kriser för att undersöka om liknande mönster återuppstått även under pandemin. Metod: Studien har enligt en kvantitativ karaktär tillämpat en enkätstudie inriktat mot icke-professionella svenska investerare från samtliga generationer. Baserat på detta har det varit möjligt att kartlägga ageranden hos investerare både under pandemin men även vid tidigare kriser. Slutsats: Studien har påvisat att investerare oavsett tillhörighet till generation generellt sett fått en ökad riskaptit under pandemin samt att det observerats indikationer på bias hos investerare oberoende av erfarenhet. Generationer har till stor del agerat liknande och haft en likartad uppfattning gällande risk och börspsykologiska faktorer. Det har dock varit möjligt att urskilja en viss skillnad i vilket bias som är mest förekommande samt så har det illustrerats att personer som tillhör äldre generationer varit mer riskbenägna vilket motsäger tidigare forskning gällande livscykelhypotesen.

Bakgrund: Samtidigt som breda stockholmsbörsen under 2010-talet genomgick en av de längsta tjurmarknaderna i svensk historia blev svenskarnas närvaro på sociala medier såväl utbrett som vardagligt. Det nuvarande kunskapsläget belyser skillnader inom såväl användandet av sociala medier som uppvisandet av relevanta börspsykologiska faktorer mellan kvinnor och män, men också bland olika åldersgrupper. Hur svenska småsparare ställer sig till denna nya informationskanal i sina investeringsbeslut saknas det i mångt och mycket forskning kring. Dessa omständigheter har skapat en kunskapslucka som inte bara är relevant för småspararna, utan även för finansiella aktörer, politiker, och börsbolag. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga i vilken utsträckning de börspsykologiska faktorerna flockbeteende, dispositionseffekten, kognitiv förmåga, och Fear-of-Missing-Out indikeras hos svenska småsparare. Vidare ämnar studien undersöka om det finns någon relation mellan uppvisandet av nämnda faktorer, de demografiska faktorerna kön och ålder, och attityden till användandet av sociala medier i investeringsprocessen. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod där primärdata inhämtades från en online-enkät. För att undersöka relationen mellan småspararnas attityd till användandet av sociala medier i investeringsprocessen, de demografiska faktorerna, och de börspsykologiska faktorerna genomfördes en linjär multipel regressionsanalys. Dessutom genomfördes t-tester och one way ANOVA för att undersöka skillnader mellan grupperna. Slutsats: Studien fann en signifikant relation mellan attityden till användandet av sociala medier i investeringsprocessen och fyra av sex förklaringsvariabler; kognitiv förmåga, flockbeteende, kön, och ålder. Regressionen fann en negativ relation mellan attityden till sociala medier som investeringsverktyg och att identifiera sig som kvinna. Även ålder uppvisade en negativ relation. För både flockbeteende och kognitiv förmåga uppvisades en positiv samvariation. Vidare antydde studiens deskriptiva statistik att samtliga undersökta börspsykologiska faktorer uppvisades av respondenterna, om än till varierande grad. / Background: Simultaneously as the Stockholm Stock Exchange during the 2010’s had one of the longest bull markets in Swedish history the Swedes presence on social media became widespread and common. Differences between the usage of social media, as well as demonstrating relevant biases within behavioural finance, has been studied for the genders and different age groups. However, how Swedish retail investors interact with social media in their investment process has not been studied sufficiently. These circumstances have created a scientific gap that is not only of relevance to retail investors, but also financial intermediates, politicians, and publicly traded companies. Purpose: The purpose of the thesis is to map out to what degree the behavioural finance biases herding, disposition effect, cognitive ability, and Fear-of-Missing-Out are indicated by Swedish retail investors. Furthermore, the study aims to explore if there is any relationship between the mentioned biases, the demographic factors gender and age, and the attitude to using social media in the investment process. Methodology: The study was conducted through a quantitative research method that gathered the primary data through a survey. To explore the relationship between the retail investors attitude towards using social media in the investment process, the demographic factors, and the behavioural finance biases a multiple linear regression analysis was performed. Furthermore, t-tests and one way ANOVA was performed to examine differences between groups. Conclusion: The study found a significant relationship between the attitude towards using social media in the investment process and four out of six independent variables; cognitive ability, herding, gender, and age. The regression found a negative relationship between the attitude towards using social media in the investment process and identifying as a woman. Lastly, the descriptive statistics implied that all four behavioural finance factors were exhibited by the respondents, though to a varying degree.

