Sverige är, enligt en undersökning våren 2012, det land som urbaniseras snabbast i Europa. Samtidigt som vi bevittnar hur landsbygden successivt avlövas ställs frågor kring den framtida relationen mellan de tätbefolkade och de nästintill folktomma delarna av landet. Vilka yttre förutsättningar vilar den urbana expansionen på - och vilken roll tilldelas det icke urbana - det vi ofta benämner som landsbygden? Projektet kan beskrivas som en undersökning av den framtida landsbygden utifrån fyra framtidsscenarios - Storbolagens Era, Livet på landet, Byalagens återkomst och Det exotiska reservatet. / According to a survey made in spring 2012,  Sweden is the fastest urbanizing country in Europe. While we are witnessing how the countryside gradually defoliates, questions about the future relationship between the densely populated and almost deserted parts of the country, are being raised. What external conditions are the urban expansion depending on - and what role is assigned to the non-urban? The project can be described as a study of the future rural areas of Sweden, based on 4 future scenarios - The era of the large-scale industries, Country life, Return of the village communities and The exotic nature reserve.

No description available.

I en kartläggning av kvinnors företagande på Öland från 2003 läste vi om att drivkrafterna mellan kvinnor och män skiljer sig åt när det kommer till företagande, på landsbygden. Detta var något vi fann intressant och ville undersöka närmare. Syftet med vår studie är att undersöka omfattningen av turismföretagande hos kvinnor på den värmländska landsbygden och vad det är som motiverar dessa kvinnor till att starta företag, men även uppmärksamma de sociala skillnaderna mellan mäns och kvinnors företagande. Detta har vi gjort genom att utgå från tre frågeställningar: Hur många kvinnor respektive män driver turismföretag på den värmländska landsbygden? Vad driver kvinnor på landsbygden att starta och driva turismföretag? Vilka förutsättningar finns och vad begränsar dem? Hur upplever män och kvinnor att det är att starta och driva turismföretag på den värmländska landsbygden? Finns det skillnader och vilka är dessa? Vi har använt oss av ett hermeneutiskt angreppssätt under insamling av empirin och förberedelserna inför intervjuerna. I analysen och slutsatserna har vi haft ett socialkonstruktivistiskt och feministiskt perspektiv. För att genomföra denna undersökning begränsade vi arbetet till att fokusera på tre kommuner med olika bakgrund inom företagande, nämligen Arvika, Sunne och Filipstad. Genom att kartlägga antalet turismföretag i de tre kommunerna och dela upp dessa efter om det är en man eller kvinna som driver dem, samt om de drivs på landsbygden eller centralorten har vi kunnat få en övergripande bild för hur fördelningen ser ut. För att förstå vad det är som driver kvinnor respektive män att starta och driva turismföretag har vi kompletterat undersökningen med intervjuer där vi besökt företagarna på plats. Tillsammans med undersökningarna har vi samlat teorier inom entreprenörskap och kvinnors entreprenörskap. Där har vi funnit en skillnad mellan entreprenören och företagaren samt att de egenskaper som beskriver entreprenören är sådana som kvinnor kan ha svårt att identifiera sig med, medan de egenskaper som beskriver företagaren förefaller passa kvinnan bättre. För att förklara och förstå vilka förväntningar och förutsättningar kvinnor respektive män har i samhället, har vi samlat teorier kring genus. De flesta turismföretag i de tre kommunerna drivs på landsbygden. I Filipstad och Arvika är det fler män än kvinnor som driver företag men i Sunne är det fler kvinnor. Detta kan vi koppla till att Sunne är en småföretagkommun med ett starkt etablerat företagarnätverk för kvinnor. Medan Arvika och Filipstad dominerats av verkstadsindustri respektive stort företag. De slutsatser vi dragit är framför allt att det finns skillnader mellan mäns och kvinnors företagande och att de kan kopplas till de förutsättningar som samhället och könsstrukturer skapat där kvinnan är underlägsen och mer passiv än mannen. Samtidigt kan vi se att möjligheter till mer jämlika förutsättningar finns, bland annat genom företagarnätverk och genom att bryta det så kallade genuskontraktet som sätter kvinnor och män i skilda positioner i samhället.

