Idag finns det 290 kommuner i Sverige som har ett stort ansvar för samhällsservicen invånarna nyttjar. För att utveckla samhället och dess funktioner krävs det investeringar varje år. Ett beslutsunderlag som ligger till grund för investeringarna är investeringskalkyler. Privata företag har tydliga mål där vinst står i centrum medan kommunala verksamheter har svårare att identifiera målet och syftet med investeringarna.  Syftet med studien är att utforska investeringskalkylering inom den offentliga sektorn samt att få en förståelse för hur och varför specifika kalkylmetoder används vid investeringar av materiella anläggningstillgångar. Syftet är också att skapa en större förståelse för vilka osäkerheter som uppkommer vid kalkylering av investeringar och hur dessa hanteras. Studien är en explorativ undersökning med en kvalitativ karaktär. Den teoretiska referensramen baseras framförallt på litteratur och vetenskapliga artiklar. Den insamlade empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer från sex stycken personer med olika befattningar från fyra olika kommuner i södra Sverige.  Resultatet visar att kommunerna använder sig av enkla investeringskalkyler som de själva har utformat. Kalkylerna innehåller både finansiella och icke-finansiella aspekter och används som argument för att en investering ska genomföras. Det förekommer ett flertal osäkerheter vid genomförandet av investeringar. Osäkerheter fångas upp genom konsulthjälp, risk- och möjlighetsanalyser eller genom tekniska undersökningar. Samtliga kommuner hanterar osäkerheter genom en osäkerhetsfaktor i kalkylen. Studien bidrar med kunskap om och förståelse för kalkyler i kommunala investeringar. På så sätt kan både invånare och de som jobbar inom kommunala verksamheter påverka och utveckla kalkylerna till det bättre. / Today, there are 290 municipalities in Sweden that have a responsibility for the community service the inhabitants use. In order to develop society and its functions, investments are required every year. One basis on which the investments are based is investment calculations. Private companies have clear goals where profits are at the center, while municipal companies have more difficulty identifying the goal and purpose of the investments.  The aim of the study is to explore investment calculation in the public sector and to gain an understanding of how and why specific calculation methods are used when investing in tangible fixed assets. The purpose is also to create a better understanding of the uncertainties that arise when calculating investments and how these are handled. The study is an exploratory study of a qualitative nature. The theoretical frame of reference is primarily based on literature and scientific articles. The collected empirical data is based on semi-structured interviews from six people with different positions from four different municipalities in southern Sweden.  The results show that the municipalities use simple investment calculations that they have designed themselves. The calculations contain both financial and non-financial aspects and are used as arguments for an investment to be carried out. There are a number of uncertainties in the implementation of investments. Uncertainties are captured through consulting assistance, risk and opportunity analyzes or through technical investigations. All municipalities handle uncertainties through an uncertainty factor in the calculation. The study contributes with a knowledge and understanding of calculations in municipal investments. In this way, both residents and those who work in municipalities can influence and develop the calculations for the better.

Titel: Påverkande faktorer vid initiativ till nya investeringar och valet av kalkylmetod - En komparativ flerfallstudie av sexton svenska elnätsföretag Bakgrund och problemdiskussion: Tillväxten i samhället och förändrade behov har lett till högre krav på svenska elnätsföretag och elnätet. Det befintliga elnätet är en stor del av Sveriges infrastruktur och kräver underhåll och reparation, samtidigt som det behöver anpassas till nya tekniska lösningar för att ställa om till helt förnybar energi. Det finns därmed ett investeringsbehov i branschen samtidigt som företagen står inför stram intäktsreglering. Detta skapar en osäkerhet eftersom företagen inte alltid kan erhålla skäliga intäkter för de långsiktiga investeringar de genomför. Elnätsföretagens investeringar tenderar dock att påverkas av både finansiella och icke-finansiella faktorer, något som tidigare studier visat kan påverka både initiering av investeringar och valet av kalkylmetod. Syfte: Syftet med denna studie ämnar till att förstå och förklara de faktorer som påverkar och initierar investeringar i elnätet hos elnätsföretag. Utifrån de påverkande faktorerna kommer kartläggning göras av vilka kalkylmetoder som används vid utvärdering av investeringsalternativ. På så sätt kan studien kartlägga huruvida det finns ett samband mellan de påverkande faktorerna och valet av kalkylmetod. Metod: Uppsatsen har sin utgångspunkt i en flermetodsforskning där både en kvantitativ och kvalitativ forskningsstrategi har använts med en flerfallsstudie som forskningsdesign. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av enkäter och strukturerade intervjuer. Slutsats: De slutsatser som kan erhållas utifrån studiens syfte är framförallt att politiska och legala faktorer har störst påverkan på initiering av investeringar i elnätsföretag genom framförallt intäktsreglering. Samtidigt har också en illustration kring relationen mellan olika faktorer som ekonomiska, sociala, teknologiska och miljömässiga konstaterats, eftersom de många gånger tenderar att påverka varandra. Ett vagt samband kan också betraktas mellan faktorernas påverkan på företagens val av kalkylmetoder. Vår bedömning är därför, att utifrån den omgivning företagen verkar i med osäkerhet och risk i beaktning, att företagen kritiskt bör granska valet av kalkylmetod och varför den skapar värde för företaget.

Background and problem: There is a need for more research that is specific to a particular branch of industry when it comes to capital budgeting. Especially when it comes to mapping how companies within the Swedish forest industry proceed capital budgeting when investing in tangible fixed assets. The reason for this is that the research regarding the subject within the industry is either made abroad, focusing only on a few companies or excluding the non-financial considerations that are made during the capital budgeting process. It is not reasonable to not take these considerations into account, due to the fact that it has a great impact on the capital investment decision. Besides this, it is through both the financial and the non-financial consequences that the complex reality can be captured. In other words, capital budgeting can only be studied in large when including both financial and non-financial considerations at the same time as there is a need to delimit the research to one industry and one country.  Purpose: The purpose of this study is to map how companies within the Swedish forest industry handle capital budgeting when investing in tangible fixed assets. The mapping will be done by determining which calculation methods that are frequently used and what financial and non-financial considerations that are made. The purpose is also to define the reasons as to why the Swedish forest companies prioritize precisely these considerations when managing capital budgeting. The ambition is to make sure that the research’s conclusions depict capital budgeting in the industry and trought that contribute to a greater understanding of the practical application of capital budgeting within Swedish forest industry.  Method: The thesis is primarily described as a qualitative research that is based on interviews. The empirical data is mostly gathered through semi structured interviews with respondents from different Swedish forest companies and the interviews are supplemented with information from various websites, annual reports and internal documents.  Conclusions: Swedish forest companies are influenced by a number of factors which in turn affects how they handle capital budgeting when investing in tangible fixed assets. The financial considerations are mainly found through the usage of different investment calculation methods, where the payback method followed by the net present value method are most commonly used. The non-financial considerations are mainly characterized by industry specific conditions together with a focus on environment, security and competitiveness.