Background: The year 2022 was eventful and marked by a significant stock market decline. Private investors faced increased pressure to remain calm and not fall into the trap of psychological biases that are particularly destructive during periods like this one. This has contributed to why individuals choose to seek guidance from professional advisers. But the question is whether professional advisers could avoid these psychological biases during this period? A professional adviser should, based on their education, have the ability to minimize the risk of psychological biases that investments can lead to. Their work includes mandatory knowledge updates from the license issuer, Swedsec. The knowledge update 2021 included knowledge of behavioral finance, but the question is whether this knowledge has changed the work of a professional adviser? Because if even professional advisers cannot avoid psychological pitfalls, what is the point of taking guidance? Purpose: The purpose of the study is to map professional advisers' knowledge of behavioral finance and how overconfidence, herd behavior and the disposition effect can be observed in their advisory process during the 2022 stock market decline. Furthermore, the study aims to analyze and create an understanding of how the work of professional advisers has changed since the knowledge update 2021. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative method has been used and nine semi-structured interviews with Swedsec-licensed professional advisers have been held. Furthermore, an abductive approach has been adopted to have the opportunity to test the interaction between previous theories and the reality but also to be able to find new theories and patterns based on real observations. Conclusion: The results of the study showed that the knowledge of behavioral finance among professional advisers is inadequate but not necessarily wrong. The psychological biases have, more or less, been observed in the advisory process during 2022 where the most prominent bias was the disposition effect. Despite the lack of knowledge, professional advisers have developed unconscious strategies that can mitigate, but not eliminate, the risk of falling into the trap of psychological biases. Finally, none of the advisers have changed their work after Swedsec's 2021 knowledge update to prevent irrational behavior. / Bakgrund: Börsåret 2022 var ett händelserikt år som präglades av en betydande börsnedgång. Icke- professionella investerare stod således inför ökad press att behålla lugnet och inte falla offer för psykologiska bias som är särskilt destruktiva i perioder som denna. Detta har bidragit till varför individer väljer att söka vägledning från professionella rådgivare. Frågan är dock om professionella rådgivare själva kunde motstå att falla offer för psykologiska bias under den här perioden? En professionell rådgivare bör, utifrån deras utbildning, ha förmågan att minimera risken att falla för psykologiska bias i investeringssammanhang. Deras arbete innefattar även obligatoriska kunskapsuppdateringar från licensutgivaren Swedsec. Kunskapsuppdateringen 2021 innehöll att rådgivaren ska ha kännedom kring ekonomisk psykologi, men frågan är om den kunskapen har nått ut och förändrat de professionella rådgivarnas arbete? För om inte ens professionella rådgivare lyckas motstå psykologiska fallgropar, kommer deras vägledning således mer stjälpa än hjälpa kunden? Syfte: Syftet med studien är att kartlägga professionella rådgivares kännedom kring beteendefinans samt hur överkonfidens, flockbeteende och dispositionseffekten kan tydas i deras rådgivning under 2022 års börsnedgång. Vidare syftar studien till att analysera och skapa förståelse för hur arbetet förändrats hos de professionella rådgivarna sedan kunskapsuppdateringen 2021. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod använts och nio semistrukturerade intervjuer med Swedsec-licenserade professionella rådgivare genomförts. Vidare har en abduktiv ansats antagits för att ha möjlighet att testa samspelet mellan tidigare teorier och verkligheten men även kunna hitta nya teorier och mönster utifrån verkliga observationer. Slutsats: Studiens resultat visade att det fanns bristande kännedom kring beteendefinans bland de professionella rådgivarna. Det betyder dock inte att den befintliga kunskapen är felaktig. Under börsåret 2022 kunde de utvalda börspsykologiska faktorerna antydas i rådgivningen, men i varierande grad, där den mest framträdande biasen var dispositionseffekten. Trots den bristfälliga kännedomen har de professionella rådgivarna utvecklat omedvetna strategier för att mildra, men inte eliminera, risken att falla för psykologiska bias. Slutligen har ingen av rådgivarna förändrat sitt arbetssätt efter Swedsecs kunskapsuppdatering från 2021 för att förhindra irrationellt beteende.

