Generation Z är den nya generationen som träder in på arbetsmarknaden och bryter det traditionella livsmönstret. Teorier om generationer och generationsskillnader har studerats under lång tid. Generationer indikerar en grupp människor med vanligare drag än bara de åren dem är födda. Det är individernas attityder och egenskaper som formas av miljön eller specifika händelser som har ägt rum i samhället. När det sker en generationsförändring i samhället är det viktigt för företag att se över sin verksamhet för att hitta strategier och instrument som den nya generationen också reagerar positivt på. Tidigare studier har i allmänhet undersökt preferenser för Gen Z på arbetsmarknaden men för närvarande saknas djupgående information och forskning där de undersöker både Gen Z-perspektivet och arbetsmarknaden för att se hur väl deras förväntningar stämmer överens med vad som faktiskt erbjuds på marknaden. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse för GenZs förväntningar på sin framtida arbetsgivare och beskriva samt analysera hur väl de studerade företagen överensstämmer med Gen Zs förväntningar. Detta för att se hur företag kan anpassa sin styrning till de nya generationernas behov. Studien använder både en kvantitativ och en kvalitativ metod med en blandning av tvärsnittsdesign och multipel fallstudie. Studien har också ett abduktivt synsätt. De empiriska uppgifterna innehåller 43 ekonomistudenter som svarar från Gen z från en undersökning och en genomgång av tre utvalda företag, Spotify, Handelsbanken och Nordea med sekundärdata. All data samlades in i syfte att göra en jämförelse av hur väl Gen Z: s förväntningar matchar de studerade företagens kontrollmedel. Studiens resultat visar att respondenterna tillhörande ekonomistuderande Generation Z förväntar sig frihet, personlig utveckling, autonomi och autencitet. De visar även att de inte är rädda att gå sin egna väg om företag inte skulle möta dessa förväntningar. Studien resulterar i att det finns en betydelse i att arbetsmarknaden bör ta hänsyn och förstå Gen Zs preferenser och förväntningar på sin arbetsgivare. Karriärer har även blivit allt mer obegränsade, både i tankesätt och fysisk rörlighet mellan organisationer och yrken (Sullivan och Arthur, 2006), vilket ger upphov till att deras behov kan uppfyllas. / Generation Z is the new generation entering the labourmarket and they are breaking the traditional life patterns. Theories of generations and generational differences have been studied for a long time. Generations indicate a group of people with more common traits than just the years they were born. It is individuals' attitudes and characteristics shaped by the environment or specific events that have taken place in the society. When there is a generational change in society, it is essential for companies to review their operations to find strategies and instruments to which the new generation responds positively too. Previous studieshave generally examined the preferences of Gen Z in the labormarket but at present moment there is a lack of in-depth information and research where they examine both the Gen Z perspective but also the labor market to see how well their expectations match what is offered. This study aims to gain deeper understanding of generation Z expectations on their future employer and describe and analyze how well the studied companies correspond with Gen Z’s expectations. This to see how companies can adapt their steering to the new generation’s needs. The study uses both a quantitative and a qualitative approach with a mix of a cross sectional design and multiple case study. The study also has an abductive approach. The empirical data contains 43 economics students that are Gen z respondents from a survey and a review of three selected companies that are Spotify, Handelsbanken and Nordea using secondary data. All data was collected with the purpose to do a comparisonon how well Gen Z's expectations match the studied companies' control means. The results of the study show that the respondents belonging to economics student Generation Z expect freedom, personal development, autonomy and authenticity. They also show that they are not afraid to go their own way if companies do not meet these expectations. The study sums up that there is an importance in that the labor market should considerand understand Gen Z, preferences,and expectations of its employer. This is also reinforced as careers have become increasingly unlimited, both in mindset and physical mobility between organizations and professions (Sullivan and Arthur, 2006), where it became up to its needs can be followed.

