1 |
Vända trenden? : Befolkningsutveckling i en landsbygdskommunNorin, Sofie January 2016 (has links)
Många av Sveriges kommuner har under de senaste decennierna minskat i invånarantal vilket lett till konsekvenser som ett minskat skatteunderlag och en ojämn åldersfördelning. Samtidigt ökar Sveriges befolkning och i storstadsområdena råder bostadsbrist. Många kommuner har en uttalad ambition att vända den negativa befolkningstrenden, men det är svårt att se resultat av de åtgärder som genomförts. Denna uppsats behandlar hur kommuner hanterar en minskande befolkning och hur olika forskare menar att befolkningsminskningen bör hanteras. Tidigare har både planeringen i praktiken och forskningen fokuserat på att planera för tillväxt, men nu menar vissa forskare att det istället förespråkas för en planering där staden eller kommunen anpassar sig till färre invånare. Denna övergång går än så länge att se tydligast i forskningen, de flesta kommuner och städer fortsätter att planera för tillväxt. Med hjälp av en fallstudie av Kinda, en landsbygdskommun i södra Östergötland, där dokumentanalys och intervjuer använts för att undersöka hur kommunen hanterar sin minskande befolkning, har det gått att se att befolkningsutvecklingen upplevs vara en svår fråga. Kinda planerar för fler invånare och bedöms arbeta utifrån en tillväxtpolitik. De strategier som kommunen arbetar med har som syfte att stärka kvaliteten på servicen i kommunen och locka nya invånare. Strategierna som har identifierats är bland annat att stärka kommunikationerna, erbjuda attraktivt boende samt att det ska finnas planberedskap för industrimark i tätorterna. Dessa har sedan diskuterats i relation till de strategier för att hantera en befolkningsminskning som lyfts fram i kapitlet teoretiskt ramverk, vilket är både tillväxt- och anpassningsstrategier. Det framkommer att Kinda kommun idag till viss grad använder sig av strategier som kan sägas tillhöra en anpassningspolitik, men att kommunen inte har någon långsiktig beredskap för om invånarantalet fortsätter minska. I uppsatsen förs också en diskussion kring de begränsningar som finns för en enskild kommun att vända en negativ befolkningstrend. Samhällstrender och nationella beslut påverkar kommunens befolkningsutveckling, men ofta anser kommuner att om bara vissa åtgärder genomförs så kommer fler välja att flytta till dit. Slutligen så visar uppsatsen att forskningen menar att de möjligheter som finns för en enskild kommun som Kinda att hantera sin befolkningsminskning till stor del handlar om att skapa en planeringsprocess som utgår från kommunens medborgare. Ett större fokus på hur de befintliga medborgarna kan bli mer nöjda och långsiktiga mål för livskvaliteten i kommunen gör planeringen mindre beroende av osäkra befolkningsprognoser.
|
2 |
Bland kobbar och skär : En komparativ studie av levnadsförhållanden i Ålands och Stockholms skärgårdFellman, Marielle January 2012 (has links)
Detta är en jämförande studie av levnadsförhållandena, samt befolkningsutvecklingen i Ålands och Stockholms skärgårdar.
|
3 |
Demographics and future needs for public long term care and services among the elderly in Sweden : the need for planning /Batljan, Ilija, January 2007 (has links)
Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.
|
4 |
Från samtid till framtid : Den demografiska prognosen som underlag för modern kommunal planeringRoclawski, Krzysztof January 2008 (has links)
Abstract: Utsagor gällande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier är den så kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frågeställningar genom att analysera prognoser utifrån ett kommunalt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vilken sammansättning, ställning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av människor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det är primärt den deskriptiva metoden som tillämpas i uppsatsen. Denna kompletteras dock stundtals av komparativa analyser. Resultaten visar att kommunala demografiska prognoser är i princip mindre komplexa versioner av SCB:s nationella prognos. Då hela 247 av 290 kommuner i Sverige tillämpar prognoser som underlag för sin framtida planering, betraktas dess ställning som tämligen god. Kommunala prognosers syfte är att vara ett realistiskt underlag vid beslutsfattandet över distributionen av kommunens resurser. Enligt insamlat material förutspås de redan befolkningsmässigt stora kommuner och deras agglomerationer att fortsätta växa. Detta indikerar en vidare urholkning av glesbygden, där främst yngre flyttar mot större städer för studier och arbete och lämnar bakom sig medelålders och äldre. Den sociala faktorn blir vid en viss ålder överordnad rent ekonomiska vinster, vilket förklarar varför äldre och medelålders väljer att stanna kvar i sina hemorter i högre utsträckning än yngre människor. Den största dragningskraften vad gäller större kommuner är deras befolkningsmässiga storlek och diversifierade dynamiska arbetsmarknader, medan mindre kommuners dragningskraft baseras primärt på jämförelsevis låga boendekostnader. Kommunala prognoser tillförlitlighet determineras utifrån jämförelser mellan tillgängliga kommunala prognoser och deras regionala och nationella motsvarigheter. Även om den förutspådda befolkningsutvecklingen är något högre bland tillgängliga kommunala prognoser än vad som tolkas från nationellt och regionalt håll, så kan kommunala prognoser ändå anses generellt tillförlitliga då dess utfall befinner sig inom rimlighetens gränser.
