Diss. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2007.

<p>Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka relationen arbetsförhållanden och arbetstillfredsställelse hos hel- respektive deltidsanställda i Sverige. Detta belystes genom tre frågeställningar; Hur skiljer sig hel- respektive deltid åt i avseende på arbetstillfredsställelse, psykologiska kontrakt, engagemang, trivsel, utvecklingspotential och tillhörighet? Finns det relationer mellan dessa faktorer och hur nöjd den anställde är med sin tjänstgöringsgrad? Vilka faktorer inverkar när man har ändrat eller har en önskan att ändra sin arbetstid? Deltagarna var 220 sjuksköterskor och undersköterskor på ett medelstort sjukhus i Mellansverige. Undersökningen genomfördes genom en enkät, som skickades ut med internpost via ett centralt organ i regionen. Resultatet visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan grupperna hel- och deltid förutom att deltidsanställda i högre grad var mer nöjda med sin tjänstgöringsgrad. Utvecklingspotentialen var den enda faktorn som påverkade om man var nöjd eller inte med sin tjänstgöringsgrad och faktorer som inverkade när man ändrat eller vill ändra sin tjänstgöringsgrad var familjeförhållanden, fritid och ekonomi.</p>

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka relationen arbetsförhållanden och arbetstillfredsställelse hos hel- respektive deltidsanställda i Sverige. Detta belystes genom tre frågeställningar; Hur skiljer sig hel- respektive deltid åt i avseende på arbetstillfredsställelse, psykologiska kontrakt, engagemang, trivsel, utvecklingspotential och tillhörighet? Finns det relationer mellan dessa faktorer och hur nöjd den anställde är med sin tjänstgöringsgrad? Vilka faktorer inverkar när man har ändrat eller har en önskan att ändra sin arbetstid? Deltagarna var 220 sjuksköterskor och undersköterskor på ett medelstort sjukhus i Mellansverige. Undersökningen genomfördes genom en enkät, som skickades ut med internpost via ett centralt organ i regionen. Resultatet visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan grupperna hel- och deltid förutom att deltidsanställda i högre grad var mer nöjda med sin tjänstgöringsgrad. Utvecklingspotentialen var den enda faktorn som påverkade om man var nöjd eller inte med sin tjänstgöringsgrad och faktorer som inverkade när man ändrat eller vill ändra sin tjänstgöringsgrad var familjeförhållanden, fritid och ekonomi.

From the early 1990s, psychosocial illness has become an increasing problem in our society. During this period several factors affected the development of the Swedish labor market and created lack of job security. For example, the competition between companies increased, aswell as an increase of demands, efficiency and rationalization. This led to a higher pace in the workplace, and it was noticeably especially in the public sector. According to studies, stress is the main reason for psychosocial illness and affects more women than men. The main reason that it affects more women is that their most common work has high demands, high pace and small opportunity to influence their work situation. The employer has the responsibility to prevent the employees from being exposed to illness and accidents, yet statistics show that psychosocial illness is still increasing. One reason is that the legalization is not fully developed regarding the psychosocial field. Therefore, the employer has not the resources needed to prevent psychosocial illness. Swedish politicians has been debated whether a reduced workingtime is needed to prevent the psychosocial illness. However, there are no studies showing that it affects the physical health or sickleave, yet it allowed the workers to experienced reduced stress and pain, which led to increased well-being.

Today's labor market is characterized by flexibility. This applies to organizations, forms of employment and working time. Unregulated working time is such an adaptation and the main subject of this essay. The purpose of this study was to investigate the conditions that underpin unregulated working time, in relation to the Swedish legislation and to EU legislation. The intention has been to investigate the work environment impacts of unregulated working time, and what differences there are from a gender perspective. The conclusion is that workers who enter into agreements for unregulated working time have significantly different terms from traditional workers. Workers with unregulated working time are exempted from the working time law and so even the provided safety net. A frequent part in agreements of unregulated working time also means that the employee agrees to an elimination of compensation for overtime work.Unregulated working time is appropriate for workers who have working tasks that they can adjust to their working time. Workers with controlled working tasks have not the same opportunity, which increases the risk of perceived ill health. Unregulated working time is therefore not suitable for all forms of employment. More scientific research is needed in this area, but based on the available scientific research, there are indications to suggest that women are overrepresented among those occupations. It would then also mean that womenare at greater risk of ill health than men.