Samhällets utveckling tillsammans med teknikens framfart har lett till tydliga skillnader mellan generation X, Y och Z. Studiens syfte var att undersöka om det fanns skillnader i hur generationerna skattade sin social self-efficacy (SSE), sin tilltro till sin sociala förmåga. Studien genomfördes med en enkätstudie, målgruppen togs fram med ett snöbollsurval som resulterade i 124 respondenter, varav 82 var kvinnor. För att besvara frågeställningarna om skillnader mellan generationer och kön i SSE användes flervägs ANOVA och för att undersöka sambandet mellan ålder och graden av SSE användes produktmomentkorrelationskoefficient. Resultatet visade på en signifikant skillnad mellan kön, där kvinnor hade en tendens att skatta högre i informationskällan och andras erfarenheter. Slutsatsen var att kvinnor i högre grad använder sig av sin omgivnings erfarenheter och lärdomar. I denna studie går det inte dra någon slutsats om generationstillhörigheten påverkar ens tro på sin sociala förmåga. Framtida studier om SSE bör fortsätta fokusera på målgruppen vuxna för att fylla kunskapsluckor.

Course/ Level: 2FE21E, Bachelor thesis Authors: Evelin Gimbergsson & Sandra Lundberg Tutor: Viktor Magnusson Examiner: Åsa Devine Title: Work values of Generation Z: A quantitative study explaining different groups of Generation Z’s work values. Purpose: The purpose of this research is to explain how the work values differ within different groups of Generation Z. Hypotheses: H1: Depending on major individuals value different work values. H2: Depending on gender individuals value different work values. Theory: Intrinsic, Extrinsic, Altruistic, Status-associated and Social work values. Methodology: Questionnaire Conclusion: Based on the findings, H1 was rejected and H2 was accepted. Keywords Employer branding, Generation Z, Work values, Intrinsic work values, Extrinsic work values, Altruistic work values, Status-associated work values and Social work values.

This research quantifies the mediating effects of consumer satisfaction on the social responsibility dimensions of philanthropy, economics, environmental, ethical, and legal regarding the behavioral outcomes of consumer loyalty while developing a new model (small business social responsibility, SBSR) to measure these effects. The purpose of current study is to provide a contemporary perspective of the influence of organizational social responsibility strategy on consumer behavior regarding three specific characteristics: enterprise size (small business), population demographic (Generation Z), and type of industry (restaurant industry). The questionnaire was developed, modified, and designed to measure the mediating effects of consumer satisfaction on SBSR initiatives and the behavioral outcomes of consumer loyalty. Data were collected from January 15 to March 15, 2022. The sample for this study consisted of 233 students from a large public university in the southwestern United States. The study found social responsibility initiatives do impact consumer behaviors, although not all the initiatives studied had a significant effect on consumer satisfaction and ultimately on consume loyalty. Environmental initiatives had the strongest significance levels on both consumer satisfaction and consumer loyalty. Conversely, the initiatives of economics and legal had no significant influence of both consumer satisfaction and consumer loyalty. The study gave evidence that managers should expect higher consumer behavior levels if they invest in social responsibility intiatives, especially environmental initiatives. As well, the study developed a model for future research which can measure and identify the social responsibility initiatives which small businesses can utilize to influence consumer behaviors.