|
5 |
Från samtid till framtid : Den demografiska prognosen som underlag för modern kommunal planeringRoclawski, Krzysztof January 2008 (has links)
<p>Abstract: Utsagor gällande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier är den så kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frågeställningar genom att analysera prognoser utifrån ett kommunalt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vilken sammansättning, ställning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av människor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det är primärt den deskriptiva metoden som tillämpas i uppsatsen. Denna kompletteras dock stundtals av komparativa analyser.</p><p>Resultaten visar att kommunala demografiska prognoser är i princip mindre komplexa versioner av SCB:s nationella prognos. Då hela 247 av 290 kommuner i Sverige tillämpar prognoser som underlag för sin framtida planering, betraktas dess ställning som tämligen god. Kommunala prognosers syfte är att vara ett realistiskt underlag vid beslutsfattandet över distributionen av kommunens resurser. Enligt insamlat material förutspås de redan befolkningsmässigt stora kommuner och deras agglomerationer att fortsätta växa. Detta indikerar en vidare urholkning av glesbygden, där främst yngre flyttar mot större städer för studier och arbete och lämnar bakom sig medelålders och äldre. Den sociala faktorn blir vid en viss ålder överordnad rent ekonomiska vinster, vilket förklarar varför äldre och medelålders väljer att stanna kvar i sina hemorter i högre utsträckning än yngre människor. Den största dragningskraften vad gäller större kommuner är deras befolkningsmässiga storlek och diversifierade dynamiska arbetsmarknader, medan mindre kommuners dragningskraft baseras primärt på jämförelsevis låga boendekostnader. Kommunala prognoser tillförlitlighet determineras utifrån jämförelser mellan tillgängliga kommunala prognoser och deras regionala och nationella motsvarigheter. Även om den förutspådda befolkningsutvecklingen är något högre bland tillgängliga kommunala prognoser än vad som tolkas från nationellt och regionalt håll, så kan kommunala prognoser ändå anses generellt tillförlitliga då dess utfall befinner sig inom rimlighetens gränser.</p>
|
6 |
I Roslagens Famn, på den blommande ö : Befolkningsutvecklingen i en skärgårdskommunWalter, Simon January 2013 (has links)
No description available.
|
7 |
Befolkningstillväxtens mosaik i Umeå kommunBertilsson, Erik January 2014 (has links)
The purpose of this thesis is to present and analyze population developments within Umeå municipality during the period 1992 to 2012. The study also aims to discuss growth trends presented in previous papers to seek common factors and get a deeper understanding. Data for 1992, 2002 and 2012 on a sub area level supplied by Umeå municipality was used. The study shows a continued positive development across almost all sub areas, but a differing growth rate from centre to periphery, and also a diversified medium age among the inhabitants. While the city center continues to have the highest growth of population during the studied years, a recent trend seems to point to a growing popularity to settle in the outskirts of the municipality, primarily near the coast. / Syftet med denna uppsats är att presentera och analysera befolkningsutvecklingen inom Umeå kommun för tidsperioden 1992 till 2012. Studien syftar även på att diskutera befolkningstrender presenterade i tidigare studier för att hitta gemensamma faktorer och få en djupare uppfattning. Undersökningen bygger på kvantitativ data för nyckelkodsområden under åren 1992, 2002 och 2012 som erhölls från Umeå kommun. Undersökningen visar en fortsatt positiv utveckling över nästan alla nyckelkodsområden i kommunen, men en skiftande trend i tillväxttakt mellan kommunens center och periferi, samt en diversifierad medelålder bland befolkningen. Medan Umeå stad har den fortsatt högsta tillväxten under de studerade åren verkar en ny trend peka mot en ökad efterfrågan att bosätta sig vid utkanten av kommunen, primärt i närheten av kusten.
|
8 |
Befolkningsutvecklingen i Tornedalskommunerna under åren 2010 och 2019Kostenniemi, Julia January 2020 (has links)
Sweden’s population is growing and has been growing a lot since the year 2000. This growth is expected to continue. Although Sweden´s population is increasing, this is not the case for all municipalities. Some rural municipalities are decreasing in population, like the four Torne valley municipalities. These four municipalities are Kiruna, Haparanda, Pajala and Övertorneå. This study is quantitative and is based on population statistics from the database SCB. The aim of this study is to examine how the population has changed in volume and composition during the years 2010 to 2019 in the four Torne valley municipalities in Sweden. This study is also going to discuss the possible reasons behind the population change and relate it to theories and other studies. The results show that all the Torne valley municipalities had a negative population growth in the last ten years. The age and gender share has also changed. The results also show that the gender balance in the different age groups are unbalanced, for example there are more women than men aged 75 years or older. Over the past ten years the amount of people aged 65 or above has increased, meanwhile the amount of working-age people has decreased. This has led to a higher dependency ratio for all municipalities. Furthermore, the results show that the international migration has been important for all municipalities, without the international migrants all municipalities would have a larger decrease of population.
