No description available.

I denna uppsats har vi undersökt hur etnicitet framställs och beskrivs isamhällskunskapsläromedel för gymnasiet. Vi har också haft för avsikt att undersöka ometnicitetsbegreppet problematiseras i relation till dess komplexitet. Vi har genomfört enkvalitativ textanalys av tre nyutgivna läromedels beskrivning och diskussion kring etnicitet irelation till två framstående perspektiv inom etnicitetsforskningen, essentialism ochkonstruktivism. Etnicitet kan genom dessa perspektiv antingen ses som biologiskt och statiskt(essentialism) eller som socialt konstruerat och föränderligt (konstruktivism). Detessentialistiska perspektivet anses i dagens forskning vara föråldrat medan detkonstruktivistiska anses vara mer nyanserat och därmed att föredra. Vår teoretiskautgångspunkt om individens meningsskapande genom distansering till andra har genomsyratuppsatsen. Genom att systematiskt ställa frågor till texten och utgå från de centralaståndpunkterna inom respektive perspektiv har vi genomfört vår analys och som sedanmynnat ut i vårt resultat. Studiens resultat visade att i de samhällskunskapsläromedel viundersökt framträder företrädesvis ett konstruktivistiskt perspektiv i förklarandet av etnicitet.Vi har dock även funnit vissa tendenser på essentialistiska inslag i läromedlen. Viktigt attpoängtera är att framställningen i läromedlen inte alltid gått att placera inom ramen för någotav dessa två perspektiv. Vidare förklarar vi i uppsatsen vikten av att läromedel är nyanseradeläromedel eftersom innehållet i läromedlen styr vad eleverna lär sig och bär med sig.

Uppsatsen behandlar den svenska Försvarsmaktens reformering från invasionsförsvar till insatsförsvar utifrån ett teoriprövande perspektiv. Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida det krävs en förståelse av socialdemokraternas moraliska bevekelsegrunder och normativa utgångspunkter för att förklara reformering eller om det är tillräckligt att applicera den realistiska förklaringsmodellen för att få en djupare förståelse av reformeringen? Uppsatsen visar på att realismens och konstruktivismens teoretiska förklaringskraft till reformeringen är tillfredställande samt att den svenska säkerhetspolitiska retoriken domineras utav en nyttomaximerande logik. Därav är slutsatsen att det inte krävs en förståelse av socialdemokraternas moraliska bevekelsegrunder och normativa utgångspunkter för att förklara den svenska försvarsmaktens reformering utan det räcker att applicera den realistiska förklaringsmodellen för att få en djupare förståelse av reformeringen. / This thesis is concerned with the reformation of the Swedish Armed Forces from an operational defense force to a rapid action force on the basis of a comparative theoretical perspective. The main purpose being to analyze whether it is necessary to have an understanding of the Social Democratic Party’s moral and normative reasons to understand this shift or if it is enough to apply the realistic explanation model to appreciate the reformation. It has been shown that theoretically, the theories of realism and constructivism both satisfactorily cover the reformation; and that the Swedish security polity rhetoric is dominated by the logic of maximizing relative gains.In conclusion, this thesis shows that it does not require an understanding of the Social Democratic Party’s moral and normative reasons to comprehend the reformation of the Swedish Armed Forces. Notably, it is sufficient to apply the realistic explanation model to obtain a deeper understanding of the reformation.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur unga vuxna kvinnor upplever sin identitet i förhållande till sin migrationsbakgrund. Studien avgränsades till sex kvinnor födda utanför Skandinavien och som immigrerat till Sverige innan de uppnått åldern för skolstart eller födda i Sverige med en eller båda föräldrarna födda utanför Skandinavien. Eftersom intentionen med studien var att generera kunskap baserad på kvinnornas subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod med narrativt inriktade intervjuer. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en fördjupad detaljbeskrivning av kvinnornas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter. Vid analysen av data användes en hermeneutisk tolkningsstrategi för att identifiera och tolka innebörden i de centrala temata som kvinnorna berättade. Den teoretiska utgångspunkten i studien var socialkonstruktionistiskt.</p><p> </p><p>Studien visar på att kvinnorna utvecklat s.k. gränsöverskridande identiteter som består av upplevelsen av ett svensk deljag och ett etniskt deljag. Detta skapar en ostabil självbild som förändras kontinuerligt i sin växelverkan mellan familj, grupp och samhälle, varvid plats och situation inverkar på vilken del av identiteten som framhävs respektive nedtonas. Kvinnorna tonar oftast ner den etniska delen i sin identitet i interaktion med kringsamhället, samma alternering sker i interaktion med signifikanta andra varvid de väljer att framhäva den etniska delen i sin identitet och nedtona den svenska. Oftast upplevs de gränsöverskridande identiteterna och växlingarna mellan de olika delarna som problemfria, dock tenderar de att i samband med att specificera tillhörighet skapa mentala och känslomässiga splittringar om vart man egentligen hör hemma. I varje social situation sker ett rollövertagande, varvid kvinnorna gör en bedömning och föreställer sig hur andra tänker och känner i en given situation. Därefter agerar kvinnorna utifrån de föreställda förväntningarna de upplever existerar och intar den föreliggande rollen. Härvid är identifikationsmarkörer som språk, historia, normer, värden och traditioner av stor betydelse för både det etniska som det svenska rollövertagandet.</p>

