Dagens arbetsmarknad präglas av flexibla arbeten där hög tillgänglighet utgör en naturlig del av arbetet. Med hjälp av kommunikationsteknologin kan individer utföra arbetsuppgifter på valfri tid och plats vilket innebär att individerna kan vara tillgängliga i högre utsträckning än förr. Den ökade tillgängligheten i arbetslivet samt teknikens utveckling har bidragit till att gränserna mellan arbete och fritid suddats ut; ett gränslöst arbete har uppstått. I denna kvalitativa studie har egenföretagare och rekryterare intervjuats i syfte att undersöka varför individer väljer att vara tillgängliga för arbete utanför ordinarie arbetstid samt vilka konsekvenser denna tillgänglighet bidrar till. Vidare har även studien undersökt i vilken utsträckning tillgängligheten påverkar individernas möjlighet att kunna balansera arbetslivet och privatlivet. För att kunna svara mot studiens frågeställningar har olika teoretiska utgångspunkter tillämpats i form av krav- och kontrollmodellen, självuppfyllande profetia samt copingstrategier. Detta har sedan ställts i relation till tidigare forskning samt empirin. Studien visar på att respondenternas engagemang och kontrollbehov i hög utsträckning kan förklara orsakerna till varför de väljer att vara tillgängliga för arbete utanför ordinarie arbetstid. Även kraven och förväntningarna från omgivningen och dem själva påverkar respondenternas höga tillgänglighet, detta hör samman med en självuppfyllande profetia. Det gränslösa arbetet resulterar i att respondenternas arbetsliv och privatliv flyter samman, vilket skapar stress och frustration då dygnets alla timmar inte räcker till. Därför tillämpar respondenterna olika copingstrategier för att hantera arbetssituationen. I slutändan blir balansgången mellan arbetsliv och privatliv diffus.

Teknikens snabba utveckling resulterar i en ständig utveckling av arbetslivet. Idag finns möjligheten att arbeta på ett sätt som tidigare inte har varit möjligt, och arbetet är i större utsträckning oberoende av tid och rum. Den enskilda individen har tilldelats ett större ansvar över sitt arbete och får därmed i viss mån sätta egna gränser i relation till arbetet, vilket har kommit att kallas det gränslösa arbetet. Syftet med denna studie är att undersöka hur tekniska artefakter påverkar den upplevda gränsen mellan arbete och privatliv för tjänstemän, samt vilka arbetsrelaterade förväntningar som upplevs till följd av detta. Metodologiskt grundar sig studien i kvalitativa intervjuer med tio personer med tjänstemannayrken inom olika företag och branscher. Resultatet har analyserats med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk som innefattar Actor Network Theory, Social Exchange Theory samt begreppet Tacksamhet. Resultatet visar att tekniska artefakter är en förutsättning för det gränslösa arbetet som tjänstemän tillämpar. I och med detta ställs förväntningar på att arbeta utanför traditionella ramar, vilket tjänstemän har en positiv inställning till.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur mellanchefer av olika kön hanterar sin flexibla arbetstid. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar; “Finns det någon skillnad mellan hur mellancheferna av olika kön planerar sin flexibla arbetstid?”, “I vilken utsträckning upplever mellancheferna av olika kön att de har kontroll över sin flexibla arbetstid?” och “I vilken utsträckning upplever mellancheferna av olika kön att det finns en konflikt mellan arbete och familj/fritid?”. Studiens empiri samlades in genom en enkätundersökning, respondenterna bestod av 44 mellanchefer med flexibel arbetstid från fyra olika enheter med viss geografisk spridning i Sverige. Studiens resultat har analyserats genom jämförelser mot tidigare forskning inom områdena det gränslösa arbetet, strategier för gränsdragning och mellanchefens gränsdragningar. Vidare har studiens teoretiska utgångspunkter genusordning, flexibel arbetstid samt dimensionen kontroll i Karasek och Theorells krav/ kontrollmodell, bringat förståelse för resultaten. Studiens resultat visade att det inte finns några markanta skillnader mellan hur de olika könen hanterar den flexibla arbetstiden. Däremot bör det understrykas att respondenterna som deltog i enkätundersökningen bestod av 73 procent kvinnor och 27 procent män. Resultaten indikerade istället att det fanns två möjliga förklaringar till andra uppvisade skillnader. Endera var det beroende av mellanchefens familjeförhållande, vilket i sin tur ledde till användandet av olika strategier. Eller så var skillnaderna beroende av mellanchefsrollen, vilken anses vara en position som präglas av snabba beslut samt arbetsuppgifter vilka är obegränsade till antalet.