|
9 |
Kransorter i skuggan av storstäder : En flerfallstudie om kransorters utveckling i en större kommun / Smaller urban areas in the shadow of bigger cities : A multiple case study about smaller urban areas development in a bigger municipalityKrasniqi, Butrint, Ibrahim, Hassen January 2021 (has links)
När staden expanderar kan utvecklingen i många områden av olika skäl bortprioriteras (Saltzman 2009). Kommuner kännetecknas av en ojämn fördelning av resurser och uppmärksamhet (Mariestad 2018). Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur kranorter i kommunerna Karlstad, Växjö och Gävle utvecklats vad gäller invånartal över tid och förklaringar till detta. Studien syftar också till att studera hur kommunerna ser på framtiden för orter av denna typ och vilka eventuella skillnader i detta som förekommer dem emellan. De kransorter som har valts är Molkom, Vålberg, Forsbacka, Bergby, Lammhult och Braås. Undersökningens syfte har resulterat i kommande frågeställningar; Hur har befolkningsutvecklingen i kransorterna sett ut i de studerade kommunerna och vilka förklarande orsaker kan hittas? Hur planerar de studerade kommunerna för utvecklingen i sina respektive kransorter? och Vilka likheter och skillnader finns det i hur de studerade kommunerna ser på utvecklingen i sina respektive kransorter? De teorier som har varit till grund för denna uppsats som stått i relation till syftet har varit kommunblocksreformen, centralortsteorin, urbanisering, kontraurbanisering, peri-urbanitet samt utveckling av kransorter. För att besvara uppsatsens frågeställningar och syfte har uppsatsens forskningsdesign bestått av en flerfallsstudie. För insamling av data har det valts metoderna dokumentstudier samt kvantitativ datainsamling. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att kunna bearbeta och analysera insamlade data vilket har endast använts på data från de dokument som har studerats. Studien visade på att det finns en varierande befolkningsutveckling i kransorterna samtidigt som Karlstad, Gävle och Växjö har haft en konstant befolkningsökning. Faktorerna till befolkningsutvecklingen har varit kontraurbanisering samt urbanisering. Det studien har visat på är att utveckling av bostäder, centrummiljö och kommunikationer har varit viktiga punkter för kransorters utveckling. Närheten till vatten i form av sjö eller älv, grönområden samt rekreationsområden har varit något som har lyfts fram i samtliga kransorters utveckling med undantag för Vålberg. Slutsatsen med utvecklingen av kransorterna är att de befinner sig i en väntans landskap.
|
10 |
Befolkningsutveckling och planeringsutmaningar i landsbygdskommuner : En jämförande analys kring landsbygdskommuners inflyttningar och planeringsutmaningar för en levande landsbygd. / Population development and planning challenges in rural municipalities : A comparative analysis of rural municipalities moving in and planning challenges for a living countryside.Eng, Petra, Ellinor, Larsson Ståhl January 2022 (has links)
Sveriges landsbygder har sedan urbaniseringens intåg på 1800-talet fått kämpa för att vända en negativ befolkningsutveckling där allt fler flyttar in till större städer. Genom åren har dock gröna vågen, flyktingkrisen och coronapandemin bidragit till en ökad inflyttning till landsbygden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur befolkningsutvecklingen sett ut i några svenska landsbygdskommuner. Utifrån SKR:s kommunindelning togs statistik från SCB fram över alla Sveriges 40 landsbygdskommuner. Därefter valdes Värmlands sju landsbygdskommuner ut som uppsatsens studieobjekt. Metoderna som använts i uppsatsen är kvantitativ sekundäranalys och kvalitativ dokumentanalys. Statistik från SCB från 2010-2021 har undersökts i sekundäranalysen, där data berör flyttnetto, inflyttningar, invandring, arbetspendling och boendefördelning i de värmländska landsbygdskommunerna. Genom dokumentanalysen har bland annat kommunernas översiktsplaner undersöks för att se vad de ämnar att göra för att bli mer attraktiva att bo och bosätta sig i. Utifrån en tematisk analys har fyra teman tagits fram för att urskilja vad som som är av relevans i dokumenten. De fyra temana är: befolkning, boende, näringsliv och infrastruktur. Med utgångspunkt i teorierna push- och pull och livsstilsmigration har viktiga faktorer som spelar in i varför människor flyttar vävts samman med den framtagna statistiken och det som har framkommit i dokumentanalysen. De slutsatserna som framkommit visar att näringsliv, infrastruktur och attraktivt boende är viktiga faktorer för en levande landsbygd. Invandring har haft stor påverkan på en kommuns inflyttning. De som är mest flyttbenägna är de i åldrarna 15-34 och barnfamiljer.
|
Page generated in 0.1185 seconds