I Stockholms innerskärgård, som sträcker sig från Mälarens utlopp i väster till Trälhavet i nordost, är miljögifter och eutrofiering två av de största vattenmiljöproblemen. Situationen har förbättrats i takt med reningsverkens antal och effektivitet men för att uppnå en ”god vattenstatus” krävs fortfarande återgärder. När det gäller effekten av föroreningar är det av stor vikt att känna koncentrationen då denna ofta är avgörande för hur stor påverkan blir. Genom att kvantifiera vattenutbytet mellan källa och recipient möjliggörs prediktion av miljögifters och andra intressanta ämnens koncentration. Syftet med detta examensarbete var att hitta den lämpligaste indelningen av innerskärgårdens fjärdar och med hjälp av dynamisk massbalansmodellering kvantifiera vattenutbytet mellan olika områden i Stockholms innerskärgård. Den konstruerade modellen har beräknat vattenutbytet för fyra sammankopplade bassänger med hjälp av massbalansen för salt (Knudsens relationer). Långa tidsserier av salinitetsdata ligger till grund för den genomförda indelningen av bassänger som skett utifrån skillnader i salthalt. Mätningarna av saliniteten är utförda under åren 1988-2007 i ett antal mätpunkter i Stockholms innerskärgård. I den använda metoden bestäms vilket inflöde av saltvatten som erfordras för att bibehålla den salinitet som uppmätts i vattenmassan givet storleken på sötvattentillförseln från Mälaren via Norrström. Vattenmassan i varje bassäng har delats in i yt- och djupvatten utifrån vågbasens läge för att ta hänsyn till de vertikala skillnaderna i salthalt. Omblandningen mellan de två vattenmassorna har skattats utifrån vattentemperaturdata. Resultaten visar att det sker stora interna utbyten av vatten mellan bassängerna som försvårar uttolkningen av det effektiva vattenutbytet. Den genomsnittliga uppehållstiden för respektive delbassängs ytvatten uppgår typiskt till 0,9, 2, 17 och 5 dygn. Den genomsnittliga uppehållstiden för hela vattenmassan i Stockholms innerskärgård har skattas till 28 dygn. För att bestämma den lämpligaste metoden för att erhålla vågbasens läge och undersöka hur fosfor flödar i ett system, likt det i Stockholms innerskärgård, har en modell för partikulärt fosfor i Kanholmsfjärden använts. Enligt modellen genomströmmas årligen ytvattnet i Kanholmsfjärdens av cirka 200 ton fosfor.

There is a growing trend in the world, where cities compete with each other by building similar attraction to enhance the tourism at the destination. This competition often results in the opposite where the cities lose their authenticity. Stockholm on the other hand does have the possibility to offer its visitors Stockholm’s archipelago, which is a unique natural phenomenon that cannot be replicated. Stockholm is the most popular tourist destination in Sweden. Currently Stockholm is missing a distinctive landmark, such as the Eiffel tower in Paris. In this paper the authors are answering the main question if Stockholm’s archipelago has the potential to function as such an icon or primary attraction for Stockholm. To answer the question the authors chose to collect information from both primary and secondary sources. The paper contains literary studies, a qualitative interview and quantitative field research. The main focus is to find out whether Stockholm’s archipelago can be a primary attraction for Stockholm without destroying the environment or risk the locals’ future at the destination. Furthermore the paper contains information about the EU- project Scandinavian Islands and its potential to increase the tourism in Stockholm’s archipelago. Sweden’s international image is also being studied. The results of the study reveal that Stockholm’s archipelago does have the potential to function as a primary attraction for Stockholm in the future while guaranteeing sustainable development at the destination. At this point the marketing concerning the archipelago is not fully developed. Furthermore, the accessibility to the islands is not developed as much as necessary to guarantee a successful tourism development. The EU – project Scandinavian Islands’ marketing regarding Stockholm’s archipelago can also be useful for Stockholm because of the geographical closeness of these two destinations. Sweden is relatively unknown in some parts of the world and the authors believe that a primary attraction in Stockholm could benefit Sweden’s international image. Because of time limitations the authors did not have the possibility to expand the research any further. Some suggestions for additional research could be to involve the tourists’ perspective in the marketing of Stockholm’s archipelago. It would also be interesting to study whether the archipelago has the potential to function as a primary attraction not only for Stockholm but for Sweden as a whole.

