The Swedish household’s savings has increased the last couple of years, according to Statistiska centralbyrån. But the amount of households that trades on the stock market has decreased from the year 2012 to 2013. The diminished interest in stock trading carries a risk by leading to a smaller yield for the private savers, and also effect the business development and the economic growth. High brokerage fees will aggravate the ability to attract venture capital. A decrease in stock trading can also lead to a professional market, where new companies will find it difficult to get listed on the stock market. Previous research has shown that there are underlying factors that affects an investor's risk preference. To increase the Swedish private investors' interest in trading on the stock market, it’s going to require an act within the financial sector. Professional asset managers are in need to increase their understanding for Swedish investors risk tolerance, and adapt investment strategies accordingly to their preferences. The majority of previous research have a focus on U.S. investors and therefor there are an interest to investigate Swedish investors risk tolerance, to see if the results show differences. This study investigate which factors in life influence an investor's risk tolerance and to which level. This study has focused on the factors gender, age, income, education lever, employment, and relationship status, and used Grable and Lytton's 13-item instrument to measure the investor’s risk tolerance. The study is based on a quantitative research method, where an electronic questionnaire survey has been conducted on 234 respondents via Internet forums. The result shows that there is a correlation between underlying factors and an investor's risk tolerance. Gender and income were the variables with the clearest effect, where the results showed that men possesses a higher tolerance for risk, as compared to women. The result also shows that risk tolerance tends to increase with a higher household income. It also emerged that a more secure employment tends to lead to a higher risk tolerance, and that people who lives in a relationship tolerate more risk, than people who are single. In contrast, the result showed that a higher level of education had no impact on the investor’s attitude to risk. The study showed that men tends to prefer capital investments with more risk, and claims to have higher knowledge about trading in comparison with women. It also emerged that a large percentage of the respondents wish to place their capital in more risky investments, then they currently do today. By comparing the study with previous research, the result demonstrated that Swedish investors are more sensitive to risk than U.S. investors.

No description available.

Finansiell risktolerans är den risk en individ är villig att ta vid ekonomiska beslut. Detfinns de individer som är villiga att ta hög risk, så kallade risk loving, de som är riskneutral och de som inte är villiga att ta hög risk, så kallade risk averse. Individersfinansiella risktolerans är viktigt för att kunna göra bra investeringsbeslut. Genom attanalysera hur mycket risk en individ är villig att ta i förhållande till hur mycket risk enindivid kan ta så kan optimala investeringar göras. Forskare har studerat vilka faktorersom påverkar individers finansiella risktolerans och menar på att det finns bådemiljörelaterade- samt biopsykosociala faktorer. De biopsykosociala faktorerna kan varakön och ålder, medan de miljörelaterade faktorerna kan vara inkomst, utbildning ochfinansiell kunskap. För att mäta individers finansiella risktolerans finns det flertaletmätverktyg som kan användas. Grable och Lytton Scale är ett av dessa verktyg, där 13frågor ställs till en individ för att bedöma dennes finansiella risktolerans. Varje svar gerett visst antal poäng som sedan läggs ihop för att få individens risktoleransnivå. Studien syftar till att undersöka huruvida faktorer som universitetsutbildning, kön ochantal påbörjade studieår påverkar studenters finansiella risktolerans. Faktorn utbildninginnefattar ekonomisk respektive icke-ekonomisk utbildning. Antal studieår innefattar årett till fem på universitetsnivå. De frågeställningar som konstruerats är baserade påstudiens problemformulering samt det forskningsgap som identifierats inom området.Dessa frågeställningar besvaras sedan genom statistiska tester som genomförts baseratpå resultat från studiens kvantitativa enkätundersökning, vilken är baserad på Grable &Lytton scale. Genom de statistiska tester som genomfördes i studien, kunde inga statistiska sambandmellan de enskilda faktorerna utbildning, kön och antal studieår observeras. Vilketinnebär att det inte finns något samband mellan ekonomisk respektive icke-ekonomiskutbildning, kön, och antal studieår när faktorerna analyseras enskilt. Däremot finns detett signifikant samband när faktorn kön analyseras i förhållande till antal påbörjadestudieår. Kvinnor som studerar år ett har i genomsnitt högre finansiell risktolerans än mäninom studieår ett. Baserat på det signifikanta samband som kunde observeras, och intekunde, är studiens slutsats att det finns vissa svårigheter med att analysera de faktorersom påverkar studenters finansiella risktolerans. Då med hänvisning till ett begränsatmätinstrument, ett relativt smalt urval och få faktorer som kan analyseras i förhållandetill varandra.