The aim of this study was to explore how six men who run a micro-enterprise with a maximum of 10 employees handle the balance between work and other life. Qualitative approach with semi-structured interviews was conducted and the sample consisted of six men with micro-enterprises of varying ages. The themes used in the interviews were boundless work, roles, boundaries strategies and demand / control - social support. The results showed that micro- entrepreneurs do not experience any major imbalance between work and other life. The study revealed that the division of roles in the home of the elderly respondents was of the classical gender character that woman took great responsibility in the home. Among the younger respondents the unpaid work at home was equal divided. Social support was perceived highly by all respondents, and they also experienced a high level of control over the requirements of the job. The discussion touched aspect that differences in experiences depending on age are and future research proposals was given. Keywords: micro-entrepreneurs, boundless work, roles, boundaries strategies, demand-control / social support.

Sjuknärvaro har i olika studier uppvisats vara hög bland, vård, skola och omsorgsverksamhet och även visat sig vara en riskfaktor för framtida sjukfrånvaro och ohälsa. Läraryrket företräder en växande kategori av yrken i det gränslösa och moderna arbetslivet och omfattas av arbetsuppgifter vilka förutsätter ett specifikt engagemang, som oftast går ut över arbetsdagens tidsram. Syftet med föreliggande studie var att skapa en förståelse för sjuknärvarofenomenet och varför det uppstår främst i läraryrket. Vidare var syftet att undersöka vilka slags krav i arbetet som leder till att lärare jobbar trots att de är sjuka, samt belysa det gränslösa arbetet som en bidragande orsak till sjuknärvaro. Resultatet visade att upplevelsen av stress i läraryrket bland annat beror på det ökade kraven på dokumentation och låg ersättbarhet, som en del av bristen på resurser i skolan. Upplevelsen av närvarokrav gentemot elever och kollegor framhävs som bidragande orsaker till sjuknärvaro. Lärarorganisationen understryks som bristfällig, då dåligt samarbete och lite eller ingen förståelse för lärares arbetsuppgifter uppfattas av respondenterna. Föreliggande studies resultat är viktiga för att förstå läraryrket som ett gränslöst och kravfyllt arbete. Strategier och arbetsvillkor bör således ses över, vilka kan underlätta för lärare och ge möjlighet att avstå från arbetet vid eventuell sjukskrivning.

Studiens syfte har varit att undersöka hur egenföretagare upplever stress i förhållande till tillgänglighet, flexibilitet och gränslöst arbete. Utifrån en kvalitativ forskningsdesign i form av intervjuer med åtta egenföretagare samt innehållsanalys som analysmetod lades grunden för uppsatsens resultatdel. Tidigare studiers rön förstärktes i denna undersökning; kontroll i arbetet upplevdes bidra till minskad stressupplevelse, medan de negativa stress-upplevelserna upplevdes förstärkas av ökade krav på tillgänglighet och flexibilitet, den ekonomiska faktorn, brist på återhämtning samt hög arbetsbelastning. Dock fanns tendenser som tyder på att upplevelsen av stress beror på hur många år informanten drivit sitt företag – de som drivit sitt företag i fler än fem år rapporterade mindre stress än de informanter som drivit sitt företag i färre än fem år. Avslutningsvis tyder det mesta på att ökade krav på tillgänglighet i arbetslivet, brist på återhämtning samt det gränslösa arbetet i allra högsta grad påverkar upplevelsen av stress negativt.

