<p> </p><p>The purpose of this essay was to show the pupils as presenters from their own and their teachers’ perspective. This was done regarding presentations by studying and comparing the applicability of the two structuralist theories media ecology theory and structural semiotic theory. The theories were used as model bases, aimed to correspond to opinions and experiences of Swedish upper secondary school pupils. Through a didactic approach, I intended to find out how pupils’ relations to presentations differ depending on how they regard them. Focus was on if they thought of presentations as comprehensive experiences or found similar elements in mediated and unmediated presentation contexts. An empirical field study was accomplished through qualitative interviews with pupils and teachers. The word “presentation” was treated as a discourse since data showed that respondents included diverse meanings and functions in the word. The analysis was based on the qualitatively collected empirical data that were applied on my models. Constructionism functioned as theoretical framework. My study indicated that the discourse presentation needs to be investigated further. </p><p> </p>

I denna studie behandlas enskilda polisers resonerande kring våld i nära relation. Syftet har varit att genom intervjuer synliggöra olika diskurser i de enskilda polisernas resonemang kring ämnet, samt att även synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå från diskurserna. Detta har således utförts ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och analyserats med hjälp av metoden diskursanalys. / Working in adversed wind is an analysis of individual polices discussions about domestic violence and wich consequences might appear from the discourses that they produce.

Många äldre tillbringar mycket tid i och omkring bostaden. Boendemiljön kan därmed sägas vara av vikt för äldres upplevelse av välbefinnande och livskvalitet. I föreliggande studie förstås boendemiljö i termer av såväl ett fysiskt som ett socialt rum. Båda dessa aspekter lyfts fram när livsvillkor för ett antal äldre boende i en svensk skärgårdsmiljö kartläggs. Fördelat på tre teman avhandlas vilka förutsättningar som utgör ramen för boendet, vilka värden som motiverar ett kvarboende samt vilka tankar som finns om åldrandets betydelse för den framtida boendesituationen. I och med att studien tar sin utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv förs parallellt en reflektion kring i vad mån människa och miljö påverkar och påverkas av varandra i skapandet av platsens fysiska och sociala dimensioner.

Syftet med den här uppsatsen är att visa hur vi kan förstå oss själva som kvinnor och män utan att betrakta kön som något naturligt och inneboende. Kön är sociala och kulturella konstruktioner och vi lever i ett heteronormativt samhälle där könsskillnaden är genomgripande – vi utgår från heterosexualitet som den normala sexualiteten och vi skiljer på människor i kvinnor och män. Genom att analysera mina egna minnen i ett minnesarbete undersöker jag mina erfarenheter av könsnormer. Hur har normer kring manlighet kommit till uttryck under min grundskoletid och hur har de påverkat mitt beteende och min självuppfattning? Minnesarbetets fokus ligger på egna erfarenheter och reflektioner, men i förlängningen är syftet att bygga kollektiva identiteter där traditionella förhållanden betraktas på nya sätt. / The purpose of this thesis is to show how we can understand ourselves as women and men without regarding gender as being something self-evident and inherent. Gender is a social and cultural construction and we live in a hetero normative society where differences in gender are allinclusive – we act on the assumption that heterosexuality is the normal state of sexuality and that humans are separated into men and women. By analysing my own memories in a memory work, I explore my own experiences of gender standards. How was the standard of what is masculine manifested during my time in compulsory school? In addition, in what way has it influenced my own behaviour and self-perception? The focus of the memory work lies in my own experiences and reflections; however, in the prolongation the purpose is to build collective identities where traditional contexts are perceived in new ways.

Följande frågor ligger till grund för vårt arbete: - Har eleverna förstått No-undervisningen på det sätt läraren undervisat? - Vilka metoder är bättre än andra för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgång dels en enkätstudie för att få svar på frågorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av eleverna har förstått lärarens undervisning och att laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat.

"One life in two worlds" is a qualitative study of Syriac boys constructs ethnic and religious identity in different social contexts. Based on these three questions: how do the boys describe the importance of the parents' cultural and religious background in relation to their own identity? How do the boys describe their experiences of being categorized in school? Which significance is given to religion and ethnicity when the boys describe their experiences in relation to home and school context? I did reach the aim of this essay which was to investigate by interviewing the Syrian boys how they construct or reconstruct ethnic and / or religious identity in relation to different social contexts with a focus on the home and the school. In this study, I assumed the qualitative method in which I interviewed six Syriac boys who attend grade nine. The starting point of the study was social constructivism. Therefore, knowledge in this study is seen as something that is constructed in language, social and cultural interactions. The reality and perspective of reality is socially constructed, meaning that knowledge is created through the interplay of common action. The results of this study show that all the informants are agreed that their parents' ethnic background has had and has great significance for their identity formation. They argue that by their parents identify themselves as Syriac and, through a heritage transmitted traditions, language, values, norms and upbringing created an identity in which even the boys identify themselves as Syriacs. Furthermore, the study shows that all informants agree that when you have parents with another ethnic background, it means that we must somehow combine a life but in two separate standards - and the value system that the boys must constantly confront or take a position on both the school - and home context. All informants have in one way or another expressed that Christianity is an important part of the Syrian identity, even if they themselves do not identify themselves as religious.