Denna uppsats avser att jämföra den infrastrukturella utvecklingen mellan Stockholms skärgård och de grekiska Kykladerna. Syftet är att undersöka hur viktig infrastrukturen, med fokus på transport, är för en destinations utveckling. Uppsatsen grundas på idén om att Stockholms skärgård inte lyckats utvecklats till en lika självklar destination som Kykladerna, trots den liknande geografiska strukturen. Vi satte oss in i ämnet genom att dels studera tidigare forskning och dels genom att utföra ett antal “elitintervjuer”. Respondenterna valdes ut för att bidra med ytterligare insikt och kunskap genom erfarenhet inom ämnet transport eller turismutveckling. I form av epoker skapades en tidslinje över destinationernas historiska utveckling inom infrastruktur och turism för att sedan jämföras med varandra. Dessutom tog vi upp ämnen som direkt berörde problemet så som lokalbefolkning på öarna samt ägandeförhållanden. Det övergripande resultatet som studien påvisar är att man måste förstå sambandet mellan turismindustrin och transportindustrin även hur dessa två länkas samman. Förutom detta problem finns även en rädsla för överexploatering av skärgården men som studien visar är relativt ogrundad. Studiens slutsats visar, genom att dra paralleller till Kykladerna, att en lösning på dessa problem är att koncentrera turismutvecklingen till ett mindre antal öar i skärgården. / This paper aims to compare the infrastructural development between Stockholm archipelago and the Greek Cyclades. The purpose is to investigate of what importance the infrastructure, focusing on transport, has for tourism development. This thesis is based on an idea that the Stockholm archipelago has not developed into an obvious tourism destination, which the Cyclades successfully has, despite the similar geographic structure. By studying previously conducted studies within the subject of our choice, we got an idea of what was of main importance and what we should focus on. To get more experience within the subject we conducted interviews with persons considered experts, so called “elite interviews”. To present the empirical material we created a timeline for each destination in the form of eras of important stages in the development. Later were compared the two destinations against one and another. A few subjects which were considered more relevant than others were also handled and discussed.  The main result of this study is that it is crucial for the link between tourism and transport to be understood when working with tourism development. Also, there is a fear of over-exploitation within the Stockholm archipelago, a fear which this study proves to be based on false grounds. Finally we conclude that the solution to these problems, by drawing a parallel with the Cyclades, will be to concentrate the tourism development within a smaller amount of island in the Stockholm archipelago.

I Stockholms skärgård finns det över 30 000 fritidshus som utgör en del av landskapet. Det har tidigare visat sig att fritidsbebyggelse påverkar omkringliggande landskap och natur på flera olika sätt, exempelvis genom att orsaka vattenbrist, habitatförlust och föroreningsutsläpp. Även möjliga positiva aspekter när det kommer till fritishustometers påverkan på artrikedom har identifierats. Detta examensarbete undersöker fritidshusägares relationer till landskapet i Stockholms skärgård i syfte att se bakomliggande orsaker och tydliggöra denna centrala aktörs perspektiv på landskapspåverkan. Genom en kvalitativ intervjustudie konstateras att fritidshusägarna känner en stark koppling till naturlandskapet som är centralt för deras trivsel. Två olika sätt att använda landskapet identifieras, den ena mer estetiskt och betraktande, och den andra mer handgriplig och resursutnyttjande. Fritidshusägarna tycks ha en begränsad kunskap om deras egen påverkan på naturlandskapet, samtidigt som de besitter en önskan om att skydda naturen. Denna hänsyn för naturen tycks komma ifrån en syn på landskapet som en tillgång som höjer fritidsboendets kvalitet, snarare än att de ser ett egenvärde i naturen. / There are over 30 000 second homes, or holiday houses, in the archipelago outside Stockholm and they have become an integrated part of the landscape. Previous research has shown how the holiday houses affect the surrounding landscape i.e. through causing water shortage, loss of biodiversity and pollution. Also some positive aspects on biodiversity have been recorded due to holiday houses in the archipelago. This paper investigates the second home owners’ views towards the landscape in the Stockholm archipelago with the aim of highlighting underlying causes of the owner’s impacts on their surroundings. Through qualitative interviews it can be concluded that the participating respondents experience a strong connection to what they view as nature, and that the natural landscape is important for their comfort and wellbeing. Two different ways of using the surrounding landscape were identified; one more aesthetically and the other one more focused on utilization. The second home owners in the study seem to have a limited knowledge of their own impact, while at the same time possessing a wish to protect the nature. This concern for nature seems to spring from a view of the landscape as a resource that raises the value of the holiday house.

