Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Titel: Investeringsprocessen hos ett IT-företag – en fallstudie av Visma Spcs AB Bakgrund: En strukturomvandling har ökat kraven på dagens företag, krav som rör kontinuerlig förnyelse och förbättring, något som fört med sig ökade investeringsbehov. En bransch som tydligt präglas av de nya omvärldsförhållanden som strukturomvandlingen fört med sig är IT-branschen, en relativt ny och kunskapsintensiv bransch där immateriella investeringar dominerar. Visma Spcs AB är ett Växjöbaserat IT-företag som genomför stora immateriella kapitalsatsningar, framförallt i produktutveckling och humankapital. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och analysera Visma Spcs investeringsprocess, med fokus på företagets immateriella investeringar, och att bidra med kunskap om problematiken kring hantering och beslutslogik gällande ett IT-företags investeringar. Metod: Uppsatsen är utformad som en kvalitativ fallstudie med Visma Spcs som fallföretag. Det empiriska underlaget för uppsatsen utgörs av semistrukturerade intervjuer med tre av företagets anställda, verksamma inom olika avdelningar på företaget. Resultat, slutsatser: Visma Spcs investeringsprocess består av fem stycken olika faser, nämligen initiering, informationsinsamling, utvärdering av alternativ, framdrivning mot beslut samt beslut. Investeringsprocessen liknar således tillverkande företags investeringsprocesser, dock särskiljer sig kunskapsföretaget Visma Spcs när det gäller investeringsrutiner och verktyg, vilka ej är formella och traditionella. Dessutom är Visma Spcs investeringshantering kostnadsinriktad, då i stort sätt samtliga immateriella investeringar behandlas som vilka omkostnader som helst. Detta får konsekvenser för företagets lönsamhet, vilken på kort sikt blir sämre. På lång sikt är dock dessa kapitalsatsningar nödvändiga för att företaget skall kunna förbli konkurrenskraftigt på den föränderliga IT-marknaden. Förslag till vidare forskning: Vi tycker det vore av intresse att kvantitativa studier genomfördes på kunskapsföretag för att då kunna dra mer generella slutsatser kring deras investeringshantering. Även ett IT-företag som ej är lika ekonomiskt lönsamt som Visma Spcs vore intressant att studera för att se om företagens hantering skiljer sig åt.

Licentiatavhandling Ronneby : Blekinge tekniska högskola, 2008.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010.

Idag finns det 290 kommuner i Sverige som har ett stort ansvar för samhällsservicen invånarna nyttjar. För att utveckla samhället och dess funktioner krävs det investeringar varje år. Ett beslutsunderlag som ligger till grund för investeringarna är investeringskalkyler. Privata företag har tydliga mål där vinst står i centrum medan kommunala verksamheter har svårare att identifiera målet och syftet med investeringarna.  Syftet med studien är att utforska investeringskalkylering inom den offentliga sektorn samt att få en förståelse för hur och varför specifika kalkylmetoder används vid investeringar av materiella anläggningstillgångar. Syftet är också att skapa en större förståelse för vilka osäkerheter som uppkommer vid kalkylering av investeringar och hur dessa hanteras. Studien är en explorativ undersökning med en kvalitativ karaktär. Den teoretiska referensramen baseras framförallt på litteratur och vetenskapliga artiklar. Den insamlade empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer från sex stycken personer med olika befattningar från fyra olika kommuner i södra Sverige.  Resultatet visar att kommunerna använder sig av enkla investeringskalkyler som de själva har utformat. Kalkylerna innehåller både finansiella och icke-finansiella aspekter och används som argument för att en investering ska genomföras. Det förekommer ett flertal osäkerheter vid genomförandet av investeringar. Osäkerheter fångas upp genom konsulthjälp, risk- och möjlighetsanalyser eller genom tekniska undersökningar. Samtliga kommuner hanterar osäkerheter genom en osäkerhetsfaktor i kalkylen. Studien bidrar med kunskap om och förståelse för kalkyler i kommunala investeringar. På så sätt kan både invånare och de som jobbar inom kommunala verksamheter påverka och utveckla kalkylerna till det bättre. / Today, there are 290 municipalities in Sweden that have a responsibility for the community service the inhabitants use. In order to develop society and its functions, investments are required every year. One basis on which the investments are based is investment calculations. Private companies have clear goals where profits are at the center, while municipal companies have more difficulty identifying the goal and purpose of the investments.  The aim of the study is to explore investment calculation in the public sector and to gain an understanding of how and why specific calculation methods are used when investing in tangible fixed assets. The purpose is also to create a better understanding of the uncertainties that arise when calculating investments and how these are handled. The study is an exploratory study of a qualitative nature. The theoretical frame of reference is primarily based on literature and scientific articles. The collected empirical data is based on semi-structured interviews from six people with different positions from four different municipalities in southern Sweden.  The results show that the municipalities use simple investment calculations that they have designed themselves. The calculations contain both financial and non-financial aspects and are used as arguments for an investment to be carried out. There are a number of uncertainties in the implementation of investments. Uncertainties are captured through consulting assistance, risk and opportunity analyzes or through technical investigations. All municipalities handle uncertainties through an uncertainty factor in the calculation. The study contributes with a knowledge and understanding of calculations in municipal investments. In this way, both residents and those who work in municipalities can influence and develop the calculations for the better.

