<p>På Skärmarö som ligger utmed Värmdös kust finns idag Skärmarö sjökrog. Detta område hör till innerskärgården i Stockholms skärgård. Krogen omgivs av en vacker skärgårdsmiljö, men dess utomhusmiljö är i behov av någonting nytt för att kännas mer attraktiv och tilltalande. Den typiska skärgårdskänslan råder på platsen men ingen större ansträngning har gjorts för att utforma miljön till något mer speciellt. Syftet med arbetet var att komma fram till ett designförslag över Skärmarö sjökrogs utemiljö med anpassning till skärgårdens speciella miljö och kultur samt miljöpsykologiska studier som visar hur man utfomar miljöer som är tydliga och inbjudande. För att anpassa förslaget till den omkringliggande miljön har frågor gällande vilka växter som trivs i Stockholms skärgård och hur man utformar miljön så den passar in i helheten besvarats. Uppsatsen är en processbeskrivning över hur arbetet har gått till väga och hur val i gestaltningen gjorts. Förslaget presenteras med skisser och växtlistor. Resultatet, arbetsmetoden och målen diskuteras slutligen i ett kommenterande stycke.</p>

På Skärmarö som ligger utmed Värmdös kust finns idag Skärmarö sjökrog. Detta område hör till innerskärgården i Stockholms skärgård. Krogen omgivs av en vacker skärgårdsmiljö, men dess utomhusmiljö är i behov av någonting nytt för att kännas mer attraktiv och tilltalande. Den typiska skärgårdskänslan råder på platsen men ingen större ansträngning har gjorts för att utforma miljön till något mer speciellt. Syftet med arbetet var att komma fram till ett designförslag över Skärmarö sjökrogs utemiljö med anpassning till skärgårdens speciella miljö och kultur samt miljöpsykologiska studier som visar hur man utfomar miljöer som är tydliga och inbjudande. För att anpassa förslaget till den omkringliggande miljön har frågor gällande vilka växter som trivs i Stockholms skärgård och hur man utformar miljön så den passar in i helheten besvarats. Uppsatsen är en processbeskrivning över hur arbetet har gått till väga och hur val i gestaltningen gjorts. Förslaget presenteras med skisser och växtlistor. Resultatet, arbetsmetoden och målen diskuteras slutligen i ett kommenterande stycke.

Detta är en jämförande studie av levnadsförhållandena, samt befolkningsutvecklingen i Ålands och Stockholms skärgårdar.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

I Stockholms innerskärgård, som sträcker sig från Mälarens utlopp i väster till Trälhavet i nordost, är miljögifter och eutrofiering två av de största vattenmiljöproblemen. Situationen har förbättrats i takt med reningsverkens antal och effektivitet men för att uppnå en ”god vattenstatus” krävs fortfarande återgärder. När det gäller effekten av föroreningar är det av stor vikt att känna koncentrationen då denna ofta är avgörande för hur stor påverkan blir. Genom att kvantifiera vattenutbytet mellan källa och recipient möjliggörs prediktion av miljögifters och andra intressanta ämnens koncentration. Syftet med detta examensarbete var att hitta den lämpligaste indelningen av innerskärgårdens fjärdar och med hjälp av dynamisk massbalansmodellering kvantifiera vattenutbytet mellan olika områden i Stockholms innerskärgård. Den konstruerade modellen har beräknat vattenutbytet för fyra sammankopplade bassänger med hjälp av massbalansen för salt (Knudsens relationer). Långa tidsserier av salinitetsdata ligger till grund för den genomförda indelningen av bassänger som skett utifrån skillnader i salthalt. Mätningarna av saliniteten är utförda under åren 1988-2007 i ett antal mätpunkter i Stockholms innerskärgård. I den använda metoden bestäms vilket inflöde av saltvatten som erfordras för att bibehålla den salinitet som uppmätts i vattenmassan givet storleken på sötvattentillförseln från Mälaren via Norrström. Vattenmassan i varje bassäng har delats in i yt- och djupvatten utifrån vågbasens läge för att ta hänsyn till de vertikala skillnaderna i salthalt. Omblandningen mellan de två vattenmassorna har skattats utifrån vattentemperaturdata. Resultaten visar att det sker stora interna utbyten av vatten mellan bassängerna som försvårar uttolkningen av det effektiva vattenutbytet. Den genomsnittliga uppehållstiden för respektive delbassängs ytvatten uppgår typiskt till 0,9, 2, 17 och 5 dygn. Den genomsnittliga uppehållstiden för hela vattenmassan i Stockholms innerskärgård har skattas till 28 dygn. För att bestämma den lämpligaste metoden för att erhålla vågbasens läge och undersöka hur fosfor flödar i ett system, likt det i Stockholms innerskärgård, har en modell för partikulärt fosfor i Kanholmsfjärden använts. Enligt modellen genomströmmas årligen ytvattnet i Kanholmsfjärdens av cirka 200 ton fosfor.