En helt ny generation är på väg att göra intåg på arbetsmarknaden, och inte vilken generation som helst - utan generation Z. Generation Z är den yngsta och största generationen på arbetsmarknaden just nu och kommer därav prägla arbetsmarknaden i många år framöver. Frågan vi ställer oss är om och i så fall hur arbetsgivare bör bygga upp sitt arbetsgivarvarumärke, eller sitt så kallade employer brand för att matcha de krav och förväntningar generation Z har på sitt arbetsliv. Tidigare forskning visar att generation Z skiljer sig från äldre generationer när det kommer till värderingar och uppfattningar om livet. Dessa förändrade värderingar och uppfattningar om livet kommer med största sannolikhet även sätta företag och organisationer på prov. Därför finner vi det intressant att undersöka vilka krav och förväntningar generation Z har på arbetsgivare jämfört med tidigare generationer, detta för att sedan kunna klargöra hur arbetsgivare bäst bör utforma sitt employer branding för att leda, engagera och attrahera generation Z. Studiens resultat visar att arbetsgivare har en utmaning framför sig att attrahera generation Z eftersom de både ställer större krav och har högre förväntningar på arbetsgivare än tidigare generationer. De största skillnaderna ser man från babyboomers och generation X. Generation Y har fler likheter med generation Z än övriga generationer. De största skillnaderna mellan generationerna är främst hur man ser på arbetet och vad ett arbete ska generera när det gäller synen på utvecklingsmöjligheter, lön, förmåner och work life balance. Även synen på ledarskap ser olika ut då stor vikt läggs i att företag och organisationer tar sitt samhällsansvar. I och med samhällets utveckling har nya fenomen som tillgänglighet och sättet man söker arbeten på förändrats. Allt detta påverkar företag och organisationers attraktivitet på arbetsmarknaden vilket innebär att det är viktigare än någonsin att arbetsgivare ser över sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera generation Z. I studiens teoretiska referensram behandlas generationsbegreppet, tidigare generationers syn på arbete samt en presentation om den existerande forskningen som finns om generation Z. I kapitlet behandlas även begreppet employer branding. Därefter presenteras vilken typ av metod som har använts för att kunna besvara frågeställningarna. I studiens resultat och analys redovisas slutligen resultatet av studien. Det vill säga generation Zs krav och förväntningar på sin framtida arbetsgivare samt vilka skillnader det finns från tidigare generationer. Detta leder i sin tur till hur arbetsgivare bör arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke för att leda, engagera och attrahera generation Z. I den sammanfattande diskussionen sammanställs slutsatserna för att besvara frågeställningar och se så syftet med studien är uppfyllt. Till sist förs en diskussion om förbättringar och förslag till vidare forskningsfrågor inom ämnet

No description available.

Syftet med studien var att undersöka personalvetarstudenters upplevelser av vad som är en attraktiv arbetsgivare inom HR-området. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och byggde på tio semistrukturerade intervjuer. Materialet från intervjuerna analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. Utifrån dataanalysen framkom fyra huvudteman som ansågs vara av betydelse för att en arbetsgivare ska upplevas attraktiv. Dessa huvudteman var stöttande kollegor, HR-utbildningens inflytande, organisations-och arbetskultur och villkor i arbetslivet. Studenterna lyfte fram ytterligare aspekter som skapade underteman. Stöttande kollegor och HR-utbildningens inflytande har inga underteman. Organisations-och arbetskultur har tre underteman: trygghet, delaktighet och ledarskap. Huvudtemat villkor i arbetslivet består av fyra underteman: övriga förmåner, flexibilitet, ekonomiska ersättningar och utvecklingsmöjligheter. Personalvetarstudenternas uppfattning av vad som är en attraktiv arbetsgivare visade sig vara överensstämmande bland deltagarna. Baserat på framtagna teman skiljer sig svaren bland deltagarna delvis åt med tidigare forskning om synen på arbetsgivarattraktivitet. / The aim of this study was to investigate HR-students experiences of what is an attractive employer in the HR-area. The study was conducted using a qualitative method and was based on ten semi-structured interviews. The material from the interviews was analyzed using inductive thematic analysis. Based on the data analysis, four main themes emerged that were considered to be of importance to make an employer attractive. These were supportive colleagues, influence of HR-education, organizational and work culture and conditions in working life. The students highlighted additional aspects which created subgroups. Supportive colleagues and the influence of HR-education do not have any subgroups. Organizational and work culture has three subgroups: security, participation and leadership. Conditions in working life consist of four subgroups: other benefits, flexibility, financial remuneration and development opportunities. The HR-students perception of what was considered to be an attractive employer proved to be consistent among the participants. Based on the main themes the answers among the participants partially differs from previous research on the view of employer's attractiveness.