Vargen fridlystes 1966 och var i det närmaste utrotad i Sverige. Vargens återetablering är ett känsligt ämne som om och om igen skapar debatter. I valet 2010 fick rovdjurspolitiken stort utrymme i den lokala politiken, där licensjakten var en viktig fråga. Även i den senaste debatten när det kommer till vargfrågan, handlar det om licensjakten på varg. Denna debatt delar Sverige i två läger. Europeiska Unionen har kritiserat Sveriges rovdjurspolitik, särskilt när det kommer till vargfrågan.Sverige har nu två år i rad genomfört licensjakt på varg, år 2010 och 2011. Syftet med denna uppsats i statsvetenskap är att med hjälp av debatten om licensjakten på vargen i Sverige, med fokus på EU's kritik, kort undersöka orsakerna till den konflikt som uppstått mellan människa och rovdjur men även mellan Sveriges regering och EU. Detta skall även jämföras med Lipset & Rokkans teori om konfliktstrukturer, för att se vart dessa konflikter passar in. Uppsatsen kommer även att använda sig av intervjuer för att undersöka Sveriges försvar av policyn om licensjakten. Intervjupersonerna är hämtade från en glesbygdskommun, och från berörda klasser i frågan. Uppsatsen börjar med en översikt av vargen som rovdjur, över det utvalda undersökningsområdet, samt kring konflikt historiken. I undersökningsavsnittet framkommer resultatet av de intervjuer som gjorts. Det framkommer i undersökningen att konflikterna är delade utefter tre axlar i Lipset & Rokkans modell. Vad som ligger bakom dessa konflikter är i grund och botten en misstro mellan sidorna i konflikten. När det kommer till licensjakten så är den ett första steg i att skapa acceptans för vargen i våra skogar, men det finns definitivt utrymme för en kompromiss.

Syftet med uppsatsen är att visa vilken effekt befolkningsförändringarna inom landsbygdsregionerna har på den regionalpolitik som förs idag. Samt vilka de samhälleliga konsekvenserna blir. För att detta syfte ska uppfyllas krävdes det tre stycken frågor. Dessa frågor är: Vilka effekter får befolkningsförändringarna på glesbygdsregioners socioekonomiska förutsättningar? Vad säger forskningen om den landsbygdspolitik som förs idag? Vilka är det stora dragen inom landsbygdspolitiken efter inträdet i EU?The aim of this thesis is to show what effects population changes in rural areas may have on the regional policy which is used today and what are the consequences. In order to fulfil these aim three questions were posed: Which effects population changes have on the socio-economic conditions in sparsely populated areas? What does the research say about today rural politic? What are the main features within rural policy after Sweden joined the EU?

Urbanization and the flight of the creative class drains the countryside when it comes to creativity and talent. Especially the young leave sleepy societies. Richard Florida claims that the city attracts the creative class and enables for economic growth to flourish. Robert Putnam adds to the picture by saying social capital might be equally effective as nourishment for growth. In Uddebo, a rural village in the south of Sweden one combines the two creating a vivid society where creativity flies high and ideas fertilize each other’s. Whilst saving an old house from decaying the enthusiastic economic association called Gula Huset combines arts, culture, work, games and society in a creative project denying all standards. By working in a way that has similarities to cultural planning they make the most of their village. As the demographics change to the better more and more functions are built into the society.

Studien syftade till att undersöka vilka nyckelfaktorer som behövs för att bedriva en elitverksamhet inom fotboll på en mindre ort samt granska hur en icke elitfotbollsförening i en mindre ort arbetar med dessa faktorer.   För att uppnå syftet användes metoden som Gratton och Jones (2010) beskriver som kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Som innebär att intervjuaren har en förberedd intervjuguide men ställer uppföljande frågor baserade på den dialog som intervjuaren och respondenten skapar genom nya frågor. De fyra föreningar som medverkade i studien var Degerfors IF, Vittsjö GIK, Mallbacken IF Sunne och IF Eksjö fotboll. Dessa föreningar valdes till studien på grund av hur stor befolkningsmängd föreningens geografiska ort har. Det som framkom i intervjuerna analyserades genom kategorisera den insamlade data utifrån de forskningsfrågor som ställdes i studien.   De tre faktorer studien undersökt är hur viktiga de statliga bidragen är för dessa föreningar, om föreningarna kunnat bedriva sina verksamheter utan stöd från det lokala näringslivet samt hur de byggt upp sina representationslag.   Studien visar vilka olikheter som finns i föreningarna med fokus på skillnaderna mellan de tre elitföreningarna och IF Eksjö fotboll, där studien visar de främsta skillnaderna mellan elit och icke elit föreningar byggt upp sina representationslag.     Nyckelord: Landsbygd, Bidrag, Näringsliv, Sponsring, Fotboll.

