Diss. Göteborg : University, 2003.

Den här studien bygger på analys av fyra litterära verk som utspelar sig i Malmö efter stadens industriella epok. Verken sätts i relation till produktionen av Kunskapsstaden, i syfte att ifrågasätta dels föreställningen om arbetarklassens försvinnande i det postindu- striella samhället och dels den variation och mångfald som postmodernismen menar har ersatt de stora berättelserna.Utifrån litteratursociologisk speglingsteori undersöker jag hur en eventuell arbetar- klass skildras i Fredrik Ekelunds m/s Tiden och i Kristian Lundbergs Yarden, i vilket maktförhållande huvudpersonerna står gentemot den bild av staden som Malmö Stad marknadsför samt hur de hanterar det. Slutsatsen blir att arbetarklassen, enligt romaner- na, finns, men att den osynliggörs och splittras, dels av den dominerande berättelsen om staden och samtiden, och dels av ett system som bygger på motsättningen mellan arbete och kapital. Motståndet formuleras i båda romanerna i form av det egna språket och den egna berättelsen, som motbild mot det/den dominerande.I Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari och Jag är Zlatan Ibrahimovic av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz undersöker jag hur annorlundahet produce- ras och reproduceras och diskuterar det i relation till idéer om kollektiv identitet. Jag vi- sar hur det annorlunda konstrueras i kontrast mot en föreställd svensk norm och hur ett föreställt vi på så vis skapas gentemot ett föreställt dem. Vidare diskuterar jag hur Zla- tans annorlundahet kan tas som inteckning för den gemenskap över klassmässiga och kulturella gränser som vi gärna vill föreställa oss existerar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka ungsocialisternas föreställningar om arbetarklassen. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är tanken om att klass är något som skapas genom språket som utvecklats av bland andra E P Thompson, Gerath Stedman Jones och Joan Scott. 1910 bildades en ny nationell fackförening i Sverige, Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC), vilket markerar undersökningen början och slut. Ungsocialisterna var drivande i bildandet av SAC och därför är det intressant att studera deras syn på den klass de ville organisera. Materialet för studien består av ungsocialisternas två officiella tidningsorgan – Brand och Nya Folkviljan – under perioden 1909-1910. Ur dessa tidningar har en analys och kategorisering gjorts av de utsagor som beskriver den upplevda arbetarklassen. Kategoriseringen av utsagorna fungerar även som en del av analysen och har arbetats fram utifrån källmaterialet. Kategorierna som använts är utvecklade som en del av analysarbetet och benämns som den sovande klassen, den obildade klassen, den naturliga klassen, den moraliska klassen och den manliga klassen. Uppsatsens huvudslutsats är att ungsocialisterna hade en ambivalent hållning gentemot den upplevda arbetarklassen. Arbetarklassen var enligt ungsocialisterna både självtillräcklig och naturligt klassmedveten, samtidigt som den behövde bildas och styras av ungsocialisterna själva. Denna ambivalenta hållning gentemot den föreställda arbetarklassen återfinns även i den socialdemokratiska rörelsen, vilket tidigare forskning visat. Med denna studie hoppas författaren att ytterligare kunskapsluckor gällande den ungsocialistiska rörelsen har fyllts samt kunskapen om att ungsocialisterna, precis som alla andra klassorganisationer, skapar den klass man försöker organisera.

The romantic western, heterosexual couple´s love is a social and cultural construction, which has altered in significance and terms between different time periods, places and social or economic groups. The new, modernized ideal of “romantic love” has in earlier research been exclusively linked to the European bourgeois class during the 19th century and their economic and social progress. The modernizing processes in the Western society during this period has also been said to both form and be affected by the romantic ideal of love during the 19th century. Two of the most important processes of modernization in the western society at the time was the secularization and individualization of structures and lives. In this study I explore these modern values and their expressions through and within the romantic love concept typical for the 19th century, within a social and economic group that has not yet been explored in this context; the working class.       Through a collection of love letters written by two workers in Sweden during the 1890s I investigate expressions which contain a secular or individualized understanding of love and if and how these expressions differed from the modernity expressed in love letters within the upper-class pairs of the time. My purpose is thus to contribute with a more nuanced and representative account of the origin and practice of the modernized understanding of love, than earlier research has done. In my study I show that the working-class couple in fact seemed to inhabit a more modernized view of love then the contemporary couples from higher parts of society. This was expressed through a lack of Godly love and the absence of religious guilt or conflict related to the worldly love for another person in the letters. The working-class couple also expressed a more modernized understanding of love through a more intense and active need for reflexivity, reciprocity, and confirmation in the building of their relationship. Accept from the fact that this couple still placed God in charge of their future material happiness, the expressions of love within the working-class relationship which I have identified thereby shows a new standpoint to present research; modernization and the romantic love concept during the 19th century do in fact not seem to have been exclusively linked to the upper classes and their material wealth, family structure or gender roles.