Sammanfattning Titel: Ska man klappa börsen med- eller mothårs? Författare: Josef Dotevall och Kristoffer Ekengren Landenmark Handledare: Katarina Eriksson Bakgrund: De allra flesta med ett någorlunda intresse eller erfarenhet från den finansiella marknaden har hört talas om den effektiva marknadshypotesen. Den säger att det inte är möjligt att överavkasta marknaden över tid genom att systematiskt implementera investeringsstrategier. Samtidigt visar forskning om psykologiska faktorer på att individer på aktiemarknaden emellertid kan reagera irrationellt och att det därav går att överavkasta marknaden genom att dra nytta av de felaktiga prissättningar som kan uppstå på marknaden. Därför blir det intressant att testa huruvida en implementering av momentum- och contrarianstrategier vid investeringsbeslut kan leda till en överavkastning på indexet OMX Stockholm Mid Cap PI. Detta är även intressant för att ingen tidigare studie har testat dessa strategiers effekt på detta index. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka ifall det är möjligt att uppnå överavkastning på OMX Stockholm Mid Cap PI genom att implementera momentumoch contrarianstrategier som investeringsstrategier under perioden 2012 till 2021. Metod: En kvantitativ metod med en deduktiv ansats tillämpades vid genomförandet av studien. Åtta fiktiva olika portföljer sattes samman, fyra contrarianportföljer och fyra momentumportföljer, med bolag som varit en del av indexet OMX Stockholm Mid Cap PI under perioden 2012–2021. Varje portföljkategori delades sedan in i olika urvalsoch innehavsperioder. Varje portfölj innehöll fem bolag åt gången. Sedermera utfördes statistiska tester för att analysera portföljernas avkastning och riskjusterade avkastning. Resultat: Tre av studiens åtta sammansatta portföljer uppvisade en avkastning som var signifikant högre än jämförelseindexet. Resterande fem portföljer uppvisade en avkastning som var signifikant lägre än index. Endast en av portföljerna hade en högre riskjusterad avkastning än jämförelseindexet. / Abstract Title: Should you bet for or against the stock market? Authors: Josef Dotevall och Kristoffer Ekengren Landenmark Supervisor: Katarina Eriksson Background: Almost everyone who has an interest in finance or have studied some form of finance has heard of the efficient market hypothesis. The efficient market hypothesis says that the market is priced correctly and that all actors on the market are rational. However, previous studies about psychological factors says that actors on the stock market sometimes act irrational, which makes it possible to reach excess returns. Therefore, it is interesting to test the momentum and contrarian strategies potential effects on the index OMX Stockholm Mid Cap PI when no previous study has explored these strategies effect on this specific index. Purpose: The study aims to analyse the possibility of reaching excess return on OMX Stockholm Mid Cap PI by implementing momentum and contrarian strategies as investment strategies in the period between 2012 and 2021. Methodology: The study has utilized a deductive and quantitative approach to complete the aim of the report. Eight fictive portfolios were put together, four contrarian portfolios and four momentum portfolios, containing stocks included in the OMXSPI Mid Cap. Each portfolio category then was divided into different selection and holding periods. Each portfolio always contained five companies at the same time. Then statistical tests were performed to analyse the portfolios returns and risk adjusted returns. Conclusion: Three of the eight portfolios showed a statistically significant excess return compared with the benchmark index. The other five portfolios showed a significantly lower return than the benchmark index. Only one portfolio performed a higher riskadjusted return than the benchmark based on the Sharpe ratio.

Börsåret 2020 har varit ett unikt år som präglats av ett kraftigt börsras, men även en historiskt snabb återhämtning. Det unika händelseförloppet härrör ur en pandemi orsakad av ett coronavirus, vilket skapat nya underlag för studier av investerares beslutsfattande ur ett börspsykologiskt perspektiv. Syftet med studien var att kartlägga vilka börspsykologiska faktorer som indikerats hos investerare under pandemin. Intentionen var att undersöka huruvida det förelåg samband mellan börspsykologiska faktorer och investerares beslutsfattande. Studien har främst tillämpat en kvantitativ metod i form av en tvärsnittsdesign för att uppnå generaliserbarhet, men har även inslag av kvalitativ forskningsdesign för att erhålla en djupare förståelse. I syfte att besvara studiens forskningsfrågor har en statistisk analys i form av bivariata och multivariata linjära regressionsanalyser genomförts. Resultatet visar att samtliga undersökta börspsykologiska faktorer indikeras hos investerare och att det existerar ett flertal signifikanta samband mellan faktorerna och investerares beslutsfattande. Vidare har studien uppmärksammat en problematik i investerares självuppfattning och brister i de tillämpade testerna för börspsykologiska faktorer. Slutligen har en modell framtagits i syfte att bistå med underlag som kan öka förståelsen och medvetenheten inom ämnesområdet och således skapa bättre förutsättningar för rationella investeringsbeslut. / The stock market during 2020 has been a remarkable year that has experienced a major marketcrash, but also a historical recovery. The unique course of events derives from a pandemic causedby a coronavirus, which has generated new data for research of investors’ decision making from abehavioral finance perspective. The purpose with the research was to map biases which havebeen indicated by investors during the pandemic. The intention was also to investigate whetherthere were relationships between biases and the decision making of investors. This thesis hasmainly applied a quantitative method in the form of a cross-sectional study to achievegeneralizability, but it also has elements of qualitative research to obtain a deeper understanding.In order to answer the research questions, a statistical analysis in the form of bivariate andmultivariate linear regression models has been applied. The result concludes that all theinvestigated biases were indicated, and several significant relationships between the biases andthe decision making of the investors. Furthermore, the research has shown two problematicaspects. The first is the self-perception of investors and the second is the weaknesses of theapplied tests for biases. Finally, a model has been developed with the aim to contribute withuseful research that can create better conditions for rational investment decisions through anincreased understanding and awareness in the area of behavioral finance.