The aim of this study was to examine how adaptations in the teaching of gifted children of two preschools can be understood from the perspective of teachers, parents and children. The intent with the study was also to examine how the teachers worked to follow the curriculum and adapt the teaching, how the children could be affected by being seen as gifted and how the parents experienced the cooperation with the preschool regarding the teaching of their gifted children. Through observations and interviews four themes were discovered – characteristics and to be seen, teacher's knowledge and education on giftedness, working methods and adaptations, and transition from preschool to school. The study’s results showed that the different perspectives differ, both between parents, educators and children, but also between the two preschools and their surrounding culture. The surrounding culture had a larger impact than expected. The analysis, based on Stern’s theory of intersubjectivity and intercultural perspective, also showed the importance of gifted children to be seen as gifted and to interact with other gifted children.

Den här studien bygger på analys av fyra litterära verk som utspelar sig i Malmö efter stadens industriella epok. Verken sätts i relation till produktionen av Kunskapsstaden, i syfte att ifrågasätta dels föreställningen om arbetarklassens försvinnande i det postindu- striella samhället och dels den variation och mångfald som postmodernismen menar har ersatt de stora berättelserna.Utifrån litteratursociologisk speglingsteori undersöker jag hur en eventuell arbetar- klass skildras i Fredrik Ekelunds m/s Tiden och i Kristian Lundbergs Yarden, i vilket maktförhållande huvudpersonerna står gentemot den bild av staden som Malmö Stad marknadsför samt hur de hanterar det. Slutsatsen blir att arbetarklassen, enligt romaner- na, finns, men att den osynliggörs och splittras, dels av den dominerande berättelsen om staden och samtiden, och dels av ett system som bygger på motsättningen mellan arbete och kapital. Motståndet formuleras i båda romanerna i form av det egna språket och den egna berättelsen, som motbild mot det/den dominerande.I Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari och Jag är Zlatan Ibrahimovic av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz undersöker jag hur annorlundahet produce- ras och reproduceras och diskuterar det i relation till idéer om kollektiv identitet. Jag vi- sar hur det annorlunda konstrueras i kontrast mot en föreställd svensk norm och hur ett föreställt vi på så vis skapas gentemot ett föreställt dem. Vidare diskuterar jag hur Zla- tans annorlundahet kan tas som inteckning för den gemenskap över klassmässiga och kulturella gränser som vi gärna vill föreställa oss existerar.

I denna uppsats undersöks vilka språkattityder som kan synliggöras i recensioner av de tre böckerna Till vår ära (2001), Ett öga rött (2003) och Yani (2022), som samtliga är skrivna helt eller delvis på multietniskt ungdomsspråk. Syftet är att analysera hur attityder till multietniskt ungdomsspråk har förändrats sedan början av 2000-talet fram till 2022. Arbetet vilar på centrala begrepp från sociolingvistiken och en kombination av verktyg för att analysera interpersonella drag i en text. Dessa analysverktyg är hämtade från den systemisk-funktionella grammatiken samt teori för metakommunikation och utgör tillsammans uppsatsens metod. De frågeställningar jag avser besvara är vilka attityder till multietniskt ungdomsspråk som kan blottläggas i bokrecensionerna, och hur dessa attityder har förändrats under tidsperioden 2001–2022. Resultaten visar att det har skett en förändring i attityder under den studerade tidsperioden. Det går från en uppfattning om att multietniskt ungdomsspråk visserligen är nyskapande och normbrytande men ändå inkorrekt, ofullständigt och svårläst, till övervägande positiva attityder där språket menas fylla en funktion i boken, och fokus förskjuts mer till läsaren än till språket i sig. Detta kan tänkas höra ihop med en större demografisk förändring i samhället där antalet utlandsfödda ökar, och det multietniska ungdomsspråket inte längre är lika ifrågasatt. Samtidigt framgår det att recensenterna sitter på en position där de kan förhandla om språkets plats i samhället utifrån sin roll som kulturella grindvaktare. Undersökningen visar även att en kombination av metoder från systemisk-funktionell grammatik och metakommunikation fungerar väl för att synliggöra attityder i ett material.