Idag reser människor allt mer och besöksnäringen växer i en snabb takt, framför allt gäller detta Sveriges storstäder där Stockholm går i täten. Besöksnäringen är en viktig näring som spänner över flera politik- och intresseområden, aktörerna är oftast många och inte sällan förenas offentlig sektor och det privata näringslivet i olika typer av konstellationer. Utanför Stockholms stad ligger Stockholms skärgård vilket kan ses som en unik men svårtillgänglig plats. För att få fler besökare till skärgården handlar det om att minimera och överbrygga geografiska avstånd. Syftet med denna studie är att undersöka tillgängligheten i Stockholms södra skärgård ur besöksnäringens perspektiv, vilka positiva effekter en tillgänglig skärgård skulle medföra samt vilka som har ansvaret för att göra den södra skärgården tillgänglig för besökare.   Utifrån en hermeneutisk inriktning och ett induktivt förhållningssätt har kvalitativa intervjuer genomförts. Den insamlade empirin har tillsammans med teorier som behandlar en destinations komponenter och attraktionskraft; samverkan, utveckling och planering; turistisk tillgänglighet samt betydelse av en tillgänglig destination analyserats. De huvudsakliga slutsatserna i denna studie är att arbetet kring tillgänglighet i Stockholms södra skärgård sker utifrån olika nivåer. Här framgår det att både privata och offentliga aktörer arbetar med att öka tillgängligheten på ett fysiskt och ett kommunikativt sätt för att skapa en öppen och tillgänglig skärgård för alla. En tillgänglig skärgård skulle gynna besöksnäringen och stärka attraktiviteten för Stockholmsregionen som besöksmål. En tillgänglig skärgård skulle även möjliggöra för ett större antal besökare vilket kan ge positiva effekter för stödjande samhälls-service och faciliteter. För att göra den södra skärgården tillgänglig för besökare står det klart att ansvaret ligger hos samtliga aktörer. Dock ses det som en problematik i att ingen har det övergripande ansvaret.

<p>Kvicksilverutsläppen har på senare år minskat i omfattning men utsläpp sker fortfarande och det finns ett stort lager i naturen. Oorganiskt kvicksilver är relativt ofarligt för levande organismer, men i akvatiska miljöer kan sulfatreducerande bakterier under syrefria förhållanden omvandla oorganiskt kvicksilver till den betydligt mer skadliga formen metylkvicksilver, meHg, som även är mer biotillgängligt än oorganiskt kvicksilver. Kvicksilver biomagnifieras uppåt i trofinivåerna, från att vara lägst halter i plankton och bottenfauna till att vara högst halter i rovfiskar. Kvicksilver ackumuleras även i fiskars muskelvävnad vilket innebär att yngre fiskar har lägre Hg-halter än gamla och stora individer. På grund av detta finns kostråd framtagna av Livsmedelsverket. Saluförd abborre, liksom ett flertal andra fiskarter, får inneha maximalt 0,5 mg Hg/kg fiskmuskel (färskvikt) och för gädda är gränsen satt till 1 mg Hg/kg fiskmuskel (färskvikt). Organiskt kvicksilver kan påverka foster negativt, och därför bör kvinnor i fertil ålder i största möjliga mån undvika kvicksilverrik fisk.</p><p> </p><p>Examensarbetet syftar till att belysa kvicksilversituationen i Stockholms skärgård för stationär kustfisk. Information har samlats in dels genom en litteraturstudie och dels genom fältundersökningar utförda av IVL Svenska Miljöinstitutet. Genom statistisk analys och stegvis multipel regression visades att kvicksilverhalten i sediment, vattnets klorofyllhalt och områdets vattenvolym bidrog med förklaringsgrad till halten Hg i fisk. Utifrån de mest signifikanta förklarande variablerna togs en statistisk modell fram i syfte att kunna prediktera teoretiska kvicksilverhalter i fisk. Olika modellkombinationer testades och utgående från en modellvalidering valdes den bästa modellen ut. Dess förklaringsgrad är 81 % där kvicksilverhalten i sediment är modellens enda variabel.</p><p> </p><p>Kvicksilversituationen i Stockholms skärgårds kustområden visades grafiskt med hjälp av interpolerade GIS-kartor. Samma områdesavgränsningar användes som i SMHI:s havsområderegister. Det visades att situationen över lag är relativt god, med undantag för de centrala delarna av Stockholm och på så vis kan Stockholm ses som en förorenande punktkälla.