Syftet med uppsatsen är att kvalitativt undersöka vilka förväntningar medarbetare har utifrån en profession då de påbörjar en anställning, samt att undersöka individernas upplevelser om dessa förväntningar sedan inte visar sig stämma överens med verkligheten. Begreppen förväntningar på arbetsplatsen, det meningsfulla arbetet, det psykologiska kontraktet och relationer definieras med hjälp av tidigare studier gjorda inom ämnet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex kvinnor på medarbetarnivå inom den offentliga sektorn. Utifrån analyser av intervjuerna lyfts begrepp som tas upp i teoriavsnittet. De intervjuades förväntningar visade sig stämma föga överens med den verklighet de idag arbetar i då stress och tidsbrist gör att medarbetarna känner att avkall måste göras på de saker som de beskriver gör deras arbete meningsfullt. Det visade sig att en förväntan om ett meningsfullt arbete existerade hos de anställda i den offentliga sektorn, med vård och utbildningsrelaterade arbeten, då de aktivt sökte sig till den profession de idag innehar. Relationerna till kollegor var av stor vikt för den nuvarande situationen på arbetet och något som framhölls som viktigt. Vikten av att känna till de anställdas förväntningar på sitt arbete då anställningen påbörjas, samt hur detta kan kommuniceras mellan arbetstagare och arbetsgivare för att minska det glapp som kan finnas mellan förväntningar och verklighet de anställda arbetar i.

Lönearbete utgör en väsentlig del av de flesta människors liv. Därför är det viktigt för individen och samhället att det finns mening med arbetet, och att det upplevs som meningsfullt. Barnmorskor tillhör en yrkeskategori som upplever sitt arbete som meningsfullt. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka vad sex kvinnliga barnmorskor upplever som meningen med sitt arbete ur ett individ- och samhällsperspektiv samt vad de upplever som meningsfullt i arbetet. Genom en fenomenologisk metod framställdes essensen från barnmorskornas upplevelser. Med begreppet Mening i studien avses syftet eller värdet med arbetet och begreppet meningsfull betyder att arbetet har en djupare innebörd. Den teoretiska och begreppsliga referensramen bygger på tre övergripande meningar med arbetet, att arbeta för: 1) Ekonomiska resurser. 2) Sociala behov och självförverkligande. 3) Andra människors behov. Resultatet av studien visar att ur ett individperspektiv upplevde barnmorskorna att meningen med arbetet var att det var omväxlande, vilket innefattar variation i arbetstempo och möten med olika kollegor och patienter. Meningen med arbete ur ett samhällsperspektiv var att skapa positiva upplevelser, som handlar om ett gott bemötande av patienter, vilket skapar positiva bilder i samhället av vården och att få barn. Upplevelser av meningsfullhet består av att det finns ett behov av barnmorskornas kompetens, och att de är involverade i andra människors unika händelse i livet. Barnmorskorna värdesätter att arbeta för andra människor och samhällets nytta, vilket gör att de intar en altruistisk attityd till arbetet. Barnmorskorna arbetar nära livet självt och med sin kompetens gör de viktig skillnad i människors liv, något som bidrar till upplevelsen av ett meningsfullt arbete. / Paid work is a major part of most people’s life. It is therefore important for individuals, and society as a whole, that there is meaning in the work being performed and it is perceived as meaningful. Midwives belong to a category of workers who perceive their work as meaningful. The intention of this qualitative interview study was to explore what six female midwives perceived as the meaning of work from an individual and society perspective. The aim was also to reveal what they perceived as meaningful in their work. By using a phenomenological method the essence of the midwives experiences was revealed. The concept of meaning in this study is to be understood as the aim or value of work. Meaningfulness is the concept used to describe a deeper meaning of work. The theoretical framework is based upon three generalised work aims, working for: 1) Financial resources. 2) Social needs and the need for self fulfilment. 3) Other people’s needs. The result shows that on an individual level the midwives experienced meaning in their work due to its changeable nature, which includes variations in tempo and encounters with different colleagues and patients. The meaning of work on a societal level was to create positive experiences among patients based on how there were treated. Good treatment generates positive images of the health care system and also of having children. Experiences of meaningfulness are based in the patient´s need for the midwives competence, and their involvement in other people’s unique life experience. Midwives value working for other people and benefiting society; this gives them an altruistic attitude towards work. They work with the intimacies of life, and their role influences other people’s lives, which contributes to the midwives feeling of having a meaningful job.