Hushållen idag investerar stora summor pengar i bostäder och är högt belånade i jämförelse till sin inkomst och bostadens värde (Finansinspektionen, 2017a, s. 7). I och med den höga belåningsgraden som många hushåll har, den låga likviditeten och det långa betalningsansvaret som bostadsinvesteringar innebär, utsätter sig hushållen för ett antal finansiella risker under låneperioden; prisfall på bostadsmarknaden, konjunktursvängningar, arbetslöshet och förändringar i räntan (Finansinspektionen, 2017a, s. 4).Något som är nära relaterat till dessa risker är låntagarens riskuppfattning och risktolerans kring bostadsinvesteringen. Tidigare studier inom risktolerans har bland annat undersökt risktolerans kopplat till ålder för att se om man kunnat påvisa något samband mellan ålder och risktolerans i olika finansiella beslut. Detta har främst undersökts i USA utifrån investeringar i aktier, obligationer och även i olika lotteri- och spelsammanhang. Resultaten från studierna återspeglar således inte risktolerans kring specifikt bostadsinvesteringar i den svenska kontexten. Skillnaden mellan risktolerans och upplevd risk är även viktig att ta hänsyn till då det kan vara så att två personer upplever samma risk med en investering, men är olika villiga att ta risken (Grable & Lytton, 1998, s. 17). Det finns dessutom anledning att misstänka att riskuppfattningen och risktoleransen med bostadsmarknaden kan skilja mellan åldrar; äldre individer som varit med om och påverkats av stora konjunktursvängningar och ränteförändringar på bolån i Sverige torde vara mindre risktoleranta än yngre, samt uppleva större risk med riskfaktorerna. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka om ett samband mellan ålder och risktolerans kopplat till bostadsmarknaden/bostadsinvesteringar finns hos privatpersoner och diskutera resultatet utifrån tidigare studier. Vidare ska samband mellan uppfattad risk kopplat till riskfaktorer inom bostadsmarknaden och ålder undersökas och diskuteras. Problemformuleringar: “Finns det något samband mellan ålder och risktolerans kopplat till bostadsmarknaden/bostadsinvesteringar?” och “Finns det något samband mellan ålder och upplevd risk kopplat till riskfaktorer inom bostadsmarknaden?“. Metod: Studien ämnar att svara på problemformuleringarna genom insamling av kvantitativ data. Detta genomfördes genom en enkätundersökning där risktolerans och riskuppfattning objektivt mättes. Resultat och analys: Totalt deltog 51 respondenter. Variationer i risktolerans och riskuppfattning inom bostadsinvesteringar/bostadsmarknaden kan, utifrån denna studies resultat, inte förklaras av ålder. De resultat som framkommit i denna studie är både i linje med och i motsats till resultaten från tidigare studier inom risktolerans. Detta resultat bör ses som ett komplement till de tidigare studierna då tillämpningsområdet är ett annat, samt att kontexten är annorlunda vad gäller land och tidpunkt. Att ålder inte verkar kunna förklara riskuppfattning och risktolerans inom bostadsmarknaden är ett viktigt kunskapsbidrag för lagstiftare och andra relevanta aktörer för att kunna införa de insatser som krävs för att förhindra eller minimera risker med investeringsformen.

