Sveriges landsbygder har sedan urbaniseringens intåg på 1800-talet fått kämpa för att vända en negativ befolkningsutveckling där allt fler flyttar in till större städer. Genom åren har dock gröna vågen, flyktingkrisen och coronapandemin bidragit till en ökad inflyttning till landsbygden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur befolkningsutvecklingen sett ut i några svenska landsbygdskommuner. Utifrån SKR:s kommunindelning togs statistik från SCB fram över alla Sveriges 40 landsbygdskommuner. Därefter valdes Värmlands sju landsbygdskommuner ut som uppsatsens studieobjekt. Metoderna som använts i uppsatsen är kvantitativ sekundäranalys och kvalitativ dokumentanalys. Statistik från SCB från 2010-2021 har undersökts i sekundäranalysen, där data berör flyttnetto, inflyttningar, invandring, arbetspendling och boendefördelning i de värmländska landsbygdskommunerna. Genom dokumentanalysen har bland annat kommunernas översiktsplaner undersöks för att se vad de ämnar att göra för att bli mer attraktiva att bo och bosätta sig i. Utifrån en tematisk analys har fyra teman tagits fram för att urskilja vad som som är av relevans i dokumenten. De fyra temana är: befolkning, boende, näringsliv och infrastruktur. Med utgångspunkt i teorierna push- och pull och livsstilsmigration har viktiga faktorer som spelar in i varför människor flyttar vävts samman med den framtagna statistiken och det som har framkommit i dokumentanalysen. De slutsatserna som framkommit visar att näringsliv, infrastruktur och attraktivt boende är viktiga faktorer för en levande landsbygd. Invandring har haft stor påverkan på en kommuns inflyttning. De som är mest flyttbenägna är de i åldrarna 15-34 och barnfamiljer.