There is a growing trend in the world, where cities compete with each other by building similar attraction to enhance the tourism at the destination. This competition often results in the opposite where the cities lose their authenticity. Stockholm on the other hand does have the possibility to offer its visitors Stockholm’s archipelago, which is a unique natural phenomenon that cannot be replicated. Stockholm is the most popular tourist destination in Sweden. Currently Stockholm is missing a distinctive landmark, such as the Eiffel tower in Paris. In this paper the authors are answering the main question if Stockholm’s archipelago has the potential to function as such an icon or primary attraction for Stockholm. To answer the question the authors chose to collect information from both primary and secondary sources. The paper contains literary studies, a qualitative interview and quantitative field research. The main focus is to find out whether Stockholm’s archipelago can be a primary attraction for Stockholm without destroying the environment or risk the locals’ future at the destination. Furthermore the paper contains information about the EU- project Scandinavian Islands and its potential to increase the tourism in Stockholm’s archipelago. Sweden’s international image is also being studied. The results of the study reveal that Stockholm’s archipelago does have the potential to function as a primary attraction for Stockholm in the future while guaranteeing sustainable development at the destination. At this point the marketing concerning the archipelago is not fully developed. Furthermore, the accessibility to the islands is not developed as much as necessary to guarantee a successful tourism development. The EU – project Scandinavian Islands’ marketing regarding Stockholm’s archipelago can also be useful for Stockholm because of the geographical closeness of these two destinations. Sweden is relatively unknown in some parts of the world and the authors believe that a primary attraction in Stockholm could benefit Sweden’s international image. Because of time limitations the authors did not have the possibility to expand the research any further. Some suggestions for additional research could be to involve the tourists’ perspective in the marketing of Stockholm’s archipelago. It would also be interesting to study whether the archipelago has the potential to function as a primary attraction not only for Stockholm but for Sweden as a whole.

Denna uppsats avser att jämföra den infrastrukturella utvecklingen mellan Stockholms skärgård och de grekiska Kykladerna. Syftet är att undersöka hur viktig infrastrukturen, med fokus på transport, är för en destinations utveckling. Uppsatsen grundas på idén om att Stockholms skärgård inte lyckats utvecklats till en lika självklar destination som Kykladerna, trots den liknande geografiska strukturen. Vi satte oss in i ämnet genom att dels studera tidigare forskning och dels genom att utföra ett antal “elitintervjuer”. Respondenterna valdes ut för att bidra med ytterligare insikt och kunskap genom erfarenhet inom ämnet transport eller turismutveckling. I form av epoker skapades en tidslinje över destinationernas historiska utveckling inom infrastruktur och turism för att sedan jämföras med varandra. Dessutom tog vi upp ämnen som direkt berörde problemet så som lokalbefolkning på öarna samt ägandeförhållanden. Det övergripande resultatet som studien påvisar är att man måste förstå sambandet mellan turismindustrin och transportindustrin även hur dessa två länkas samman. Förutom detta problem finns även en rädsla för överexploatering av skärgården men som studien visar är relativt ogrundad. Studiens slutsats visar, genom att dra paralleller till Kykladerna, att en lösning på dessa problem är att koncentrera turismutvecklingen till ett mindre antal öar i skärgården. / This paper aims to compare the infrastructural development between Stockholm archipelago and the Greek Cyclades. The purpose is to investigate of what importance the infrastructure, focusing on transport, has for tourism development. This thesis is based on an idea that the Stockholm archipelago has not developed into an obvious tourism destination, which the Cyclades successfully has, despite the similar geographic structure. By studying previously conducted studies within the subject of our choice, we got an idea of what was of main importance and what we should focus on. To get more experience within the subject we conducted interviews with persons considered experts, so called “elite interviews”. To present the empirical material we created a timeline for each destination in the form of eras of important stages in the development. Later were compared the two destinations against one and another. A few subjects which were considered more relevant than others were also handled and discussed.  The main result of this study is that it is crucial for the link between tourism and transport to be understood when working with tourism development. Also, there is a fear of over-exploitation within the Stockholm archipelago, a fear which this study proves to be based on false grounds. Finally we conclude that the solution to these problems, by drawing a parallel with the Cyclades, will be to concentrate the tourism development within a smaller amount of island in the Stockholm archipelago.