För att kunna hänga med i byggbranschen utveckling gäller det att vara konkurrenskraf- tig. Många byggherrar strävar efter korta byggtider som ibland kan vara väldigt svåra att uppnå. För att kunna uppnå korta byggtider gäller det att hitta smarta lösningar och ett bra produktionssätt som i slutändan ger ett bra resultat. Kortare byggtider bidrar i sin tur till lägre omkostnader för entreprenörerna. Något som är sällsynt i dagens byggbransch är en förlängd arbetstidsförläggning, detta är något oprövat i Örebro. I dagsläget öppnas en byggarbetsplats cirka 07.00 och stänger igen för dagen klockan 16.00, måndag till fredag. Efter 16.00 står byggandet stilla. Detta bidrar till ett ineffektivt användande av de omkostnader som finns på en byggar- betsplats. Genom att förlänga den nuvarande arbetstidsförläggningen med ett fåtal tim- mar per dag kan det förhoppningsvis bidra till att omkostnader och även antalet bygg- dagar minskar. I dagsläget ser yrkesarbetarna på PEAB negativt på en förlängd arbetstidsförläggning. Enligt PEAB beror detta på att de inte förstår sin position affärsmässigt inom företaget. PEAB hävdar att yrkesarbetarnas ”tillsvidare anställning” inte är en särskild trygg an- ställning. De menar att enda sättet för att få en trygg anställning är att PEAB i samarbete med sina medarbetare kan ro hem nya jobb och leverera resultat ihop. Frågan är då hur PEAB ska kunna urskilja sig från alla andra byggföretag och få en konkurrensfördel. Enligt Fredrik Ahl, arbetschef på PEAB, är lösningen en förlängd arbetstidsförläggning. Denna rapport syftar till att undersöka hur en förändring i den nuvarande arbetstidsför- läggningen kommer att påverka omkostnaderna på en byggarbetsplats. Vi undersökte också reaktioner som uppstår bland yrkesarbetarna och tjänstemännen då arbetstiden förändras. / In order to keep up with the construction industry development it is important to be competitive. Many building contractors strive short construction times, which some- times can be difficult to achieve. In order to achieve short construction times you have to find clever solutions and a good production technic that ultimately gives a good re- sult. Shorter construction time contributes to lower costs for contractors. Something that is rare in today's construction industry is an extended working time this is something untried in Örebro. In the current situation a construction site opens about 07.00 and closes again for the day at 16.00, Monday to Friday. After 16.00 the construc- tion is stopped. This contributes to an inefficient use of the expenses found at a con- struction site. By extending the current working time with a few hours per day, it will hopefully contribute to a more efficiency use of the costs found at a construction site and also that the number of construction days decreases. In the current situation construction workers in PEAB se an extended working time negatively. According to PEAB this is because they do not understand their position in a business way within the company. PEAB argue that construction workers "permanent employment" is not a particularly secure employment. They argue that the only way to get a secure job is to PEAB in partnership with their employees can go get new jobs and deliver results together with their workers. The question then is how PEAB will be able to distinguish themselves from all other construction companies and gain a competitive advantage. According to Fredrik Ahl, Project Manager at PEAB, the solution is an ex- tended working time. This report aims to examine how a change in the current working time will affect the cost of a construction site. We also examined the reactions that occur among workers and officials when working hours are changing.

I denna studie är syftet att undersöka om och i så fall hur män och kvinnors betalda arbetstid påverkas av att bli föräldrar i Sverige. Med hjälp av en kvantitativ ansats  studeras faktorer som kan avgöra hur mycket män och kvinnor förvärvsarbetar i samband med föräldraskapet samt vad som ligger bakom eventuella könsskillnader. Sambandet undersöks med hjälp av personernas föräldrastatus, vilket innebär yngsta barnets ålder samt antal barn. Vi justerar även för civilstånd, utbildningsnivå och sektor. Denna tvärsnittsstudie är baserad på den senaste datainsamlingen från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010, som är en intervjubaserad undersökning med ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning. Vi avgränsar oss till förvärvsarbetande personer som är till och med 65 år gamla för att undersöka eventuella skillnader i veckoarbetstid i samband med föräldraskapet. Resultaten visar att det finns skillnader mellan kvinnor och män i allmänhet när det kommer till veckoarbetstid, då män arbetar mer än kvinnor i genomsnitt, men inte några skillnader som drivs av föräldraskapet. Vi ser inga skillnader i veckoarbetstid till följd av att ha barn i olika åldrar och ingen skillnad med avseende på kön i effekten av att ha barn i olika åldrar. Föräldrastatus har därför inte ett signifikant säkerställt samband med veckoarbetstiden utan vi diskuterar andra möjliga orsaker till skillnader mellan kvinnor och män. När vi däremot studerar kvinnor och män separat finner vi att modellen beskriver kvinnors förvärvsarbetande bättre än männens varför olika faktorer verkar vara av olika stor betydelse för att förklara skillnader för respektive kön.

