Samhällets utveckling tillsammans med teknikens framfart har lett till tydliga skillnader mellan generation X, Y och Z. Studiens syfte var att undersöka om det fanns skillnader i hur generationerna skattade sin social self-efficacy (SSE), sin tilltro till sin sociala förmåga. Studien genomfördes med en enkätstudie, målgruppen togs fram med ett snöbollsurval som resulterade i 124 respondenter, varav 82 var kvinnor. För att besvara frågeställningarna om skillnader mellan generationer och kön i SSE användes flervägs ANOVA och för att undersöka sambandet mellan ålder och graden av SSE användes produktmomentkorrelationskoefficient. Resultatet visade på en signifikant skillnad mellan kön, där kvinnor hade en tendens att skatta högre i informationskällan och andras erfarenheter. Slutsatsen var att kvinnor i högre grad använder sig av sin omgivnings erfarenheter och lärdomar. I denna studie går det inte dra någon slutsats om generationstillhörigheten påverkar ens tro på sin sociala förmåga. Framtida studier om SSE bör fortsätta fokusera på målgruppen vuxna för att fylla kunskapsluckor.

Syfte: Syftet med denna studie är att genom tolkning och analys av värderingar och attityder hos Generation Z konstruera en idealtyp av en organisation, som kommer att kunna användas som ett redskap för förståelse för hur organisationer skulle kunna se ut i framtiden för att passa Generation Z.   Metod: En intervjustudie som behandlar generationsforskning ur ett organisationsperspektiv. Studien har genomförts med en induktiv metod och en kvalitativ strategi.   Slutsats: I Generation Z:s uttalade värderingar och attityder framträdde en paradox. Generation Z värdesatte motstridiga aspekter inom arbetslivet. Resultatet av studien är därför idealtypen ”Prospero”, baserad på Generation Z:s uttalade värderingar och attityder. En tvådelad organisationsstruktur som kombinerar hierarkisk ordning och struktur med adhocratisk kreativitet. Arbetsdagen är uppdelad mellan dessa båda delar, denna uppdelning regleras genom stämpelklockan ”Miranda”. / Purpose: The purpose of this study is to, through interpretation and analysis of values and attitudes of Generation Z, construct an ideal type of organization, which can be used as a tool for the understanding of how organizations could look like in the future to accommodate Generation Z.   Methodology: An interview study that addresses the topic of generational research from an organizational perspective. The study was conducted with an inductive approach and a qualitative method.   Conclusions: From Generation Z's spoken values and attitudes a paradox emerged. Generation Z valued conflicting aspects of working life. The result of the study is therefore the ideal type “Prospero”, which is based on Generation Z's spoken values and attitudes. A dual-sided organizational structure that combines hierarchical order and structure with an ad hoc creativity. The workday is divided between the two sides, this transition is controlled by the punch clock “Miranda”.

Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för vad Generation Y i Sverige upplever vara ett meningsfullt arbete. Vårt resultat ämnar till att bli en modell som kan öka förståelsen för hur meningsfullt arbete kan uppnås ur Generation Y:s perspektiv på arbetsplatsen. Metod: En intervjustudie som behandlar generationsforskning ur ett individ- och organisationsperspektiv. Studien har genomförts med en induktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsstrategi. Slutsats: I vår studie framkom det att Generation Y i Sverige till viss del har andra förväntningar på arbetsplatser än utländsk forskning på Generation Y. Vi fann att Generation Y i Sverige upplever meningsfullt arbete genom sammansättningen av arbetet med arbetsmiljö, trygghet, trivsel, ledarskap, lojalitet och motivation. Resultatet av vad Generation Y i Sverige upplever vara ett meningsfullt arbete utmynnade i en modell som visar hur meningsfullt arbete kan främjas av arbetsgivare. / Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how Generation Y in Sweden experiences meaningful work. The results of the study aims to create a model that will increase the understanding of how meaningful work can be created at the workplace from Generation Y:s perspective. Methodology: An interview study that addresses the topic of generational research from an individual and organizational perspective. The study was conducted with an inductive research approach and a qualitative research method. Conclusions: Our study found that there are some differences within workplace expectations between Generation Y in Sweden and foreign research on Generation Y. Generation Y in Sweden experiences meaningful work through a composition of work environment, employment security, well-being at work, leadership, loyalty, and motivation. The results of this study developed a model that shows how employers can promote meaningful work.