Bakgrund: Coronapandemin och den pågående invasionen av Ukraina har satt människors vardag såväl som de finansiella marknaderna i en ovanlig situation. Kombinationen av båda händelserna har lett till ett oroligt marknadsläge med bland annat stigande inflation och stigande räntor. Under volatila tider ställs investerare inför beslut under andra förutsättningar och blir mer benägna att drabbas av börspsykologiska faktorer. Investerarnas beslutsfattande i kristider kan därför ge ovanligt stora negativa effekter på avkastningen. En undersökning av samvariationen mellan dessa händelser och olika psykologiska faktorer kan därmed ge ytterligare ett perspektiv på finansiellt beslutsfattande i kristider. Syfte: Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning ett antal börspsykologiska faktorer indikeras hos svenska icke-professionella investerare vid investeringsbeslut under coronakrisen och kraschen 2022. De börspsykologiska faktorer som studeras är flockbeteende, förlustaversion, dispositionseffekten och överkonfidens. Vidare är syftet att undersöka sambandet mellan en investerares beslutsfattande avseende dessa börspsykologiska faktorer och de demografiska faktorerna ålder, kön, inkomst, ekonomiutbildning och börserfarenhet. Metod: Studien tillämpade en kvantitativ metod med deduktiv ansats där primärdata samlades in genom en enkätundersökning via sociala medier och analyserades via deskriptivstatistik, signifikanta korrelationer samt multipel linjär regression. Slutsats: Samtliga undersökta börspsykologiska faktorer indikerades hos svenska icke-professionella investerare, om än i olika omfattning. Förlustaversion indikerades hos närmare hälften av respondenterna, medan flockbeteende indikerades hos cirka var tionde respondent. Den multipla linjära regressionen visade att överkonfidens var signifikant relaterad med risktolerans under coronakrisen, medan dispositionseffekten var signifikant relaterad med risktolerans under kraschen 2022. Resultatet visade även en signifikant relation mellan risktolerans och inkomst samt ekonomiutbildning under båda perioderna. Män uppvisar överkonfidens i högre grad än kvinnor, medan kvinnor har en större tendens att falla för flockbeteende. Signifikanta korrelationer visar att individer som faller för flockbeteende också har en större risk att falla för förlustaversion och dispositionseffekten.

Investerare har under en lång tid försökt reda ut huruvida det går att slå marknaden. Vilket perspektiv som investeraren har med avseende på möjligheten att slå marknaden blir aktuellt vid val av investeringsalternativ. Ett vanligt förekommande alternativ är fonder där flöden av kapital är beroende av faktorer på makronivå. Hur en investerare väljer att placera sitt kapital är även påverkat av den upplevda risknivån som innefattar diverse faktorer. Syftet med uppsatsen var att studera hur nettoflödet av investeringsfonder korrelerade med konjunkturläget, som en faktor på makronivå, under perioden 1999 till 2017. Därtill observerades vilka faktorer och risker som påverkade investerare vid val av investeringsfond. En kvantitativ forskningsstrategi användes och två undersökningar genomfördes, en analys av historisk data samt en enkätundersökning. Resultatet visade att det inte återfanns några starka korrelationer mellan investeringsfondernas nettoflöden och konjunkturläget. Därtill påvisades att de observerade faktorerna påverkade i högre- eller lägre grad, dock var spridningen mellan faktorerna jämna. Den risk som tolererades mest var risken som enskilda företag stod inför. Sammanfattningsvis noteras att nettoflöden till fonder är en komplicerad process som sannolikt är beroende flertalet variabler. Undersökningen resulterade därutöver i en förståelse att varken risk eller diverse faktorer sticker nämnvärt ut i en investerares val av fond. / Investors have for a long time tried to find out whether the market can be beaten. What perspective the investor has with regard to the possibility of beating the market becomes relevant when choosing an investment alternative. One commo alternative is funds where capital flows are dependent on factors at amacro level. How an investor chooses to place his or her capitalis also influenced by the perceived level of risk that includes various factors. The purpose of the paper was to study how the netflow of investment funds correlated with the businesscycle,as a factor at the macrolevel,during the period 1999 to 2017. In addition, it was observed which factors and risks influenced investors in the choice of investment fund. A quantitative research strategy was used and two surveys were conducted, an analysis of historical data and a questionnaire survey. The results howed that there were no strong correlations between the investment funds' netflows and the businesscycle. In addition, it was demonstrated that the observed factors affected to a higher-or lower degree, however, the spread between the factors was even.The most tolerable risk was the risk faced by individual companies. In summary, it is noted that netflows to funds are a complicated process that is probably dependent on several variables. In addition, the paper resulted in an understanding that neither risk nor various factors stands out in an investor's choice of fund.

