<p>Individer med hög prestationsbaserad självkänsla (pbs) har visat sig löpa ökad risk att drabbas av bland annat utbrändhet. Studien undersöker pbs longitudinellt bland förvärvsarbetande som deltog i SLOSH (Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health) 2006 och följdes upp 2008. Syftet var att undersöka prevalens av pbs i olika grupper och dess stabilitet över tid samt om tjänsteposition predicerar graden av pbs, alternativt om pbs predicerar en hög tjänsteposition. Resultatet visade att pbs har en stor nedgående tendens och en måttlig stabilitet. Arbetare och de med oförändrad tjänsteposition skilde sig signifikant från de andra personalkategorier respektive tjänstepositioner. Chefskap predicerade en hög pbs två år efter baslinjen medan en hög pbs vid baslinjen predicerade en högre tjänsteposition två år senare. Sambandet mellan pbs och tjänsteposition bör belysas för att på organisationsnivå förebygga och åtgärda stressrelaterade sjukdomar.</p>

<p>Prestationsbaserad självkänsla är en kognitiv motivationsstruktur som gör att individen strävar efter perfektion i dennes prestationer för att backa upp en låg grundläggande självkänsla. Oro kan definieras som när orealistiskt bekymmer läggs vid framtida händelser. Syftet med denna undersökning var att se om det förelåg någon relation mellan prestationsbaserad självkänsla och upplevd oro inför framtiden gällande arbete och karriär. I studien deltog 40 kvinnor som besvarade en enkät om prestationsbaserad självkänsla (pbs), negativ affekt och oro inför framtida karriär. Resultatet visade på en signifikant skillnad mellan kvinnorna med hög respektive låg prestationsbaserad självkänsla där de som hade en hög pbs oroade sig mer för sin framtida karriär än de med låg pbs. Stress är nära sammankopplat med både oro och prestationsbaserad självkänsla och för att undvika stressrelaterade sjukdomar så som utbrändhet bör problemet uppmärksammas och lösningar utvecklas.</p>

<p>Förändringar som berör arbetslivet kan innebära stor påverkan på</p><p>individerna, där vissa drabbas av konsekvenser för hälsan och andra</p><p>drabbas inte. Studier har funnit samband mellan personer som</p><p>drabbats av utmattningssyndrom och personer vars självkänsla</p><p>baseras på egna prestationer, prestationsbaserad självkänsla (pbs).</p><p>Studiens syfte var att undersöka om intervjusvaren från personer som</p><p>diagnostiserats med utmattningssyndrom, kunde beskriva beteenden</p><p>som stämmer med teorin om pbs. Sex semistrukturerade kvalitativa</p><p>intervjuer genomfördes och analyserades, främst med deduktiv</p><p>tematisk analysmetod. Resultatets teman utgjordes av begrepp som</p><p>kunde hittas i teorin om prestationsbaserad självkänsla och den skala</p><p>som mäter detta, pbs-skalan. Studiens resultat ger förståelse för vad</p><p>prestationsbaserad självkänsla innebär, samt att det kan vara</p><p>användbar kunskap för personer med personalansvar ute i arbetslivet.</p>

Prestationsbaserad självkänsla är en kognitiv motivationsstruktur som gör att individen strävar efter perfektion i dennes prestationer för att backa upp en låg grundläggande självkänsla. Oro kan definieras som när orealistiskt bekymmer läggs vid framtida händelser. Syftet med denna undersökning var att se om det förelåg någon relation mellan prestationsbaserad självkänsla och upplevd oro inför framtiden gällande arbete och karriär. I studien deltog 40 kvinnor som besvarade en enkät om prestationsbaserad självkänsla (pbs), negativ affekt och oro inför framtida karriär. Resultatet visade på en signifikant skillnad mellan kvinnorna med hög respektive låg prestationsbaserad självkänsla där de som hade en hög pbs oroade sig mer för sin framtida karriär än de med låg pbs. Stress är nära sammankopplat med både oro och prestationsbaserad självkänsla och för att undvika stressrelaterade sjukdomar så som utbrändhet bör problemet uppmärksammas och lösningar utvecklas.

Förändringar som berör arbetslivet kan innebära stor påverkan på individerna, där vissa drabbas av konsekvenser för hälsan och andra drabbas inte. Studier har funnit samband mellan personer som drabbats av utmattningssyndrom och personer vars självkänsla baseras på egna prestationer, prestationsbaserad självkänsla (pbs). Studiens syfte var att undersöka om intervjusvaren från personer som diagnostiserats med utmattningssyndrom, kunde beskriva beteenden som stämmer med teorin om pbs. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades, främst med deduktiv tematisk analysmetod. Resultatets teman utgjordes av begrepp som kunde hittas i teorin om prestationsbaserad självkänsla och den skala som mäter detta, pbs-skalan. Studiens resultat ger förståelse för vad prestationsbaserad självkänsla innebär, samt att det kan vara användbar kunskap för personer med personalansvar ute i arbetslivet.