</p> / <p>Mercury emissions have been reduced in recent years but the discharges still exist and there exist a great mercury stock out in the nature. Inorganic mercury is relatively harmless for living organisms but during shortage of oxygen, sulphur reducing bacteria can transform inorganic mercury into the considerable more toxic substance methyl mercury, meHg, that are more bio available than inorganic mercury. Mercury biomagnify upwards the trophic levels, where the lowest content exists in algae and sediment living fauna and the highest content exist in predator fishes. Mercury also accumulates in fishes muscle tissue, meaning that young fishes have lower mercury content than old and big individuals. Food advices from the Swedish food agency exist because of this. Perch offered for sale are allowed to have a content of maximum 0.5 mg Hg/kg fish muscle (wet weight) and for pike the upper boundary content is 1 mg Hg/kg fish muscle (wet weight). Inorganic mercury can affect foetus negatively, and therefore women in fertile age should avoid fish with high mercury content for as long as possible.</p><p> </p><p>The aim of this exam work is to illustrate the mercury situation in the archipelago of Stockholm regarding stationary coast fish. Information was collected through a literature study and by field examines done by IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. Through statistical analyses and stepwise multiple regression it was shown that the mercury content in sediment, chlorophyll and the water volume of the area contributed by statistical explanation to the mercury concentration in fish. On the basis of the most significant variables a statistical model was created, with the purpose of predicting theoretical mercury contents in fish. Different model combinations were tested and by a model validation the best model were chosen. Its statistical explanation is 81 % were the mercury content in the sediment is the only input variable to the model.</p><p> </p><p>The mercury situation in the Stockholm archipelago was presented graphically by interpolated maps created with GIS. The same area boundary as SMHI’s maritime registry was used. It was shown that the situation in general is relatively good, with the exception of the central parts of Stockholm. Because of this Stockholm can be seen as a polluting point source.</p>

Kvicksilverutsläppen har på senare år minskat i omfattning men utsläpp sker fortfarande och det finns ett stort lager i naturen. Oorganiskt kvicksilver är relativt ofarligt för levande organismer, men i akvatiska miljöer kan sulfatreducerande bakterier under syrefria förhållanden omvandla oorganiskt kvicksilver till den betydligt mer skadliga formen metylkvicksilver, meHg, som även är mer biotillgängligt än oorganiskt kvicksilver. Kvicksilver biomagnifieras uppåt i trofinivåerna, från att vara lägst halter i plankton och bottenfauna till att vara högst halter i rovfiskar. Kvicksilver ackumuleras även i fiskars muskelvävnad vilket innebär att yngre fiskar har lägre Hg-halter än gamla och stora individer. På grund av detta finns kostråd framtagna av Livsmedelsverket. Saluförd abborre, liksom ett flertal andra fiskarter, får inneha maximalt 0,5 mg Hg/kg fiskmuskel (färskvikt) och för gädda är gränsen satt till 1 mg Hg/kg fiskmuskel (färskvikt). Organiskt kvicksilver kan påverka foster negativt, och därför bör kvinnor i fertil ålder i största möjliga mån undvika kvicksilverrik fisk.   Examensarbetet syftar till att belysa kvicksilversituationen i Stockholms skärgård för stationär kustfisk. Information har samlats in dels genom en litteraturstudie och dels genom fältundersökningar utförda av IVL Svenska Miljöinstitutet. Genom statistisk analys och stegvis multipel regression visades att kvicksilverhalten i sediment, vattnets klorofyllhalt och områdets vattenvolym bidrog med förklaringsgrad till halten Hg i fisk. Utifrån de mest signifikanta förklarande variablerna togs en statistisk modell fram i syfte att kunna prediktera teoretiska kvicksilverhalter i fisk. Olika modellkombinationer testades och utgående från en modellvalidering valdes den bästa modellen ut. Dess förklaringsgrad är 81 % där kvicksilverhalten i sediment är modellens enda variabel.   