Syftet med studien var att undersöka hur anställda upplever det att samverka och arbeta i en värdestyrd organisation med uttalad värdegrund. För undersökningen tillämpades en kvalitativ metod i form av tematisk analys. Datainsamlingen bestod av tio intervjuer med open-structure. Inklussionskriterierna krävde att deltagarna hade arbetat i en värdestyrd organisation i minst sex månader. Den tematiska analysen genererade fyra teman: "Meningen med arbetet" beskriver hur de anställda hittar och upprätthåller syftet med deras arbete. "Gemenskapens betydelse" beskriver individernas känsla av gemenskap inom organisationen, uppbyggnad av relationer genom organisationen, vad som krävs för att vara en del av den stora gemenskapen samt vad som händer när individen inte känner sig delaktig. "Bekräftelse från omgivningen" speglar individernas tankar kring att jobba på organisationer med uttalad värdegrund, hur de uppfattas av omgivningen och hur det influerar dem att bli en del av varumärket. Det sista temat "Att leva upp till värdegrunden" beskriver tankarna om att dela värdegrunden och vad som händer när värdegrunden matchar deras egna värderingar samt de konsekvenser som uppstår när individen inte delar organisationens värdegrund. Resultaten visade att det krävs mycket engagemang och energi från individer som arbetar i värdestyrda organisationer. Något som i sin tur inte passar alla. När det blir fel kan individen börja ifrågasätta sin egen tillräcklighet som person. Känner individen däremot att värdegrunden matchar, blir organisationens värdegrund en del av individen.

I dagens kunskapsekonomi är medarbetarnas kompetenser och kunskaper viktiga konkurrensfaktorer för kunskapsföretagen. I och med detta har konkurrensen om medarbetarna ökat och det ligger i företagens intresse att behålla sina medarbetare. I detta sammanhang har begreppet Talent Management fått en viktig betydelse. Många tidigare Talent Management-studier har utgått från ett ledningsperspektiv, denna studie utgår dock både från ett lednings-och medarbetarperspektiv. Syftet med studien har varit att undersöka de Talent Management- strategier som ett stort teknik- och konsultföretag använder sig av för att behålla och utveckla sina medarbetare. Vi har vidare syftat till att undersöka huruvida dessa strategier tillgodoser de faktorer som medarbetarna finner motiverande i valet att arbeta kvar på företaget. För att besvara syftet och våra forskningsfrågor har vi genomfört sju kvalitativa intervjuer med medarbetare från olika divisioner på ett teknik- och konsultföretag i Sverige. I vår analys av den insamlade empirin kopplar vi sedan vårt resultat till de aktuella strategierna som behandlas i vår teoretiska referensram. I det resultat vi fått framkommer att företaget bland annat använder sig av strategier som sociala aktiviteter, förmånsprogram, medarbetarsamtal samt utbildningar för att behålla och utveckla sina medarbetare. Vårt resultat visar även att de faktorer som motiverar medarbetarna att arbeta kvar på företaget är: meningsfullt arbete, utvecklingsmöjligheter och sociala faktorer. / In today’s knowledge based economy, the employees’ competencies and knowledge are important competitive factors for knowledge based companies. Due to this, the competition between employers for employees has increased, and it lies in the companies interest to keep key employees. In this context, the notion of Talent Management has become increasingly important. Many previous Talent Management studies have had a management perspective. This study is based on both a management perspective as well as an employee perspective. The purpose of the study has been to examine the Talent Management strategies that a large technology and consultancy company uses in order to keep and develop its employees. Furthermore, we have aimed to examine whether these strategies satisfy the factors that the employees deem motivational in their choice to remain within the company. In order to achieve the purpose and our research questions, we have performed seven qualitative interviews with employees from different divisions at a technology and consultancy company in Sweden. In our analysis of the gathered information, we relate our results to relevant strategies in our theoretical frame of reference. Our findings indicate that the company uses strategies such as social activities, benefit programs, performance reviews and education to keep and develop its employees. Our findings also indicate that the factors that motivate the employees to stay within the company are: meaningful work, development opportunities and social factors.

Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för vad Generation Y i Sverige upplever vara ett meningsfullt arbete. Vårt resultat ämnar till att bli en modell som kan öka förståelsen för hur meningsfullt arbete kan uppnås ur Generation Y:s perspektiv på arbetsplatsen. Metod: En intervjustudie som behandlar generationsforskning ur ett individ- och organisationsperspektiv. Studien har genomförts med en induktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsstrategi. Slutsats: I vår studie framkom det att Generation Y i Sverige till viss del har andra förväntningar på arbetsplatser än utländsk forskning på Generation Y. Vi fann att Generation Y i Sverige upplever meningsfullt arbete genom sammansättningen av arbetet med arbetsmiljö, trygghet, trivsel, ledarskap, lojalitet och motivation. Resultatet av vad Generation Y i Sverige upplever vara ett meningsfullt arbete utmynnade i en modell som visar hur meningsfullt arbete kan främjas av arbetsgivare. / Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how Generation Y in Sweden experiences meaningful work. The results of the study aims to create a model that will increase the understanding of how meaningful work can be created at the workplace from Generation Y:s perspective. Methodology: An interview study that addresses the topic of generational research from an individual and organizational perspective. The study was conducted with an inductive research approach and a qualitative research method. Conclusions: Our study found that there are some differences within workplace expectations between Generation Y in Sweden and foreign research on Generation Y. Generation Y in Sweden experiences meaningful work through a composition of work environment, employment security, well-being at work, leadership, loyalty, and motivation. The results of this study developed a model that shows how employers can promote meaningful work.

Klientkontakt utgör en central del i handläggares arbete. Denna studie undersöker och belyser handläggares upplevelser, känslor och inställning vid utebliven klientkontakt och hur detta påverkar handläggares arbetstillfredsställelse, arbetsmotivation och arbetseffektivitet. När en klient inte kommer till ett bokat besök eller missköter sin avtalade kontaktfrekvens med sin handläggare, kan “en lucka” uppstå i arbetet där handläggarens tillfredsställelse, motivation och effektivitet i arbetet tenderar att förändras. Denna studie är kvantitativ och lägger vikt vid handläggares perspektiv på utebliven klientkontakt. För att få svar på frågeställningarna samlades data in genom en webbenkät. Enkäten skickades ut till sammanlagt 284 handläggare som är verksamma i Jönköpings län, varav 115 handläggare besvarade enkäten. Resultatet visar att handläggares känsla av stöd vid utebliven klientkontakt och möjligheten att lägga ner så mycket tid på klienten som handläggare anser nödvändigt, är av betydelse för handläggarnas arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. För de handläggare som upplever utebliven klientkontakt som ett hinder, tar det också längre tid för att påbörja en ny arbetsuppgift efter insikt om att en klient uteblir från avtalad kontakt. Handläggares möjlighet att utföra sitt arbete, vilket inbegriper upplevelsen att göra ett meningsfullt arbete som klienten har nytta/glädje av, förhindras då klientkontakt uteblir från handläggares vardagliga arbete. / Client contact is a central part of social worker’s work environment. This study examines and highlights social worker’s experiences, feelings and attitude in case of no client contact, and how this affects social worker’s job satisfaction, work motivation and work efficiency. When a client does not come to a booked visit or mismanage his/hers agreed contact frequency with his/hers social worker, "a gap" occur in the work where the social worker’s satisfaction, motivation and efficiency at work tend to change. This study is quantitative and highlights the importance of social worker’s perspective on client contact that fails to appear. To get answers to the questions data were collected through a web survey. The questionnaire was sent out to 284 social workers that are active in Jönköping County, of which 115 social workers responded to the survey. Data were collected from the municipalities of Jönköping County through an online survey. The result shows that the social worker’s sense of support in case of no client contact and the opportunity to spend so much time on the client as the social worker deems necessary, is important for the social workers job satisfaction and motivation. For those social workers that experience client contact that fails to appear as a barrier, it also takes longer to start a new task after the realization that a client fails to appear at the agreed contact. When the client contact fail to appear from social worker’s daily work, it prevents social worker’s opportunity to do their work, which includes to do a meaningful work that the client benefit of and enjoy.