Trenden för ansvarsfulla investeringar har den senaste tiden ökat, och intresset är idag stort. En ansvarsfull investering innebär aktieägande utöver ekonomiskt värde där ägandet även innefattar påverkan på miljöfaktorer, sociala faktorer och ägarstyrda faktorer (ESG-faktorerna). Detta innebär att faktorer relaterade till ansvar kan påverka valet av investeringar, vilket säger emot aktie- och fondmarknadens huvudsakliga syfte, där en rationell investerare som nyttomaximerar inte har några preferenser för att låta moraliska överväganden påverka investeringen. Det har visat sig att det finns ett samband mellan attityder och beteende vid olika typer av ansvarsfulla köp, även till en viss del vid investeringar. Däremot har det visat sig att intresset skiljer sig mellan olika ansvarsfulla frågor och sektorer, det vill säga att individer kan ha olika intressen för ansvarstaganden och vill därför inte nödvändigtvis ta ansvar för samma faktorer.                                                          Studiens problemformulering lyder: “Vilka attityder existerar till ansvarsfulla investeringar och därmed ESG-faktorerna? samt påverkar dessa attityder investeringsnivån av ansvarsfulla investeringar?”   Studiens syfte är att undersöka attityderna till ansvarsfulla investeringar och därmed attityderna till miljömässiga, sociala och ägarstyrda faktorer (ESG-faktorerna) vid aktieinvesteringar. Vidare vill vi även undersöka om dessa attityder kan tänkas påverka investeringsnivån av ansvarsfulla investeringar samt om någon av faktorerna kan tänkas vara viktigare hos investerare vid valet av investeringar.   En kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt har använts för genomförandet av studien tillsammans med en objektivistisk verklighetssyn och en positivstisk vetenskapssyn. För att uppnå syftet med studien ansågs dessa mest lämpade. 170 insamlade enkätsvar av privata aktieägare användes för att genomföra lämpliga statistiska analyser.   Resultatet visar att det överlag bland aktieägare föreligger positiva attityder till ansvarsfulla investeringar och därmed till miljömässiga, sociala, och ägarstyrda faktorer. Den positiva attityden är starkare hos de ansvarsfulla investerarna som framförallt visar starkare känslor till frågor som rör ansvarstagande vid investeringar. Vidare visar resultatet att den ägarstyrda faktorn signifikant skiljer sig åt i viktighet hos investeraren i jämförelse den miljömässiga- och sociala faktorn vid investeringen. Resultatet visar slutligen att attityden till de ansvarsfulla investeringarna positivt påverkar om en ansvarsfull investering genomförs eller ej, det vill säga positivt påverkar investeringsnivån av ansvarsfulla investeringar. Trots att det överlag föreligger positiva attityder till ansvarsfulla investeringar, är det de finansiella värdena, oavsett ansvarsfull- eller traditionell investerare, som är av största vikt vid en investering, och såldes räcker det nödvändigtvis inte med endast en positiv attityd för att genomföra en ansvarsfull investering. Därmed är det även andra faktorer som avgör om en ansvarsfull investering genomförs eller ej, där en trolig tolkning bland annat är att den uppfattning som investerarna har om avkastningen för dessa ansvarsfulla investeringar påverkar investeringsbeslutet.