I denna studie undersöks finansiell riskbenägenhet hos professorer och lektorer vid Uppsala universitet. Amerikanska studier har visat att kvinnor är mindre riskbenägna än män, samt att människor med högre utbildning och särskilt en utbildning inom ekonomi har en jämförelsevis högre riskbenägenhet. Denna studie ämnar till att undersöka huruvida dessa teorier stämmer även i Sverige. Studien innefattar en enkätundersökning där anställda vid Företagsekonomiska institutionen, Juridiska institutionen, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier samt Institutionen för fysik och astronomi har svarat på frågor kring deras finansiella riskbenägenhet. Studiens resultat kan sammanfattas med att det inte finns några skillnader i riskbenägenhet mellan kvinnor och män, men att vissa belägg finns för att människor med en högre utbildning är mer riskbenägna än människor med en jämförelsevis lägre utbildning. Studien fann vidare att människor med en hög utbildning inom ekonomi är mer benägna att ta finansiella risker än människor med en hög utbildning inom andra områden.

Aktiemarknaden har blivit allt mer tillgänglig med åren och mer förutsägbar i takt med digitaliseringen, vilket gynnar de yngre investerarna. Överlag uppvisar Generation Z en högre närvaro på marknaden, vilket kan bero på den ökade tillgången till information som leder till en ökad aktivitet inom investeringar. Studien syftar till att undersöka hur Generation Z investerar jämfört med Millennials, Generation X och Baby Boomers samt att identifiera möjliga faktorer som påverkar utfallet av deras aktieportföljer.Studien tillämpar en kvantitativ metod som följer en deduktiv ansats. Hypoteser formuleras med utgångspunkt ur teorier som Modern portföljteori, risktolerans kopplat till ålder och Investor Attention. Fenomenet undersöks genom att samla in data via enkäter. Enkäten distribueras till studiens målgrupp som är Generation Z i Sverige, genom ett bekvämlighetsurval. Vidare ställs sekundärdata mot primärdata för att diskutera hur faktorer som påverkan av andra investerare och uppskattad risktolerans skiljer sig mellan generationerna. Sekundärdatan behandlas genom att genomföra en deskriptiv innehållsanalys, där innehållet sedan presenteras som kategorier i resultatet. Genom sekundärdata presenteras även portföljvärdet för Generation Z, Millennials, Generation X och Baby Boomers. / The stock market has become increasingly accessible over the years and more predictable with the advancements in digitalization, benefiting younger investors. Overall, Generation Z shows a greater presence in the market, which could be attributed to the increased access to information leading to heightened investment activity. The study aims to examine how Generation Z invests compared to Millennials, Generation X and Baby Boomers, and identify possible factors influencing the outcomes of their stock portfolios. The study applies a quantitative method following a deductive approach. Hypotheses are formulated based on theories such as Modern Portfolio Theory, risk tolerance linked to age, and Investor Attention. To investigate the phenomenon, data is collected through surveys. The survey is distributed to the study's target group, which is Generation Z in Sweden, through convenience sampling. Furthermore, secondary data is compared to primary data to discuss how factors like the influence of other investors and perceived risk tolerance differ among generations. Secondary data is processed by conducting a descriptive content analysis, where the content is then presented as categories in the results. The secondary data also presents portfolio values for Generation Z, Millennials, Generation X, and Baby Boomers.