Individer med hög prestationsbaserad självkänsla (pbs) har visat sig löpa ökad risk att drabbas av bland annat utbrändhet. Studien undersöker pbs longitudinellt bland förvärvsarbetande som deltog i SLOSH (Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health) 2006 och följdes upp 2008. Syftet var att undersöka prevalens av pbs i olika grupper och dess stabilitet över tid samt om tjänsteposition predicerar graden av pbs, alternativt om pbs predicerar en hög tjänsteposition. Resultatet visade att pbs har en stor nedgående tendens och en måttlig stabilitet. Arbetare och de med oförändrad tjänsteposition skilde sig signifikant från de andra personalkategorier respektive tjänstepositioner. Chefskap predicerade en hög pbs två år efter baslinjen medan en hög pbs vid baslinjen predicerade en högre tjänsteposition två år senare. Sambandet mellan pbs och tjänsteposition bör belysas för att på organisationsnivå förebygga och åtgärda stressrelaterade sjukdomar.

<p>Karriärcoaching är en tjänst som ökat kraftigt på den svenska marknaden. Tidigare studier inom området har visat att en stark självkänsla stärker en persons hälsa och underlättar för denne att hantera problem. Syftet med studien var att undersöka om karriärcoaching har någon påverkan på prestationsbaserad självkänsla, känslan av kontroll (Locus of Control) samt självbemästring av tankar och känslor (Self-Efficacy). Genom en enkätundersökning har en grupp som genomfört karriärcoaching jämförts med en kontrollgrupp som ej genomfört karriärcoaching. Ett oberoende t-test gav en signifikant skillnad i Locus of Control (p<.05). I den grupp som genomfört karriärcoaching fann vi ett negativt samband mellan faktorerna Locus of Control och prestationsbaserad självkänsla (p<.01). En två-vägs ANOVA visade en interaktionseffekt mellan karriärcoaching och kön (p<.01), vilket kan indikera att män kan sänka sin prestationsbaserade självkänsla efter genomförd karriärcoaching och att det finns tendenser att karriärcoaching överlag kan öka en persons Locus of Control.</p>

<p>Självkänsla är en grundläggande personlighetsegenskap som enligt en teori (Forsman & Johnson, 1996) föreslås bestå av två komponenter, en bas- och en prestationsbaserad. Prestationssituationer kan bedömas som antingen hotande eller utmanande för självkänslan. Positiva och negativa känslor kan i sin tur, beroende på vilken bedömning individen gör, påverka prestationen. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan bassjälvkänsla hos en grupp tävlingsidrottande ungdomar med hög prestationsbaserad självkänsla och antal upplevda positiva emotioner i samband med en prestationssituation. Vidare undersöktes vilka positiva respektive negativa emotioner som ungdomarna anser optimala och till hjälp i en prestationssituation. Inget signifikant samband erhölls mellan bassjälvkänsla och upplevda positiva emotioner. En sammanställning gjordes över möjliga positiva och optimala prestationsemotioner, denna visade att det fanns skillnader i uppfattning mellan golfare, tennisspelare och gymnaster. Mer forskning om positiva prestationsemotioner, dels vilken påverkan de har på prestationen samt vilka faktorer som påverkar idrottarens förmåga att uppleva positiva emotioner i en prestationssituation, vore önskvärt.</p>

Karriärcoaching är en tjänst som ökat kraftigt på den svenska marknaden. Tidigare studier inom området har visat att en stark självkänsla stärker en persons hälsa och underlättar för denne att hantera problem. Syftet med studien var att undersöka om karriärcoaching har någon påverkan på prestationsbaserad självkänsla, känslan av kontroll (Locus of Control) samt självbemästring av tankar och känslor (Self-Efficacy). Genom en enkätundersökning har en grupp som genomfört karriärcoaching jämförts med en kontrollgrupp som ej genomfört karriärcoaching. Ett oberoende t-test gav en signifikant skillnad i Locus of Control (p&lt;.05). I den grupp som genomfört karriärcoaching fann vi ett negativt samband mellan faktorerna Locus of Control och prestationsbaserad självkänsla (p&lt;.01). En två-vägs ANOVA visade en interaktionseffekt mellan karriärcoaching och kön (p&lt;.01), vilket kan indikera att män kan sänka sin prestationsbaserade självkänsla efter genomförd karriärcoaching och att det finns tendenser att karriärcoaching överlag kan öka en persons Locus of Control.

Självkänsla är en grundläggande personlighetsegenskap som enligt en teori (Forsman &amp; Johnson, 1996) föreslås bestå av två komponenter, en bas- och en prestationsbaserad. Prestationssituationer kan bedömas som antingen hotande eller utmanande för självkänslan. Positiva och negativa känslor kan i sin tur, beroende på vilken bedömning individen gör, påverka prestationen. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan bassjälvkänsla hos en grupp tävlingsidrottande ungdomar med hög prestationsbaserad självkänsla och antal upplevda positiva emotioner i samband med en prestationssituation. Vidare undersöktes vilka positiva respektive negativa emotioner som ungdomarna anser optimala och till hjälp i en prestationssituation. Inget signifikant samband erhölls mellan bassjälvkänsla och upplevda positiva emotioner. En sammanställning gjordes över möjliga positiva och optimala prestationsemotioner, denna visade att det fanns skillnader i uppfattning mellan golfare, tennisspelare och gymnaster. Mer forskning om positiva prestationsemotioner, dels vilken påverkan de har på prestationen samt vilka faktorer som påverkar idrottarens förmåga att uppleva positiva emotioner i en prestationssituation, vore önskvärt.