Detta arbete har undersökt om val av grafikstil påverkar den utbildande aspekten inom spel med syfte att lära ut, som ämne valdes motorer. För att besvara frågeställningen valdes ämnet motorer. Artefakterna som skapades i samband med detta arbete bestod av två program med grundläggande interaktivitet. I artefakterna har hur en 4-takts förbränningsmotor fungerar presenterats med hjälp av två tudelade motorer. Dessa motorer hade skiljande grafiska stilar, ena hade en mer realistisk grafisk stil medan den andra skapades i en så kallad NPR-stil. Genom en analys av enkäterna som fylldes i samt intervjuerna som hölls verkar det som NPR-grafik är effektivare, men ytterligare studier hade behövts göras för att fastställa detta resultat.

Arbetet är en studie som syftar till att ta reda på om det finns skillnader i lärares definitioner på vad ett laborativt arbetssätt är samt hur elevers förmågor och attityder påverkas av det arbetssätt de undervisas med. Undersökningen utfördes i två klasser, den ena klassen arbetade mer traditionellt med problemlösning medan den andra klassen arbetade med nästan samma innehåll laborativt. Arbetet inleddes med en test för att ta reda på elevernas kunskaper i problemlösning. Efter den första testen fortsatte de båda grupperna med att arbeta i fyra veckor på vart sitt sätt med problemlösning. Under tiden genomfördes ett antal intervjuer med både lärare och elever. Studien avslutades med en annan test som hade samma innehåll och ungefär samma svårighetsgrad. De tydliga skillnaderna mellan de två elevgrupperna, när det gäller förståelse, kunskaper och attityder gav mig en bekräftelse på vikten av det laborativa arbetssättet i matematikundervisningen.

No description available.

Kvinnor och män är inte jämställda på arbetsmarknaden. Högre utbildning till trots, tjänar kvinnor mindre, innehar färre chefspositioner, deltidsarbetar mer och tar större ansvar för hem och barn. Tidigare forskning visar att ungefär hälften av kvinnorna med barn karriärväxlar i medelåldern. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om inverkansfaktorer inför, och upplevda förändringar efter, dessa karriärväxlingar. Studien bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i konstruktivistisk karriärteori och Careership-teorin. Respondenterna är kvinnor i åldern 35 till 44 år, som har barn och som genom en fortbildningsinsats har gjort en karriärväxling. De inspelade intervjuerna har transkriberats, kodats och sorterats utifrån innehållsliga kategorier och teman. Tre teman, eller inverkansfaktorer, framträder som de mest avgörande: karriär- och arbetsmöjligheter, familj/tid för familj och värderingar/självförverkligande. Resultatet visar att möjligheten att styra sin tid för att kunna kombinera arbetet med familjelivet har stor betydelse, liksom behovet av att arbeta med något som känns viktigt. Kvinnorna värderar delvis ekonomi och pengar, men det är inte en drivkraft i karriärväxlingen. Faktor karriär- och arbetsmöjligheter har oftast haft betydelse i negativ riktning, det vill säga att kvinnorna har upplevt sig begränsade eller missnöjda på något sätt i detta avseende. Om man ska kunna tillgodose kvinnors behov vid vägledning och på sikt få till en mer jämlik arbetsmarknad behövs kännedom inte bara om yttre begränsningar i samhället. Det krävs också mer kunskap om hur kvinnors karriärer skiljer sig från mäns karriärer, som många karriärteorier bygger på, samt vilka prioriteringar kvinnor gör i olika skeden av livet. För framtida forskning kan jämförande studier mellan kvinnor och män, eller mellan kvinnor med respektive utan barn vara intressanta. Vidare skulle kvantitativa studier med slumpvis urval kunna göra generaliseringar och visa övergripande mönster i kvinnors karriärval.

I denna aktionsforskning utarbetas, används och utvärderas en metod för muntliga prov i matematik A. De frågor som vi har arbetat utifrån gäller valet av uppgifter, hur själva genomförandet av ett muntligt prov ska gå till samt hur man bedömer det muntliga provet.

The survey focuses on students from the latter years of primary education in Sweden and their thoughts and attitudes towards their use of internet during class. Over 200 students answered an online-survey with 13 questions about how much, for what, if the use in some way affected them negatively and finally in which ways we should work with internet in education. To analyze the results of the survey the essay uses the theoretical views of cognitivism and constructivism as a basis when concluding what the students think about internet in education, and why they think so. The results of this essay conclude that the students do not generally see the unsanctioned use of computers and smart phones as problematic, but if it is a problem it is to be solved by the teachers, in various manners. Prior research, as well as this paper, find that the results of the already low achievingstudents are the most affected in a negative way. This might create an even bigger dividebetween students but could be diminished by teaching both students and teachers the correct way to use technology and the internet in schools.

Arbetet syftar till att ge exempel på hur konstruktivismen kan användas praktiskt genom olika arbetssätt inom fysikundervisningen i den svenska gymnasieskolan. Arbetssätten som tas upp är demonstrationsexperimentet, den induktiva och den deduktiva klassrumslaborationen, hemlaborationen samt problemlösningen. För vart och ett av dessa arbetssätt ges ett exempel i konstruktivistisk anda, som så vitt upphovsmännen vet, inte tidigare har använts i detta sammanhang. Några av arbetssätten har testats i undervisning av upphovsmännen och därefter utvärderats.

Forskning har visat att användandet av konkret material i matematikundervisningen ökar elevers motivation till inlärning samt attlärare får lättare att differentiera sin undervisning. Denna studies syfte är att få ökad kunskap om lärares syn på användning av konkret material i undervisning om addition med tiokamraterna. Till undersökningen valdes en kvantitativ metod med kvalitativa inslag. Genom en webbaserad enkät med nio flervalsfrågor samt en fritextfråga samlades data in från 19 lärare i Jämtlands län. Enkäten skickades via e-post till lärare och rektorer i Jämtlands län. Resultatet visade att 63 procent av respondenterna anser atteleverna har lättare att befästa 10-kamraterna vid arbete med konkret material, medan 26 procent anser att det stämmer till viss del. För att ta till sig den generella matematiken som är abstrakt behöver eleverna kunna koppla samman den konkreta matematiken med de abstrakta matematiska symbolerna. Samtliga respondenter anser att användandet av konkret material i undervisningen om tiokamraterna bidrar till att eleverna klarar övergången mellan konkret och abstrakt representation bättre. Vidare visade resultatet även att användningen av konkret material i undervisningen gör den mer lustfylld, samt att många av de konkreta material som lärarna använder bidrar till att undervisningen blir mer vardagsnära

The Russian invasion of Ukraine has raised interests in Russia’s foreign policy. One of the widely unexplored parts of that is Russia’s role in the Syrian civil war. Saving the Syrian regime from total collapse in Syria Russia played a key role in the conflict. This study aims to examine the Russian role in the conflict from many different international relation theories perspective. Realist, constructivist and liberal perspectives. In that way the writer of this thesis strives to explain Russia’s role from different perspectives using the main widely used international relations theories to broaden the perceptive on Russia’s role in the civil war. The results showed that the different theories had different ways in judging the Russian role in the conflict. Summarized. Realism had a very pragmatic materialistic approach in approaching Russians actions in Syria while constructivism and liberalism both reached unmaterialistic explanations to Russia’s actions.

Uppsatsen syftar till att förstå en visionsdriven verksamhets lärande (BRIS Syd) genom kopplingen mellan deras gemensamma vision och de lärprocesser som ligger till grund för utförandet av arbetet.