Kvicksilversituationen i Stockholms skärgårds kustområden visades grafiskt med hjälp av interpolerade GIS-kartor. Samma områdesavgränsningar användes som i SMHI:s havsområderegister. Det visades att situationen över lag är relativt god, med undantag för de centrala delarna av Stockholm och på så vis kan Stockholm ses som en förorenande punktkälla. / Mercury emissions have been reduced in recent years but the discharges still exist and there exist a great mercury stock out in the nature. Inorganic mercury is relatively harmless for living organisms but during shortage of oxygen, sulphur reducing bacteria can transform inorganic mercury into the considerable more toxic substance methyl mercury, meHg, that are more bio available than inorganic mercury. Mercury biomagnify upwards the trophic levels, where the lowest content exists in algae and sediment living fauna and the highest content exist in predator fishes. Mercury also accumulates in fishes muscle tissue, meaning that young fishes have lower mercury content than old and big individuals. Food advices from the Swedish food agency exist because of this. Perch offered for sale are allowed to have a content of maximum 0.5 mg Hg/kg fish muscle (wet weight) and for pike the upper boundary content is 1 mg Hg/kg fish muscle (wet weight). Inorganic mercury can affect foetus negatively, and therefore women in fertile age should avoid fish with high mercury content for as long as possible.   The aim of this exam work is to illustrate the mercury situation in the archipelago of Stockholm regarding stationary coast fish. Information was collected through a literature study and by field examines done by IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. Through statistical analyses and stepwise multiple regression it was shown that the mercury content in sediment, chlorophyll and the water volume of the area contributed by statistical explanation to the mercury concentration in fish. On the basis of the most significant variables a statistical model was created, with the purpose of predicting theoretical mercury contents in fish. Different model combinations were tested and by a model validation the best model were chosen. Its statistical explanation is 81 % were the mercury content in the sediment is the only input variable to the model.   The mercury situation in the Stockholm archipelago was presented graphically by interpolated maps created with GIS. The same area boundary as SMHI’s maritime registry was used. It was shown that the situation in general is relatively good, with the exception of the central parts of Stockholm. Because of this Stockholm can be seen as a polluting point source.

I denna studie undersöks den dialektala situationen i en del av Stockholms skärgård, nämligen på Möja och Blidö. Syftet med undersökningen är tudelat: dels ta reda på om en eller flera dialekter talades i området fram till mitten av 1900-talet och, i sådana fall, i vilken utsträckning de har utjämnats idag; dels försöka förstå utjämningsprocessens bakomliggande faktorer. Material och metod speglar studiens tudelade syfte. Materialet består av ett urval arkivinspelningar som spelades in år 1949–1966 (Möja distrikt) och 1948 (Blidö distrikt), samt nya, av mig genomförda intervjuer (2021) med fyra informanter från Möja distrikt och fem informanter från Blidö distrikt. Den dialektologiska metoden består av en komparativ analys av bruket av åtta dialektdrag i arkiv- och intervjuinspelningarna. Den folkdialektologiska delen utgörs däremot av en kvalitativ analys av det nya intervjumaterialet, med fokus på skärgårdsbornas uppfattningar och attityder gentemot skärgårdsdialekt(er) och standardspråk, som i sin tur kompletteras med analysen av en kartritningsuppgift som informanterna genomförde under intervjun.  Resultaten visar att dialekterna på Möja och Blidö har utjämnats markant under de senaste 60 åren. Orsakerna bakom processen kan vara både språkexterna och/eller språkinterna. Svaren från intervjuerna pekar på att dialekterna har utjämnats under en period präglad av sociala och ekonomiska förändringar, då de som föddes på 40- till 60-talen levde under en brytpunkt mellan skärgårdens verklighet (rötter och familj) och verkligheten på fastlandet och storstaden (studier och arbete). Kombinationen av de olika faktorerna resulterade i en progressiv anpassning, som ledde till dialektutjämningen. Framtiden uppfattades befinna sig utanför deras ö, vilket resulterade i en fysisk och språklig konvergens mot fastlandet. Det finns dock anledning att tro att vissa dialektala aspekter, bl.a. ortnamn samt det specifika ordförrådet som gäller för djur och redskap, kommer att överleva längre.