The purpose of this study is to increase understanding of how nursing home staff at dementia care facilities interpret, treat and manages sexual behavior of patients. Four group interviews were made with a total of thirteen participants from three different dementia care facilities. The collected material was processed and thematized in pursuance of the research questions of the study. The results were analysed using three concepts from queer theory; heteronormativity, the heterosexual matrix and power, as well as an article about how nursing home staff constructs actions of patients. The results showed that staff member’s assessments about the patient’s sexual behaviours depended on their posture towards the norm of what is considered to be acceptable. They would allow the sexual behaviour in order to neither restrict nor permit, as long as the staff felt that nobody was liable to harm. The sexual behaviour was related to the cognitive disorder and not to sexuality on the occasions when the nursing home staff considered it to be inappropriate. The results also showed that as a way of coping, the staff would utilize a defusing language to describe the patient’s sexual behaviour.

Studien avser att undersöka vilken funktion pedagogisk dokumentation har i förskolan och belysa hur pedagoger uppfattar begreppet pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger på observationer av dokumentation i förskolans miljö och dess användning samt intervjuer av pedagoger i förskolan. Detta material har analyserats utifrån socialkonstruktionismen, konstruktivismen samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation är ett relativt nytt arbetssätt för pedagogerna och att processen är under utveckling. Dokumentationen i de studerade förskolorna är varierande, det finns fotografier, texter och barns egen dokumentation (teckningar och barnens eget skapande i olika material). Denna dokumentation fungerar ofta som underlag för reflekterande samtal främst mellan barn och pedagog, men pedagogerna ser även materialet som ett underlag för vidare aktiviteter ofta inom ett tema. Pedagogerna dokumenterar oftast olika planerade aktiviteter inom temat. Utifrån vårt material kan vi utläsa att reflektionen kring dokumentation är vad som utmärker det pedagogiska i dokumentationen. Pedagogerna uttrycker sig positivt kring dokumentationen och har ambitionen att utveckla detta till ett förhållningssätt som synliggör olika processer i förskolan.