<p>Investeringsklimatet i Sverige är idag en viktig fråga. Allt fler svenska investerare väljer att placera sitt kapital i utlandet, istället för i Sverige och utländska investerare väljer andra investeringsalternativ än Sverige. Ett sätt att mäta dessa flöden av kapital är att mäta graden av kapitalrörlighet mellan länder. Med kapitalrörlighet menas att kapitalet kan röra sig fritt över gränserna till de länder som har den mest fördelaktiga avkastningen.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utifrån undersöka om det föreligger något samband mellan sparande och investeringar, och om det finns någon kapitalrörlighet mellan länder. Dessutom se om landets storlek och öppenhet påverkar detta samband.</p><p>Vi har i vår slutsats kommit fram till att det förekommer kapitalrörlighet mellan länder, i vissa länder i vår undersökning. Det empiriska resultatet visar inte på någon kapitalrörlighet i OECD-länderna. LDC-länderna visar på kapitalrörlighet. Vi har inte funnit att det finns något annat som förklarar kapitalrörlighet mellan länder, eftersom varken landets storlek eller öppenhet fick signifikans.</p>

Investeringsklimatet i Sverige är idag en viktig fråga. Allt fler svenska investerare väljer att placera sitt kapital i utlandet, istället för i Sverige och utländska investerare väljer andra investeringsalternativ än Sverige. Ett sätt att mäta dessa flöden av kapital är att mäta graden av kapitalrörlighet mellan länder. Med kapitalrörlighet menas att kapitalet kan röra sig fritt över gränserna till de länder som har den mest fördelaktiga avkastningen. Syftet med denna uppsats är att utifrån undersöka om det föreligger något samband mellan sparande och investeringar, och om det finns någon kapitalrörlighet mellan länder. Dessutom se om landets storlek och öppenhet påverkar detta samband. Vi har i vår slutsats kommit fram till att det förekommer kapitalrörlighet mellan länder, i vissa länder i vår undersökning. Det empiriska resultatet visar inte på någon kapitalrörlighet i OECD-länderna. LDC-länderna visar på kapitalrörlighet. Vi har inte funnit att det finns något annat som förklarar kapitalrörlighet mellan länder, eftersom varken landets storlek eller öppenhet fick signifikans.

Begreppet kapital har under det senaste årtiondet kommit att syfta till mer än bara fast kapital i form av rena pengar. Idag inrymmer detta begrepp även humankapitalet som är något individer kan bygga upp genom att utbilda sig. Detta humankapital har visat sig vara lukrativt att investera i. En investering i utbildning leder alltså till ett ökat humankapital vilket i sin tur leder till ekonomisk tillväxt. Denna studie ämnar att empiriskt bevisa om detta stämmer med hjälp av data från 2010-2015 för OECD- länderna. En tvärsnittsstudie genomförs med hjälp av en regressionsmodell som kontrollerar för variablerna utbildning, hälsa, investering i teknologi, populationstillväxt, initial BNP, handel. Teorierna om det positiva sambandet mellan utbildning och tillväxt konfirmeras iochmed denna studie, vilken bygger på de allra senaste siffrorna gällande OECD-länderna. Studien visar att det finns ett samband mellan antalet utbildningsår ekonomisk tillväxt per capita.

Hållbara fonder har på senare tid vunnit popularitet eftersom dessa inte motsätter sig etiska, sociala och miljömässiga normer. Trots detta framkommer det emellanåt att svenska fondbolag investerar i företag inom exempelvis vapen-, olje- eller tobaksindustrin. Det finns därmed en diskrepans i hur fondbolagen framställer sig och hur de agerar och motiven till varför bolagen investerar i hållbara fonder kan därför ifrågasättas. Studien undersöker motiven till bankernas val att investera hållbart och hur de hanterar den ansvarskonflikt som kan uppstå mellan olika intressenters krav gällande exempelvis avkastning och hållbarhet. Studien bygger bland annat på Carrolls (1991) teori om CSR, intressentmodellen (Freeman, 2010), legitimitetsteorin (Deegan, 2006) samt teorin om vinstmaximering (Friedman, 1970). Primärdata är hämtad från intervjuer med de fyra storbanker som gemensamt är de största aktörerna på den svenska fondmarknaden. Studien kommer fram till att det mest betydelsefulla motivet till hållbara investeringar är det ekonomiska.