Diatoms are microscopic, photosynthetic, single-celled organisms that are useful in studies of water qualities (eg pH, nutrients, salinity). By analyzing changes in the species composition of diatoms back in time, gives an opportunity to interpret the marine environment affected by various factors (Andren et al, 1999). The aim of the study was to study changes in diatom abundance and composition in Hallsfjärden, a bay in the Baltic Sea located north of Himmerfjärden in Södertälje. The site was chosen because it is a bay that is assumed to have a large environmental impact due to external factors such as increased population growth, water treatment plants, industrial areas, dredging and a link to Lake Mälaren. The purpose of the study therefore to investigate whether there was an environmental impact in Hallsfjärden, in order to draw conclusions about what happened in the area and what has affected the water the last 100 years.      The survey is conducted by sampling sediment cores, studied by biostratigraphy of fossil diatoms to reconstruct past environmental conditions. The results of the analysis showed that oxygen deficiency was a particular problem, which is related to the eutrophication that are threatening some diatoms and thereby changes the species composition of ecosystems in Hallsfjärden. A plausible interpretation of the analyze results is that Hallsfjärden was adversely affected by the Södertalje area's population growth and Himmerfjärdsverkets startup by high emissions of nutrients. It has on the other hand appeared a positive impact for Himmerfjärdsverkets gradually improved purification with clearer water conditions. Hallsfjärden have proved to be a particularly sensitive ecosystem in this study, with low salinity and strong thermocline, which means that it is more affected by eutrophication and pollution in its drainage area. This causes a problem of eutrophication in Hallsfjärden due to the bay showing the influence of the surrounding areas and its emissions, which later exports further to the Baltic Sea via Himmerfjärden with the southbound flow. / Kiselalger är mikroskopiska, fotosyntetiserande, encelliga organismer som är användbara vid studier om vattenkvalitéer (till exempel pH, näringsämnen, salthalt). Genom att analysera förändringar i artsammansättningen av kiselalger bakåt i tiden kan tolkningar göras om hur havsmiljön påverkats av olika faktorer (Andrén m.fl., 1999). Målet med studien var att studera förändringar i kiselalgernas förekomst i Hallsfjärden, en havsvik i Östersjön belägen norr om Himmerfjärden i Södertälje. Platsen valdes för att det är en havsvik som antas ha stor miljöpåverkan på grund av yttre faktorer såsom en ökad befolkningstillväxt, reningsverk, industriområden, muddring och en kontakt med sjön Mälaren. Syftet med studien var därmed att undersöka om en miljöpåverkan fanns i fjärden, detta för att kunna dra slutsatser om vad som hänt samt vad som påverkat vattenområdet de senaste 100 åren.      Undersökningen är utförd genom provtagning av sedimentkärnor som undersökts avseende biostratigrafin av fossila kiselalger för att rekonstruera tidigare miljöförhållanden. Analysresultatet visade att syrebrist var ett utmärkande problem, vilket i samband med eutrofiering hotar vissa kiselalgsarter och förändrar därmed artsammansättningen i ekosystemen i Hallsfjärden. En sannolik tolkning av analysresultatet är att Hallsfjärden påverkats negativt av Södertäljeområdets befolkningstillväxt och Himmerfjärdsverkets uppstart genom höga utsläpp av näringsämnen. Det har å andra sidan synts en positiv inverkan efter Himmerfjärdsverkets successivt förbättrade rening med klarare vattenförhållanden. Hallsfjärden har i studien visat sig vara ett särskilt känsligt ekosystem med låg salthalt och starka språngskikt, vilket gör att det påverkas mer av eutrofiering och föroreningarna i området. Detta medför en övergödningsproblematik i Hallsfjärden, då fjärden visar en påverkan av omkringliggande områden och dess utsläpp av föroreningar, vilka även sedan exporteras ut i Östersjön via Himmerfjärden med den sydgående strömmen.

Denna studie undersöker utmaningar och möjligheter för företag i Stockholms skärgård i relation till säsongsbetonad turism och hållbar utveckling. Studien fokuserar på att förstå hur dessa företag hanterar de ekonomiska, ekologiska och sociala effekterna av säsongsvariationer, samt hur de samarbetar med andra aktörer för att främja hållbarhet. Genom kvalitativa intervjuer med fem företag inom restaurang, hotell- och kulturbranschen, avslöjar studien att säsongsvariationer påverkar den ekonomiska stabiliteten och resursutnyttjandet hos företag markant. Företagen tillämpar olika strategier för att mildra dessa effekter, såsom att organisera evenemang under lågsäsongen, diversifiera sina tjänster och justera prissättningen baserat på säsongens efterfrågan. Miljöutmaningar, inklusive avfallshantering och infrastrukturella begränsningar, lyfts också fram, vilket visar på behovet av förbättrat samarbete med lokala myndigheter. Socialt sett kvarstår problemet med att behålla personal under lågsäsongen, där företagen försöker erbjuda kontinuerliga anställningsmöjligheter. Studien drar slutsatsen att medan säsongsbetonad turism medför betydande utmaningar, kan effektivt samarbete och innovativa strategier möjliggöra driften av hållbara verksamheter i skärgården. Förslag på framtida forskning är att inkludera perspektiv från andra intressenter, såsom kommuner och turister, för att få en heltäckande förståelse av komplexiteten i att hantera säsongsvariationer inom turism.