Under 1900-talet har en debatt om arbetstiden gett upphov till ett antal arbetstidsförkortningar vilket lett fram till den lagstiftade 40 timmars arbetsvecka som existerar idag i Sverige. På arbetsmarknaden skedde under 1900-talet en övergång från industrisamhälle till tjänstesamhälle vilket också ledde till förändrade arbetsförhållanden i arbetslivet. Denna studie ger en beskrivning av arbetstidsfrågan under 1900-talet och syftar till att beskriva hur arbetstidsfrågan ser ut idag mellan arbetsmarknadens parter. I den teoretiska ramen för studien presenteras ett postindustriellt perspektiv som används för att förklara den omvandling som skett i samhället från industrisamhälle till postindustriellt samhälle med en dominerande tjänstesektor. Dessa begrepp belyser hur arbetsförhållandena i arbetslivet har förändrats och vilka effekter detta har inneburit för arbetstidsfrågan. Datainsamlingen genomfördes kvalitativt i form av sex intervjuer. Tre av dessa intervjuer genomfördes med representanter för Svenskt Näringsliv, Tjänstemännens Centralorganisation samt Landsorganisationen. En intervju genomfördes med en jurist vid Arbetsmiljöverket och två intervjuer genomfördes med forskare från Stressforskningsinstitutet respektive Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Studiens resultat visar att arbetstidsfrågan idag främst berör två aspekter av arbetstid. Det ena är förläggning av arbetstiden och det andra är det flexibla arbetet. Följaktligen kan det hävdas att frågan om arbetstidsförkortning har minskat i intresse hos arbetsmarknadens parter. Resultatet visar vidare att arbetsmarknadens parter anser att arbetstidsfrågan och eventuella ändringar kring arbetstid bör ske genom kollektivavtalsförhandlingar snarare än lagstiftning.

Andrew Moore’s series of photographs, Detroit Disassembled (2010), debuted in the United States in the midst of an escalating recession, mortgage and foreclosure crisis, and political fallout from federally-backed bank and automaker bailouts. Due to their subject matter, a number of viewers have interpreted the photographs as apt visualizations of contemporary crises. The photos depict the ruins of a cityscape scarred by decades of deindustrialization, economic decline, and significant outmigration. Shown in galleries, museums, on the Web, and published in a popular photo book, Moore’s images have circulated relatively widely. Viewers have responded to the photos through a variety of media outlets, and their impressions of the images have been melancholic, visceral, distressed, and deeply uncertain. Some viewers have attacked Moore for exploiting and aestheticizing Detroit’s suffering, others have perceived the images as a disturbing commentary on the state of the nation, and many have found the images beautiful, if desolate. The tensions between viewer responses, carrying the inflections of contemporary concerns, provide a valuable snapshot of how Moore’s photographs of Detroit have furnished a flashpoint and modulated a public discourse encompassing a number of interconnected apprehensions about the economy, deindustrialization, the environment, and social responsibility. However, Detroit’s protracted experience of decline and abandonment has made the intersection of aesthetics and urban politics in Moore’s photographs particularly controversial and troubling for some viewers. Because photographs are only partial glimpses of social and spatial phenomena, Moore’s images have proven versatile in their ability to distill and illustrate multifarious viewer concerns. / text

The thesis strives to reveal the dynamics between a central and a peripheral shopping area in Kalmar, Sweden. The establishment of larger shopping centers has become a hallmark of postindustrial cities. Cities globally are at risk of creating an urban economic rift between the central and peripheral shopping areas. By establishing major shopping venues around the traditional central business districts, cities hope to create a larger customer hinterland and thereby also increased economic growth. The aim of this thesis is answered by two research questions regarding collaboration and competition between two shopping areas; the central Kvarnholmen and peripheral Hansa City Mall. As it theoretical framework, the thesis mobilizes discussions on the postindustrial city as well as additional economic theory concerning the so-called Disneyization. An overview over previous research is provided, and empirical data was produced through the following methods; Semi-structured interview, structured interview, simple observation and document analysis. The results were analyzed using a universal approach.   The thesis concludes that the dynamics between the two shopping areas are fluctuating; sometimes characterized by cooperation, other times by competition. Kalmar municipality’s retail strategy aims and encourages the shopping areas to collaborate. When seeing Kalmar on a smaller scale, this is surely the case: the shopping areas are seemingly united, with common image production and working together towards their hinterland. Viewing the dynamics on a larger local scale, however, a strong competition between Kvarnholmen and Hansa City Mall is evident; as both shopping areas strive to retain their consumers on their specific area of trade.

Between 1955 and 1984, the Reverend Robert Schuller’s Garden Grove Community Church in Orange County, California, blossomed into a ten-thousand-member congregation of regional and national prominence. Straddling the line between evangelical and mainline Protestantism, the church was emblematic of conservative American Christianity in the second half of the 20th century. Likewise, Orange County was the quintessential sprawling, decentralized, postindustrial suburban region. Garden Grove Community Church and Orange County grew together at an exponential rate in the postwar era. Through participation in the devotional, social, and organizational activities of the church, Schuller’s congregation actively constructed their personal and collective identities. They made meaning out of their suburban lives in ways that had long-term political and economic implications for the county, the region, and the country. The church offered cultural, spiritual, and ideological coherence to a community of corporate, white-collar transplants with few social roots. The substance of that coherence was a theology conflating Christianity with meritocracy and entrepreneurial individualism. The message resonated with “Sun Belt” suburbanites who benefited from systemic class- and race-based metropolitan inequality. Schuller’s message of self-reliance and personal achievement dovetailed with a national conservative repudiation of the public sector and collective responsibility that originated in the suburbs. This drive to eviscerate the American New Deal political order state was nearly unstoppable by the early 1980s, and it received theological aid from institutions like Garden Grove Community Church.

Den här studien bygger på analys av fyra litterära verk som utspelar sig i Malmö efter stadens industriella epok. Verken sätts i relation till produktionen av Kunskapsstaden, i syfte att ifrågasätta dels föreställningen om arbetarklassens försvinnande i det postindu- striella samhället och dels den variation och mångfald som postmodernismen menar har ersatt de stora berättelserna.Utifrån litteratursociologisk speglingsteori undersöker jag hur en eventuell arbetar- klass skildras i Fredrik Ekelunds m/s Tiden och i Kristian Lundbergs Yarden, i vilket maktförhållande huvudpersonerna står gentemot den bild av staden som Malmö Stad marknadsför samt hur de hanterar det. Slutsatsen blir att arbetarklassen, enligt romaner- na, finns, men att den osynliggörs och splittras, dels av den dominerande berättelsen om staden och samtiden, och dels av ett system som bygger på motsättningen mellan arbete och kapital. Motståndet formuleras i båda romanerna i form av det egna språket och den egna berättelsen, som motbild mot det/den dominerande.I Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari och Jag är Zlatan Ibrahimovic av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz undersöker jag hur annorlundahet produce- ras och reproduceras och diskuterar det i relation till idéer om kollektiv identitet. Jag vi- sar hur det annorlunda konstrueras i kontrast mot en föreställd svensk norm och hur ett föreställt vi på så vis skapas gentemot ett föreställt dem. Vidare diskuterar jag hur Zla- tans annorlundahet kan tas som inteckning för den gemenskap över klassmässiga och kulturella gränser som vi gärna vill föreställa oss existerar.