Diss. Stockholm : Univ.

Allt sedan Sverigedemokraternas intåg i riksdagen 2010 har det politiska klimatet tillika det politiska landskapet i Sverige kraftigt påverkats och förändrats. Sverigedemokraterna betraktas av vissa som ett rasistiskt och högerpopulistiskt parti, som lyckats förankrat sig hos arbetarklassen. För varje riksdagsval har stödet för Sverigedemokraterna bland arbetarklassväljarna ökat, vilket resulterat i att arbetarrörelsens ställning i svensk politik försvagats. För arbetarrörelsen som b l a utgörs av Landsorganisationen (LO) och Socialdemokraterna har denna försvagning skapat ett ideologiskt skavsår. Denna uppsats ämnar undersöka LO-förbundens förhållningssätt gentemot det ökade stöd för Sverigedemokraterna som finns bland förbundens medlemmar. För att besvara forskningsfrågan har fem samtalsintervjuer med förtroendevalda representanter från fyra av LO:s förbund genomförts. Resultatet visar att en förklaring till att medlemmar röstar på Sverigedemokraterna beror på att förbunden misslyckats med att berätta för medlemmarna om deras grundläggande värden, ideologi och den svenska modellen. Vidare framkommer att det råder en viss okunskap bland förbundens medlemmar om hur samhället fungerar. För att motverka att stödet för Sverigedemokraterna fortsätter öka är förbundens främsta strategier utbildningsinsatser samt att påvisa att Sverigedemokraternas politik missgynnar LO:s medlemmar. Denna uppsats pekar på hur viktigt det är att ständigt föra diskussioner om värderingar, ideologier och arbetsvillkor för vilken samhällsutveckling vi vill ha.

Industrialization and urbanization brought  major societal changes. For the individual, these changes meant an adjustment beyond the ordinary. Not everyone had the conditions required to adapt and take part in what modernization entailed. Those who were well off also had the means required to succeed in the new society. Those who were already vulnerable, however, came to be hit hard by the changes that emerged.The struggling working class became overrepresented among inmates in prisons.The purpose of this study has been to find out why the working class has been overrepresented by examining the factors behind their crime, how their life history can explain their situation and the socio-economic factors that may be the basis for the imprisonment.The study refers analyses six  of the inmates at Härlanda Kriminalvårdsanstalt during the early 20th century. The sources used include prisoner scrolls and biography books that are available at the National Archives in Gothenburg.The results of the empirical study show that the causes behind the working class crime have been poverty and the difficulty of establishing societal goals.The study is based on Marxist criminology's explanation of crime and the public debate on working class crime during the time period. / Industrialiseringen och urbaniseringen kom att medföra stora samhällsförändringar. För DEN enskilde individen innebar dessa förändringar en omställning utöver det vanliga. Alla hade inte de förutsättningar som krävdes för att anpassa sig och ta del av det moderniseringen medförde. De som hade det gott ställt hade också de medlen som krävdes för att lyckas i det nya samhället. De som redan var utsatta kom dock att drabbas hårt av de förändringarna som växte fram.  Den hårt drabbade arbetarklassen kom att bli överrepresenterad bland intagna på fängelseanstalterna.  Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på varför arbetarklassen varit överrepresenterat genom att undersöka faktorerna bakom deras brottslighet, hur deras livshistoria kan förklara deras läge samt de socioekonomiska faktorerna som kan tänkas vara grunden till fängslandet.   Undersökningen analyserar sex av de intagna fångar på Härlanda kriminalvårdsanstalt under början av 1900-talet. De källor som använts är bland annat fångrullor och biografiböcker som finns tillgängliga på Landsarkivet i Göteborg.  Resultaten av den empiriska undersökningen visar att orsakerna bakom arbetarklassens brottslighet varit fattigdom och svårigheten att etablera samhällsmålen.  Undersökningen utgår från den marxistiska kriminologins förklaring till brottslighet samt dåtidens samhällsdebatt kring arbetarklassens brottslighet.