Companies, institutions and authorities are increasingly restructuring their businesses to adapt to a changing environment and working conditions are becoming increasingly looser, more indefinite and perceived as more boundless. Earlier general and more stable working time rules, norms and agreements for organizing the work have begun to be dissolved or transformed and employees must increasingly initiate, plan, implement and take responsibility for their own work. This may mean that the work is perceived as more varied by the employee, but also as more complicated, more stimulating but perhaps also more demanding, more personal but with a reduced community, more focused but more cohesive and insecure.   This is a qualitative thesis conducted at the Linnéuniveritetet by Fredrik Hallberg that, through the use of grounded theory, examines questions about what affects the balance between the work of school teachers and their leisuretime. In the study, a total of seven teachers have been interviewed and the material has been analyzed and processed through a theoretical framework in the form of grounded theory.

Studiens syfte är att bidra med kunskap och förståelse för vilka möjligheter och utmaningar chefer upplever med den ökade tillgängligheten det gränslösa arbetet kan innebära. Vidare syftar studien till att studera chefernas tekniker för att skapa kontroll och sammanhang i gränserna mellan arbete och fritid. Studien har utförts med en kvalitativ ansats där intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att chefers inställning till gränsdragning mellan arbete och fritid kan kopplas till deras inställning till arbete i sig. Olika typer av gränsdragning visade sig och kunde delas upp i existentiella, rituella och symboliska typer av gränsdragning. Användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) visade sig bidra till det vi valt att kalla “tillgänglighetens dilemma”. Detta då det underlättar kommunikationen med arbetet och gör arbetet mer oberoende av tid och rum, men samtidigt bjuder in till onödig kontakt med arbetet på fritiden och på så sätt försvårar individens gränsdragning mellan arbete och fritid.

Det gränslösa arbetet, sprunget bland annat ur utvecklingen av informationsteknologin, innebär flexibilitet och valmöjligheter att välja när, var och hur arbetet ska utföras. Det avkrävs individuellt ansvar för arbetsinsatserna, samt att individen själv upprätthåller sin konkurrenskraft. Dessa nya krav kan skapa stress, och det antas att personer med prestationsbaserad självkänsa (pbs) är särskilt sårbara då de pressar sig själva hårt. Den allostasiska belastningsteorin menar att ihållande stress är hälsoskadligt då återhämtningsmöjligheter inte ges. Föreliggande studies syfte var att undersöka skillnader i pbs mellan personer med olika återhämtningsgrad. I studien ingick 808 anställda vid ett telekomföretag. Resultaten visade att personer med låg återhämtning hade signifikant högre pbs än de med god återhämtning. Pbs hade även positivt samband med faktisk arbetstid och ett samband mellan symptombelastning och återhämtning återfanns också. Inom gränslöst arbete blir hög pbs en sårbarhet. Individer pressar sig själva hårt, utan möjlighet till återhämtning, vilket medför stressrelaterad ohälsa.

Förtroendearbetstid är en form av flexibel arbetstidsmodell som blivit vanligare i dagens samhälle. Författarna har i denna undersökning genomfört semistrukturerade intervjuer av anställda konsulenter i en statlig myndighet i Sverige. Intervjudeltagarna som samtliga har förtroendearbetstid arbetade i tre olika distrikt, två kvinnor och sju män valdes genom ett målinriktat urval. Med denna studie har författarna avsett att i en statlig myndighet undersöka konsulenters upplevelse av att ha förtroendearbetstid, samt hur förtroendearbetstidens påverkan på balansen mellan arbetsliv och privatliv upplevs. Det empiriska materialet analyserades genom en kvalitativ tematisk analys. Resultatet visade att merparten av konsulenterna upplevde förtroendearbetstiden som en fördelaktig arbetsform. Trots att arbetet i perioder innebar hög arbetsbelastning, var upplevelsen ändå att förtroendearbetstiden tack vare den höga graden av egenkontroll och frihet, möjliggjorde balans mellan arbetsliv och privatliv.