A review of the scholarly literature suggests that mental health struggles in Generation Z have escalated in recent years. However, there is a lack of psychological research that examines antisocial behaviors in Generation Z. This study aims to determine the prevalence rates of antisocial behaviors in Generation Z. It was hypothesized that our sample of Generation Z students would show higher prevalence rates of antisocial behaviors than previous generations. We examined the data collected from our survey, which was composed of demographic and antisocial personality disorder questions. A one-way ANOVA, revealed significant differences in the categories of age, gender, school year, and race compared to the antisocial score. A Tukey post hoc analysis revealed statistically significant differences for antisocial behaviors in Generation Z when compared to the 41-50+ age group. Significant differences between students were not found when examining the categories of sexual orientations and political affiliations.

Sammanfattning  Titel: Vilket ledarskap önskar Generation Z hos sin framtida arbetsgivare? En studie bland fastighetsmäklarstudenterNivå: Examensarbete på kandidatnivå i ämnet företagsekonomiFörfattare: Hampus Hjärtstam & Robin Karlsson  Handledare: Katarina ArbinDatum: 24 Maj 2023Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka och bidra med kunskap om hur generation Z:s fastighetsmäklarstudenter förhåller sig till ledarskap och vilket ledarskap generation Z:s fastighetsmäklarstudenter önskar för att stanna kvar på sin framtida arbetsplats.Metod: Studien är kvalitativ med abduktiv ansats. Studien består av tio semistrukturerade intervjuer med fastighetsmäklarstudenter på högskolan i Gävle.Resultat och slutsats: Resultatet visar att transformativt och till viss del transaktionellt ledarskap är efterfrågat av generation Z:s fastighetsmäklarstudenter. I början av sin karriär ett ledarskap med hög tillgänglighet, individanpassat och att ledaren har god personlig relation till sina följare och inte enbart professionell relation, vilket faller under det transformativa ledarskapet. Studien visar att det personliga och tillgängliga ledarskapet kan senare i karriären övergå till ett mer uppgiftsorienterat ledarskap för att få individen att utvecklas ytterligare efter att de blivit mer självgående. Detta faller inom det transaktionella ledarskapet där tydliga instruktioner, direktiv, förväntningar och belöningar blir mer viktiga för fortsatt utveckling. Examensarbetets bidrag: Den här studien bidrar till kunskap om vilket ledarskap fastighetsmäklarstudenter inom generation Z efterfrågar för att stanna kvar på sin arbetsplats. Förslag till vidare forskning: En studie som studerar skillnader mellan könen och ledarskapspreferenser, eller hur ledarskapspreferenser skiljer sig åt beroende på om du är född tidigt i generation Z 1995-1997 eller senare 2003-2010Nyckelord: Generation Z, ledarskap, ledarskapsstilar, transaktionellt ledarskap, transformativt ledarskap, Generation Z och ledarskap / AbstractTitle: What leadership does generation Z wish for in their future workplace? A study among  real estate studentsLevel: Bachelor thesis in business and economicsAuthors: Hampus Hjärtstam & Robin KarlssonSupervisor: Katarina ArbinDate: May 24 2023Aim: The aim of this study is to explore and contribute to the understanding of how generation Z:s real estate students relates to leadership and what leadership they wish for to stay at the workplace.Method: The study is qualitative with an abductive approach and consists of ten semi- structured interviews with real estate students at Gävle University.Results and conclusions: The results show that both transformational and to some extent transactional leadership is what generation Z:s real estate students are looking for at the workplace. In the beginning of their career are leaders that are available, individual coaching and a good personal connection are key factors which falls under the transformative leadership. The study shows that the personal and available approach can transition into a more task-oriented approach later in their career in order of the followers' development and make them more independent. This approach falls under the transactional leadership where clear instructions, directives, expectations and rewards are more important for continued development.Contributions of the thesis: This study contributes to the knowledge about what leadership generation Z:s real estate students are looking for to stay at the workplace.Suggestions for future research: A study that shows if there are any gender differences among generation Z leadership preferences. A study that shows if there are any differences between generation Z:s born between 1995-1997 and 2003-2010 leadership preferences. Key words: Generation Z, leadership, leadership styles, transactional leadership, transformative leadership, generation Z and leadership