Dennauppsats har genom en experimentell studie undersökt om två olika sorters under­visningsmetoderger olika effekt på elevers lärande. De två teorier/undervisningsmetoder somhar jämförts är behaviorismen och konstruktivismen. Två slumpmässigt utvaldagrupper har utsatts för två olika interventioner (de tvåundervisningsmetoderna) och sedan har de olika effekterna på lärandetutvärderats med hjälp av ett mätinstrument utformat som ett kunskaps­provinnehållande två olika frågetyper. Det insamlade materialet har sedananalyserats kvantitativt.   Deresultat som denna studie presenterar visar inte på några statistisktsignifikanta skillnader mellan de två grupperna gällande lärande. Båda grupperpresterar likvärdiga resultat på frågetyp A såväl som på frågetyp B.   Resultatenhar diskuterats i relation till befintlig litteratur och tydligast koppling hargjorts till de studier som förespråkar ett förhållningssätt som influeras av debåda olika undervisnings­metoderna. De didaktiska implikationerna blir enligtdenna studie att man som lärare ska variera sitt arbetssätt samt vara öppen föratt elever lär på olika sätt.   Dennastudie gör inga anspråk på att generalisera resultaten då urvalet bestod av entillgänglig grupp.                     Nyckelord:undervisningsmetoder, lärande, behaviorism, konstruktivism

Varje år börjar mer än 100 000 elever årskurs sju. Genom överlämning förbereder mottagande skola att ta över undervisningen. Hur går övergången till på respektive skola? Hur bör överlämningar gå till enligt matematiklärare intervjuade i denna studie?   De ger sin syn på likvärdig utbildning, individualisering, den röda tråden genom matematikundervisningen, konstruktivistisk undervisning och komplexiteten i matematiklärares uppdrag. Syftet med studien är att komma åt vad som underlättar arbetet med att hitta elevernas förkunskaper i matematik.   Bedömningsmatriser vid överlämningar är välkomna, men fokus bör ligga på ett organisatoriskt plan enligt matematiklärarna. Även andra rutiner bör granskas för att främja det matematiska lärandet. Lärarna är medvetna om att om man skall bedriva en konstruktivistisk undervisning måste man fånga upp eleverna där de står kunskapsmässigt. Då de aldrig vet allt om enskild elevs verkliga matematikkunskaper, är chanserna större att ge eleverna adekvat utbildning om förutsättningarna är de rätta. Nämligen vetskapen om enskilda elevers speciella behov, möjligheten att ha nära pedagogiskt samarbete med kollegorna, möjligheten att snabbt få specialundervisning till elever som behöver det. Arbetet underlättas också om eleverna kan läsa och skriva på svenska, har matematiska förkunskaper som behärska de fyra räknesätten, förstå likamedtecknets betydelse och att ha både praktiska och skriftliga erfarenheter av att lösa matematiska problem. Lusten att lära har stor betydelse för skolmatematiken. / Each year more than 100,000 pupils begin grade seven of primary school. By transition between grade six and seven, the receiving school prepares to take over the teaching. How does the transition work at the respective school? How should the transition work, according to mathematics teachers interviewed in this study?   They give their vision of equivalent education, individualization, “the red thread” of mathematics education, constructivist teaching and the complexity of the mathematics teacher's mission. The aim of the study is to assess what facilitate the understanding of pupils’ knowledge of mathematics.   Matrices of assessment for the transitions process are welcome, but the focus should be on an organizational plan according to the interviewed teachers. Also other processes should be reviewed in order to promote the mathematical learning. The teachers are aware that if you will engage in a constructivist teaching, you need to capture the pupils’ present knowledge. As the teachers never know everything about the individual pupil's real mathematics skills, the chances are greater to give pupils adequate training if the conditions are right. Namely the knowledge about individual pupils' special needs, the ability to have close cooperation with colleagues, opportunity to remedial teaching to pupils who need it. The work is also facilitated if pupils can read and write in Swedish, have previous mathematical knowledge mastering the four rules of arithmetic, understand the meaning of equality, and have both practical and written experience of solving mathematical problems. Motivation to learn is also of great importance for school mathematics.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om verksamma lärare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgår från lärandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera på behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen är observation med efterföljande djupintervju av fyra lärare samt en enkätundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lärandeteorierna samt hur de kan tillämpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lärarna visar på explicit användande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit användande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgår från lärandeteorier i sitt arbete.