Med utgångspunkt i barndomssociologiska tankar undersöker följande etnografiskt inspirerade studie intentionen med och receptionen av Stockholms Kulturhus barnkulturverksamhet Rum för Barn. Genom att tillämpa Stuart Halls kommunikationsmodell för inkodande och avkodande av budskap på materialet, som består av intervjusamtal, observationer, styrdokument, information till besökarna samt en kvalitativ enkätstudie, diskuteras de barndomsideologier om barnet som blivande alternativt varande människa som förekommer i verksamheten samt de vuxna besökarnas tolkning av dessa. I analysen framkommer en dubbelhet gentemot barnen såsom å ena sidan blivande människa och å andra sidan varande människa från såväl verksamhet som besökare. Undersökningen påvisar att de båda ideologierna (om barnet som blivande och varande människa) är alltjämt närvarande i både verksamhetens intention samt i de vuxna besökarnas reception och omsatta barnsyn. Rum för Barns givna förutsättningar, dess egen förståelse av verksamheten, sammanhanget och det faktiskt kommunicerade intentionen kan förståelse av verksamheten är bred och bitvis brokig. Också de tolkningar informanterna gör av verksamheten varierar, från godtyckliga till oppositionella. Uppsatsen påvisar att verksamheten kan användas som ett forum för förverkligande av barnets rättigheter men att detta inte alltid görs.

Denna studie handlar om EU som normativ makt i området för EU:s östliga partnerskap (Eastern Partnership/EP). Med utgångspunkt från säkerhetsgemenskapsteori och konstruktivism undersöks EU:s försök att sprida sina normer och intensifiera kopplingarna till länderna Moldavien och Armenien, som omfattas av European Neighbourhood Policy (ENP) och EP. Studien finner att EU:s strategi för att intensifiera kopplingarna till Moldavien och Armenien är mycket lika, där utvecklingen av praktikergemenskaper verkar vara något som EU särskilt vill prioritera och etablera redan i ett inledande skede för att partnerlandet skall acceptera de normer, värden och uppfattningar om intressen som utgör ramverket för EU:s kollektiva identitet. Men det verkar som att ländernas förmåga, möjlighet och vilja att tillmötesgå ramverket skiljer sig åt, och att det är där vi kan hitta förklaringen till varför EU mer framgångsrikt spridit sina normer till Moldavien än till Armenien – ett faktum som denna studie argumenterar för ytterst visat sig genom Moldaviens godkännande av EU:s bindande samarbetsavtal Association Agreement, och Armeniens avvisande av samma avtal till förmån för en tullunion ledd av Ryssland.

Denna uppsats förser läsaren med en diskursanalys av böcker inom, vad som i arbetet kommer benämnas som, ”framgångslitteratur”. Med detta menas litteratur av rådgivande karaktär som riktar sig till människor som vill gå från att må bra till att må bättre, till att bli mer framgångsrika, mer nöjda, mer effektiva, lyckligare osv. Det finns idag flertalet diskursanalyser av självhjälpslitteratur; dvs. den typ av litteratur som vänder sig till personer som vill gå från att må dåligt till att må bra eller bättre. Jag har dock funnit diskursanalyser kring just framgångslitteratur vara näst intill obefintligt. Därav har förhoppningen varit att denna studie ska fylla ett viktigt tomrum i det analytiska fältet kring det moderna samhället och dess fokus på framgång och utveckling. Genom en selektion av tre böcker synliggörs och analyseras denna ”framgångsdiskurs”. I studien undersöks huvudsakligen vilka konstruktioner som är framstående inom den valda framgångslitteraturen och vilka uppmaningar läsaren får däri. Arbetet knyts an till teorier och tidigare forskning inom områden som bl.a. det moderna samhället, identitet, lycka och otillfredsställelse. Av studien framgår det att framgångslitteraturen fokuserar på individens eget ansvar över sitt liv och en synnerligen framstående konstruktion är att läsaren har mängder av möjligheter, möjligheter som proklameras bli tillgängliga genom individens vilja, fokusering samt att kontinuerligt och medvetet välja det ”rätta” sättet att tänka, sätta upp mål och agera. Vidare har individens framgång och ständiga utveckling en central plats i diskursen, och individens varande sammankopplas med vad denne gör vilket öppnat upp för att titta på hur identitet konstrueras. Genom diskursen, samt genom författarnas auktoritärt framställda position i relation till läsaren, konstrueras och rekonstrueras kort sagt föreställningarna att ”man är vad man gör” och att ”man kan om man vill”. Något som kan relateras till de värdegrunder som vårt moderna samhälle tycks generera.

The purpose of this study is to take a closer look into preschool teachers interest of ICT, how often do they use digital tools in their practice and what do they think of implementing ICT into their daily work. I’m also interested to see if a certain culture that either is positive or negative towards the use of ICT develops in preschools. What interest do preschool teachers have for ICT? Do preschool teachers think they have sufficient knowledge about ICT? Is a certain culture created within preschools that either is positive or negative towards the use of ICT? I used a quantitative survey as my method. 64 preschool teachers took part in it, 63 were female and one was male. The age range from 24 to 61 and the average age was 44 years old. The survey contained of 12 questions about their attitude towards the use of ICT in preschools. The data collected from the survey was analyzed and presented as diagrams. Constructivism is my theoretical framework on this study because it’s a good way to analyze the results from the study to see if some preschools have develop a culture that have a certain attitude towards ICT. The results show that majority of preschool teachers have a positive attitude towards the use of ICT but their knowledge about it is quite unimpressive. There is a strong majority that is willing to improve their knowledge. The use of ICT isn’t that widespread and only around 30 % uses ICT at least some time every week. When you look at the results you can see that there is a certain culture that has develop on certain preschools. Mostly the culture has a positive attitude towards ICT but in some cases it’s a negative one and that is problematic.