<p>Denna uppsats utgår från romanen Montecore: en unik tiger av Jonas Hassen Khemiri, som utkom 2006 på Norstedts Förlag och är Khemiris andra bok efter succédebuten med Ett öga rött. Detta är en intersektionell studie av den förstnämnda som tittar på hur de olika maktordningarna inom romanen ter sig. Men även hur dessa påverkar varandra.</p>

Denna uppsats utgår från romanen Montecore: en unik tiger av Jonas Hassen Khemiri, som utkom 2006 på Norstedts Förlag och är Khemiris andra bok efter succédebuten med Ett öga rött. Detta är en intersektionell studie av den förstnämnda som tittar på hur de olika maktordningarna inom romanen ter sig. Men även hur dessa påverkar varandra.

Syftet är att göra en narratologisk analys av Ett öga rött, för att se hur Khemiri använder maten i berättandet. Mycket av konflikten bygger på mat, exempelvis att huvudpersonen vägrar att äta svensk mat och och kontrasten mellan svensk mat och mat frånmellanöstern. Lösningen på konflikten innehåller också mat, då de olika matkulturerna sammanförs. Den teoretiska grunden är Mieke Bals narratologi samt teorier om hur migranter använder sin och värdlandets mat.

This essay explores the possibility to use fiction as a starting point in integrated teaching in Swedish upper secondary school. A hermeneutic method is used in the analysis of novels by the Swedish author Jonas Hassen Khemiri. Two novels are analysed: Jag ringer mina bröder (2012) and Allt jag inte minns (2015). The analysis is based on theories of central themes in the curriculum for the subjects Swedish, religious science, social science and history. The focus of the essay is the didactic potential of Khemiris novels in multidisciplinary education regarding the selected themes: identity, ethnicity and gender equality. It is further discussed how the novels can be used as study material and the results shows that fiction, such as novels by Jonas Hassen Khemiri, is a good basis for multidisciplinary teaching.

No description available.

This paper is about the construction of a ”Swedish” identity in the novel Montecore: en unik tiger by Jonas Hassen Khemiri (translated in English to Montecore: the silence of the tiger). In the paper I start by, after a short introduction, introducing the theoretical background against which the novel will be analyzed. The main focus is postcolonial theories with Edward Saids work about making “the Other” as a base. I then go through some contemporary Swedish studies about race as a category and internalized racism, make a brief introduction to performativity, to finish with the thought provoking theories about the cyborg by Donna J. Haraway. In the section about method I present discourse analysis and the social constructionism that permeates postcolonial studies and discourse analysis and therefore the paper. Finally I analyze the material. In this section I use made-up dialogues to illustrate the different positions the characters take when responding to the imagined community that is Sweden, and the conditions imposed on those wanting to be accepted as Swedes. I use policy documents of a Swedish political party, Sverigedemokraterna (the Sweden Democrats) as a counterpart in the dialogues. Thereafter I have a short conclusion, and then you’re free.

Syftet med den här studien har varit att undersöka framställningen av identitet och existentiella frågor i skönlitterära verk av Jonas Hassen Khemiri i förhållande till kursplanen i religionskunskap och läromedel i ämnet. Studien som har genomförts med en hermeneutisk textanalys har visat att många läromedel i religionskunskap brister i framställningen av identitet och existentiella frågor, vilka båda är centrala delar i kursplanen. Vidare har analysen visat att Khemiris verk behandlar identitet och existentiella frågor på ett nyanserat sätt och att verken därför kan fungera som komplement till läromedel. Jag har dragit slutsatsen att skönlitteratur är ett möjligt komplement till läromedel i religionskunskap.

Den här uppsatsen har anknytning, men ingen direkt koppling, till b-uppsatsen Invandrarsvenska – ett ungdomsspråk?, därför kan man se denna uppsats både som fristående och som en del av Invandrarsvenska – ett ungdomsspråk? I uppsatsen har jag valt att titta närmre på det litterära verket Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri, som från början skulle ha fått ett större utrymme i Invandrarsvenska – ett ungdomsspråk? Ett öga rött publicerades 2003 och blev snabbt en omtalad bok eftersom den inte var skriven på korrekt grammatisk svenska. Den är skriven på vad som kom att kallas ”invandrarsvenska”, en form av talspråk, där det svenska språket blandats med slang och ord från andra språk. Ett öga rött handlar om en ung pojke som söker svar på frågor om sin omgivning och identitet. Jag var intresserad av att se hur Ett öga rött kunde jämföras med en bok med liknande huvudkaraktär och handling skriven på svensk slang, om det fanns några likheter i språk, karaktärer och i handling, därför använder jag mig av Ronnie Sandahls bok Vi som aldrig sa hora, som precis som i Ett öga rött har en huvudkaraktär som söker svar på frågor om sin identitet. De båda böckerna har som sagt en ung pojke som huvudkaraktär, och de olika handlingarna beskriver deras liv och vardag utifrån olika dramatiska händelser. I uppsatsen jämför jag dessa litterära verk med utgångspunkt i två olika sorters berättande, två tonårspojkar som huvudkaraktärer, två olika författare och med ett antal frågor i bakhuvudet: Hur skriver unga tonårspojkar? Vad skriver de om? Finns det några skillnader mellan en tonårspojke med svenskt ursprung från en liten svensk stad och en tonårspojke med invandrarbakgrund från en förort till en storstad? Handlar det om identitetssökande? Om att vilja synas genom berättelsen? Att försöka förstå sig själv? Hjälpa andra förstå? Vad har författaren för syfte med boken? Vem tolkar och hur ska berättelsen tolkas? / This thesis is based on narrative as identity creator, how identity formation is based on storytelling, narrator, author and main characters in a literary work, focusing on language and group identity, but also how the reader can identify with the narrator and characters. The thesis compares the two youth novels Ett öga rött, by Jonas Hassen Khemiri and Vi som aldrig sa hora, by Ronnie Sandahl, written in “immigrant Swedish” and Swedish slang, where each novel is based on the search of identity of a teenage boy living in a Swedish suburb or a small town. The analysis is thereby based on whether there are any differences and similarities in these two books depending on storytelling, storytellers, storytelling technique and how the characters identities are formed by the author’s storytelling language and what the significance of this really is for each novel.

The purpose of this study is to examine how immigrant authorsare mediated in texts. The study is based on three magazines which are directed towards the library sector. These texts have been published from the year 2000 to the year 2012. The study focuses on two of these magazines, namely Bibliotek i Samhälle and Biblioteksbladet. The study focuses on authors who write in the swedish language, but who still seem to be perceived as immigrant authors. The method used in this study is critical discourse analysis (CDA) according to Norman Fairclough. How the studied authors are being described are presented with quotations from the texts. These quotations are analysed from semantic relations. Further analysis displays first how immigrant authors are legitimated. Second it displays how immigrant authors are paraphrased in the texts. The results show that the texts focuses on the two authors Jonas Hassen Khemiri and Theodor Kallifatides. The texts paraphrasethe immigrant authors as participants of debates about the society,in a way that undermines the category of the immigrant author, aswell skilled in language and as public persons in book fairs. The final discussion stress that nothing indicates that the examined texts presuppose that some authors should be seen as immigrantauthors. The results of this study therefore do not support the results of earlier studies that have declared that some authors seem to be treated as immigrant authors. / Program: Bibliotekarie

No description available.