Syftet med denna uppsats är att studera Torsby kommun ur ett inifrån- och utifrånperspektiv. Med inifrånperspektiv menas hur invånare i Torsby upplever kommunen medan utifrånperspektivet beskriver hur bilden av Torsby kommun speglas av media. Dessa två olika perspektiv jämförs för att identifiera eventuella likheter och skillnader för att se om dem representationella bilderna av en plats ”stämmer överrens” med den upplevda verkligheten det vill säga dem som lever på och brukar platsen. Utifrån studiens syfte utformades tre frågeställningar och dessa är följande:  Hur beskrivs landsbygden och Torsby kommun ur ett utifrånperspektiv (främst i media)?  Hur beskrivs Torsby kommun ur ett inifrånperspektiv?  Vad förenar dessa perspektiv? För att kunna besvara studiens frågeställningar genomfördes en enkätintervju och en gruppintervju med 12 personer från Lekvattnet i Torsby kommun och sex politiker från kommunstyrelsen i Torsby kommun. Utifrånperspektivet försöker vi fånga genom att titta på tidningsartiklar i både Aftonbladet och Nya Wermlandstidningen. Vid studiens analys används olika kulturgeografiska teorier så som Lefebvres rumstrialektik och platsidentitet. Det som studiens analys påvisar är hur både in- och utifrånperspektivet är av vikt för att förstå helheten i en plats. Utifrån Lefebvres rumstrialektik går det utläsa hur dessa två perspektiv och även platsens fysiska gestaltning tillsammans utgör en mer nyanserad och verklig bild av Torsby kommun som inte kan manifesteras genom enbart ett perspektiv.

Denna uppsats omfattar en kartläggning kring hur utomhusvistelsen ser ut i förskolan över året vad gäller tid och plats. Studien innefattar även en kartläggning kring vilka faktorer som påverkar hur länge barngruppen går ut på gården och hur ofta de går till skog eller naturmiljö. Faktorerna är barnens ålder, bangruppens storlek, pedagogernas nöjdhet och om de finns skog på förskolgården eller inte. Studien omfattar även vad det är för skillnader och likheter mellan stad och landsbygd var gäller hur länge barngruppen går ut på gården och hur ofta de går till skog eller naturmiljö. Studien har skett via kvalitativ och kvantitativ metod.   På gården under perioden maj till september är det flest barngrupper som går ut tre till fem timmar och under perioden oktober till april är det flest barngrupper som går ut en till två timmar på gården. Det är överlägset flest barngrupper som går till skog och naturmiljö en till två gånger per vecka under hela året. Under resultat framgår det att ålder, barngruppensstorlek och pedagogernas nöjdhet påverkar vart, hur länge eller hur ofta barngrupperna går ut. Faktorn om det finns skog eller inte påverkar lite. Det finns en del likheter och skillnader mellan stad och landsbygd. Några av de likheter som finns är att barngrupperna i vissa fall väljer att gå ut i stört utsträckning i samma alternativ vad gäller längd eller antal gånger och en skillnad är att de från landsbygden ofta är ute längre på vissa av alternativen.

Med bakgrund av urbaniseringsproblematiken i Sveriges landsbygdskommuner gjordes en fallstudie utav Eda kommun. Syftet för denna kvantitativa studie var att undersöka ungas uppfattning om Eda kommun samt förstå varför unga migrerar till storstadskommuner. Den teoretiska referensramen innefattar tidigare studier och teorier angående migration, plats och ungdomars rörelsemönster samt föreställningar om landsbygden. Avgångsstudenter år 2015 skrivna i Eda kommun som går sista året på gymnasiet fick svara på en öppen enkät. Deras svar sammanställdes genom att dela in respondenterna i fyra grupper; yrkesförberedande man/kvinna och högskoleförberedande man/kvinna. I analysen möts deras svar med studiens teoretiska referensram och det påvisar att högskoleförberedande män och kvinnor vill migrera medan yrkesförberedande män och kvinnor hellre stannar kvar i kommunen. Anledningen till migration handlar om en hindrad personutvecklig samt försämrad tillgänglighet. Slutsatsen är genom att engagera de ungdomar som stannar kvar på orten igenom det sociala kapitalet i form av nätverk, kan kommunen öka ungdomarnas engagemang och därmed övertyga andra att stanna samt sprida en god anda.