Studien visar hur det ämnesövergripande arbetet ser ut i skolan i år 4-6 och i år 7-9 samt hur det arbetet förändras från år 4-6 till år 7-9, i en kommun i Sverige. Studien visar även på vad lärarna, som intervjuats, anser vara för och nackdelar med att arbeta ämnesövergripande samt om dessa lärare ser en vinst för både lärare och elever med att arbeta ämnesövergripande i skolan. Studien utgår från dessa frågeställningar: - Vilka ämnen förekommer mest frekvent i det ämnesövergripande arbetet? - Hur ser planering, organisation och utförande ut för det ämnesövergripande arbetet i år 4-6 samt i år 7-9? - Vilka för- och nackdelar kan lärarna se med att arbeta ämnesövergripande?   Det som kommit fram i studien är att man, i kommunen studien bedrevs i, arbetar mer ämnesövergripande i år 4-6 än i år 7-9. Det kommer också fram att man i båda grupperna, år 4-6 och år 7-9, ser ämnesövergripande arbete som en fördel då det gäller att samarbeta lärare emellan samt att sambedöma elev resultat. Lärarna i studien upplever att eleverna ser kopplingar mellan ämnena bättre vid ett ämnesövergripande arbetssätt, trots att eleverna ibland ser det som en genväg och forcerar ett arbetsområde. Fördelarna med ett ämnesövergripande arbetssätt är många och nackdelarna få, enligt lärarna som intervjuades i just denna studie. Den nackdel som nämns mest frekvent är att tiden inte räcker till för samplanering kring ett ämnesövergripande arbetsområde samt att rektorerna inte alltid ser att de behöver skjuta till tid genom att dra ner tid på något annat.

Syftet med denna studie var att granska handläggarens handlingsutrymme vid genomförandet av en BBIC (barns behov i centrum) utredning. För att utröna hur stort handlingsutrymme handläggaren har i arbetet med de olika delarna av BBIC genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av BBIC-triangeln. Tre teoretiska perspektiv användes för att analysera reultatet; symbolisk interaktionism, social konstruktivism och teorier om byråkrati. Innehållsanalysen resulterade i tre teman som symboliserar tre olika grader av handlingsutrymme som vi fann vid analysen av BBIC-triangeln. Det första temat var "Faktorer som kan komma att skapa missförhållanden". Om man som handläggare uppfattar att ett flertal av omständigheterna under detta tema föreligger kan det ses som en risk för den unge. Detta tema lämnar ett stort handlingsutrymme för handläggaren. Det andra temat var "Förekomst av missförhållanden". I det temat talas om problem som förekommer och som börjat få fäste i den unges liv. I detta tema minskar handlingsutrymmet något jämfört med det första temat. I det tredje temat "Rotade missförhållanden som får följder" talas i BBIC inte längre om risker eller möjliga konsekvenser utan det är tydligt att handläggaren måste agera under de omständigheter som beskrivs. I detta tredje tema är den enskilde handläggarens handlingsutrymme mycket mer begränsat än i de första två. Studien visar att den enskilde handläggarens handlingsutrymme varierar beroende av vilket behovsområde utifrån BBIC som berörs och det behovsområde där handlingsutrymmet är mest begränsat handlar om föräldrars omsorgsförmåga. / Handlingsutrymme, BBIC, Handläggare

No description available.

<p>The essay deals with questions concerning the reasons, difficulties and subjects for rejoicing which various people experience when visiting "voluntarily" old, lonely people in the congregation of Trollhättan. What knowledge is developed and which values are formed? How is aging and solitude experienced? The visits are co-ordinated by two lay workers employed by the Swedish Church. The study is built on oral interviews in April and May 2003 from a questionaire using open questions. The research group consists of six women between 65-80 of age with 1-30 years´ experience.Inner reasons, contact with other people in similar situations, positive responses to visits, and meetings in the visiting service group seem to be the principal driving forces. The difficulties and subjects for rejoicing are described with great emotion and reveal a large scale of social competence. The visits usually brighten the existence for the elderly resulting in a friendship valuable to both parties. Valuable knowledge and experience in the care of the elderly and relations are developed in the visiting service group. Solitude, aging, illness and immobility may cause anxiety to both visitors and those visited.</p>

The essay deals with questions concerning the reasons, difficulties and subjects for rejoicing which various people experience when visiting "voluntarily" old, lonely people in the congregation of Trollhättan. What knowledge is developed and which values are formed? How is aging and solitude experienced? The visits are co-ordinated by two lay workers employed by the Swedish Church. The study is built on oral interviews in April and May 2003 from a questionaire using open questions. The research group consists of six women between 65-80 of age with 1-30 years´ experience.Inner reasons, contact with other people in similar situations, positive responses to visits, and meetings in the visiting service group seem to be the principal driving forces. The difficulties and subjects for rejoicing are described with great emotion and reveal a large scale of social competence. The visits usually brighten the existence for the elderly resulting in a friendship valuable to both parties. Valuable knowledge and experience in the care of the elderly and relations are developed in the visiting service group. Solitude, aging, illness and immobility may cause anxiety to both visitors and those visited.

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska universitet, 2005. / Härtill 1 appendix + 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Studiens syfte är att bidra med kunskap och förståelse för vilka möjligheter och utmaningar chefer upplever med den ökade tillgängligheten det gränslösa arbetet kan innebära. Vidare syftar studien till att studera chefernas tekniker för att skapa kontroll och sammanhang i gränserna mellan arbete och fritid. Studien har utförts med en kvalitativ ansats där intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att chefers inställning till gränsdragning mellan arbete och fritid kan kopplas till deras inställning till arbete i sig. Olika typer av gränsdragning visade sig och kunde delas upp i existentiella, rituella och symboliska typer av gränsdragning. Användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) visade sig bidra till det vi valt att kalla “tillgänglighetens dilemma”. Detta då det underlättar kommunikationen med arbetet och gör arbetet mer oberoende av tid och rum, men samtidigt bjuder in till onödig kontakt med arbetet på fritiden och på så sätt försvårar individens gränsdragning mellan arbete och fritid.

No description available.

No description available.