Under 1900-talet har en debatt om arbetstiden gett upphov till ett antal arbetstidsförkortningar vilket lett fram till den lagstiftade 40 timmars arbetsvecka som existerar idag i Sverige. På arbetsmarknaden skedde under 1900-talet en övergång från industrisamhälle till tjänstesamhälle vilket också ledde till förändrade arbetsförhållanden i arbetslivet. Denna studie ger en beskrivning av arbetstidsfrågan under 1900-talet och syftar till att beskriva hur arbetstidsfrågan ser ut idag mellan arbetsmarknadens parter. I den teoretiska ramen för studien presenteras ett postindustriellt perspektiv som används för att förklara den omvandling som skett i samhället från industrisamhälle till postindustriellt samhälle med en dominerande tjänstesektor. Dessa begrepp belyser hur arbetsförhållandena i arbetslivet har förändrats och vilka effekter detta har inneburit för arbetstidsfrågan. Datainsamlingen genomfördes kvalitativt i form av sex intervjuer. Tre av dessa intervjuer genomfördes med representanter för Svenskt Näringsliv, Tjänstemännens Centralorganisation samt Landsorganisationen. En intervju genomfördes med en jurist vid Arbetsmiljöverket och två intervjuer genomfördes med forskare från Stressforskningsinstitutet respektive Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Studiens resultat visar att arbetstidsfrågan idag främst berör två aspekter av arbetstid. Det ena är förläggning av arbetstiden och det andra är det flexibla arbetet. Följaktligen kan det hävdas att frågan om arbetstidsförkortning har minskat i intresse hos arbetsmarknadens parter. Resultatet visar vidare att arbetsmarknadens parter anser att arbetstidsfrågan och eventuella ändringar kring arbetstid bör ske genom kollektivavtalsförhandlingar snarare än lagstiftning.

Introduction: A good work environment and good resources among district nurses’ and general nurses’ are important in the provision of good nursing care. For patient security it is also very important that resources and time are used in an appropriate way. A lot of time is spent on non-core activity, for example administration takes more and more time, which can result in feelings of stress. Aim: The aim was to describe how district nurses’ and nurses’ in primary care perceived their work environment, how their worktime content was distributed and if there was some connection between perceived work environment and the distribution of work time. Methods: A mapping of the content of the work was made in two parts. The first part was a survey where the respondents were asked about their perceived work environment, their work tasks and if they perceived stress. The second part was a time reporting, by self-reporting on a preprinted form. Results: Almost half of the district nurses’ and general nurses’ said that they seldom had to perform tasks which they wondered if were really necessary. More than 40 percent perceived that they sometimes had work tasks which placed demands beyond what could be expected of them. About 40 percent perceived that they often had enough time to do their work tasks and 30 percent perceived it sometimes. Stress was perceived some of the time by almost 40 percent. Most of the nurses’ thought the quality of care was good. The proportion of direct patient care was approximately 45 percent and indirect patient work approximately 24 percent. The proportion of other work varied with the proportion of quantitative requirements: there was enough time. Conclusion: Nearly half of the district nurses’ and the general nurses’ perceived that they seldom had work tasks they felt doubtful about and that they sometimes had work tasks which required more than could be expected of them. About two thirds said that they often or sometimes had enough time to do their work tasks. Nearly half perceived stress a part of the working time. The proportion of direct patient care was barely half of the working time.

Den svenska arbetsmarknaden är som många vet könssegregerad, kvinnor och män arbetar inte bara inom olika arbetsområden utan det finns även skillnader i arbetstid och uttag av föräldraledighet. Jag har därför valt att undersöka om och hur att få barn har betydelse för individens arbetsförhållanden. De arbetsförhållanden som undersöks är om arbetet innehåller mycket arbetsresor, obekväma arbetstider och/eller övertid. Jag undersöker också om barn har betydelse för den upplevda inkomsten. Faktorer som arbetsresor, obekväm arbetstid samt övertid är sammanfattade i en indikator av faktorer som är svåra att kombinera med barn. För att undersöka detta jämförs respondenter som får barn i perioden 1999-2003 med respondenter som inte har barn 2003 vid två olika undersökningstillfällen. De teoretiska utgångspunkter som används är familjens specialiseringsteori av Becker (1991, 1993) samt genusteorier angående hur könsroller konstrueras. Uppsatsens hypoteser har formats utifrån tidigare forskning som visar att kvinnor och män väljer olika arbetsområden, att kvinnor arbetar deltid i högre utsträckning samt tar det största ansvaret för hem och familj (Bygren, Gähler &amp; Nermo, 2004; Jansson, Pylkkänen &amp; Valck, 2003; Evertsson &amp; Nermo, 2004). Analyserna är baserade på datamaterialet ”Familj och arbetsliv på 2000-talet” (Young Adult Panel Study, YAPS, www.suda.su.se/yaps). Logistisk och linjär regressionsanalys har estimerats för att studera sambandet mellan att få barn och om arbetet är svårt att kombinera med barn samt ger en god inkomst. Resultaten visar att både kvinnor och män med barn har lägre sannolikhet än respektive kön utan barn att ha ett arbete som är svårt att kombinera med barn 2003 (efter att de fått barn), även när jag tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning och arbetstid. Regressionsanalyserna visar också att kvinnor som får barn i perioden har högre sannolikhet än kvinnor utan barn att ha ett arbete som är svårt att kombinera med barn 1999 (innan de får barn). Det verkar inte finnas något samband mellan barn och en god inkomst, varken 1999 eller 2003. Kvinnor har lägre sannolikhetän män att ha ett arbete som är svårt att kombinera med barn samt ger en god inkomst.