De senaste tjugo åren har teknologins utveckling påverkat människors liv enormt och medfört en kraftig tillväxt av sociala medieplattformar. På sociala medier hittar man influencers som är individer som konstruerar lockande innehåll på olika sociala medieplattformar. Influencers, anses vara mänskliga varumärken som uttrycker sina åsikter om olika produkter och tjänster. De har större påverkan på konsumenter jämfört med vanlig traditionell reklam. En stor grupp som har visats blivit mycket påverkade av influencers på sociala medier är generation Z. Generation Z är födda mellan 1995 och 2010 och uppvuxna med omedelbar åtkomst till information och konstant digital kommunikation. Influencers ses som mer jämlika och pålitliga jämfört med kändisar, och deras expertis på de produkter de framställer ökar deras trovärdighet enligt generation Z. En stor andel av generation Z följer influencers på sociala medier, och deras köpbeslut påverkas i hög grad av influencers rekommendationer.  Tidigare studier har endast forskat om ett fåtal influencer typer ur influencer-kategorin och har även inte undersökt generation Z utifrån ett multinationellt perspektiv. Därmed syftar studien på att undersöka vilka generation Z anser är mest trovärdiga utifrån olika typer av influencers som nano, mikro, makro och mega. Syftet är även att undersöka hur influencers trovärdighet är relaterad till undvikande beteende och varumärkesundvikande hos generation Z i länderna Sverige, Kanada, England och Saudiarabien.  Studien bygger på en kvalitativ metod där ett bekvämlighetsurval har tillämpats. En surveyundersökning, i form av online-enkät och en semistrukturerad intervju har använts, där 95 respondenter svarade på enkäten och 20 informanter på intervjun. Slutsatsen som denna studie kom fram till var att generation Z ansåg att mega-influencers var de mest trovärdiga och att trovärdighet är relaterad till undvikande beteende och varumärkesundvikande hos generationen. Detta för att generationen avföljer samt undviker influencers som inte är trovärdiga. / In the last twenty years, the development of technology has greatly affected people's lives and has resulted in a sharp growth of social media platforms. On social media, you find influencers who are individuals who construct attractive content on various social media platforms. Influencers are considered as human brands that express their opinions about various products and services. They have a greater impact on consumers compared to regular traditional advertising. A large group that has been shown to be highly influenced by influencers on social media is Generation Z. Generation Z were born between 1995 and 2010, Generation Z grew up with instant access to information and constant digital communication. Influencers are seen as more equal and trustworthy compared to celebrities, and their expertise on the products they produce increases their credibility with Generation Z. A large percentage of Generation Z follow influencers on social media, and their purchasing decisions are heavily influenced by influencers' recommendations. Previous studies have only researched a few influencer types from the influencer category and have also not investigated generation Z from a multinational perspective. The aim of the study is to investigate which generation Z considers to be the most credible based on different types of influencers such as nano, micro, macro and mega. The purpose is also to investigate how influencer's credibility is related to avoidance behavior and brand avoidance among generation Z in the countries of Sweden, Canada, England and Saudi Arabia. The study is based on a qualitative method where a convenience sample has been applied. A survey research, in the form of an online survey and a semi-structured interview, has been used, where 95 respondents answered the survey and 20 informants participated in the interview. The conclusion reached by this study was that Generation Z considered mega-influencers to be the most credible and that credibility is related to avoidance behavior and brand betrayal of the generation. This is because the generation follows and avoids influencers who are not credible.