Beslut angående finansiella investeringar sker för den enskilde individen likaväl som i företag. Besluten följer den finansiella världens utveckling och blir därmed alltmer komplexa. Placeringar av monetära tillgångar med förväntan att generera inkomst eller värdestegring innebär en risk. Risknivån på investeringen beror på investeringsbeteendet hos beslutsfattaren som kan ge konsekvenser på den finansiella marknaden och kan så småningom leda till finanskriser om ett överdrivet behov av risk uppstår hos beslutsfattare. Genom att studera vad som påverkar risktolerans öppnas dörrar för att kunna förstå vad som ligger bakom vilken risk som väljs vid en finansiell investering. När förändring i risktolerans studeras tas hänsyn till vilka sorters beslutsfattare som finns på den finansiella marknaden. I uppsatsen studeras risktolerans hos beslutsfattare i form av enskilda individer och grupper med syftet att testa hur risktoleransen förändras om en individ tar ett beslut enskilt eller i samråd med andra. I syftet ingår också att studera om kompositionen av en grupp med hjälp av variation i gruppstorlek och könsfördelning kan påverka gruppens risktolerans. Tidigare forskning indikerar att grupper har högre risktolerans än individer dock finns studier med omvänd syn. Studien i uppsatsen har skett genom kvantitativa experiment där respondenter enskilt och i sammansatta grupper svarat på olika frågeformulär. Av studien finnes resultat att män är mer risktoleranta än kvinnor. Emellertid visades inget signifikant resultat att en högre andel män i en grupp ökar risktoleransen i gruppen. Vid en storleksjämförelse visades ingen signifikant påverkan i risktoleransen av gruppens storlek. Sammanfattningsvis påvisades i ett av studiens test att grupper har högre risktolerans än individer medan två andra inte resulterade i en signifikant skillnad mellan dem. Uppsatsens primära begränsningar är mängden grupper som deltog i experimentet som vid ett högre antal hade kunnat ge mer precisa resultat samt att utbildningsnivån bland respondenterna var konstant vilket enligt tidigare forskning kan ge en försvagning av könseffekten vid mätning av risktolerans. Tidigare forskning om risktolerans har mestadels skett om individer och forskning om grupper är begränsad. På grund av det ger vår studie ett bidrag i form av en återuppväckande syn på risktolerans med ett nytt perspektiv om gruppstorlek som förändringsfaktor samt förslag till vidare forskning inom risktolerans. / Individuals as well as corporations make financial decisions regarding investments. Financial decisions advances along with the development of the financial world and thereby continuously increase in their complexity. A monetary investment regarding expectations of generating income involves risk. The level of risk depends on the decision maker’s financial behavior which could cause impacts in the financial market and may eventually be a reason for financial crises to arise, in case the decision maker has an excessive need to take risk. Studying which factors that affect risk tolerance contributes to an understanding of why a certain risk level is chosen when making a financial investment. When studying risk tolerance it has to be taking into account who is the decision maker. This dissertation studies risk tolerance of individuals and groups as two different decision makers, with the purpose of testing how the risk tolerance shifts if the decision is made either alone or in consultation with others. The purpose also includes studies on different compositions of a group regarding to gender and the size of the group and how this might affect the risk tolerance within the group. Previous research indicates that groups have a higher risk tolerance in comparison to individuals, there are however studies with opposite findings. The quantitative study in this dissertation was done by two experiments where respondents were handed questionnaires to be answered first individually and then together after being divided into groups. The results showed that men have a higher risk tolerance than women. However, there was no significant result that a higher proportion of males in a group increase the risk tolerance. When comparing small and large groups no difference was found in the level of risk tolerance. In conclusion, one of the tests in the study showed that groups have a higher risk tolerance than individuals however two tests showed a non-significant result in the difference between them. The limitations of the dissertation are the low participation in the group experiment where a higher number of groups would have been able to provide more accurate results and that respondents had a constant level of education which may have caused a lower effect of gender. Previous research has mostly focused on individuals and according to this our dissertation provides a contribution through how group size can influence risk tolerance and we propose further research areas within groups and risk tolerance.

The purpose of this study is to describe the financial risk tolerance of young swedish residents, which factors that affect their financial risk tolerance, and how their risk tolerance affects their investment behavior. Previous studies within the subject of financial risk tolerance have focused on a wider range of ages, and most of the studies have been made on an American population. This study also contributes with more factors in the same study than many previous studies. The factors included in this research are Gender, degree of education, relationship status, income, mood, birth order, future economic expectations, and financial knowledge. The research contains a quantitative study, where the data have been collected with a survey. The study has a deductive approach, which means that the study starts with theory and moves on with empiricism and hypotheses. The hypotheses have been developed from the results of earlier studies. The survey was dedicated to young Swedish residents in the ages of 18 to 30 years old. There were 123 respondents who answered the survey, which contained 24 questions. To measure the risk tolerance of young swedish residents, the Grable and Lytton’s Risk Tolerance Scale have been used. The result of the study tells us that the financial risk tolerance of young swedish residents are affected by the factors: Gender, future expectations on the stock market and financial knowledge. The study also tells us that there is a significant different in financial risk tolerance between young swedish residents who invest in stocks, compared to those who do not invest in stocks.