Studien syftade till att undersöka vilka nyckelfaktorer som behövs för att bedriva en elitverksamhet inom fotboll på en mindre ort samt granska hur en icke elitfotbollsförening i en mindre ort arbetar med dessa faktorer.   För att uppnå syftet användes metoden som Gratton och Jones (2010) beskriver som kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Som innebär att intervjuaren har en förberedd intervjuguide men ställer uppföljande frågor baserade på den dialog som intervjuaren och respondenten skapar genom nya frågor. De fyra föreningar som medverkade i studien var Degerfors IF, Vittsjö GIK, Mallbacken IF Sunne och IF Eksjö fotboll. Dessa föreningar valdes till studien på grund av hur stor befolkningsmängd föreningens geografiska ort har. Det som framkom i intervjuerna analyserades genom kategorisera den insamlade data utifrån de forskningsfrågor som ställdes i studien.   De tre faktorer studien undersökt är hur viktiga de statliga bidragen är för dessa föreningar, om föreningarna kunnat bedriva sina verksamheter utan stöd från det lokala näringslivet samt hur de byggt upp sina representationslag.   Studien visar vilka olikheter som finns i föreningarna med fokus på skillnaderna mellan de tre elitföreningarna och IF Eksjö fotboll, där studien visar de främsta skillnaderna mellan elit och icke elit föreningar byggt upp sina representationslag.     Nyckelord: Landsbygd, Bidrag, Näringsliv, Sponsring, Fotboll.

<p>Syftet med studien var att kartlägga idrottsföreningarnas syn på det kommunala bidragssystemet i Halmstad kommun. Undersökningen studerade förhållandet mellan idrottsföreningarna och kommunala bidrag utifrån ett socialisationsperspektiv. Utifrån det valda perspektivet diskuterades resultatet med hjälp av funktionalist-, konflikt- och kritiska teorier. Metoden som användes var en enkätundersökning av samtliga 126 bidragsberättigade idrottsföreningarna. Enkäten konstruerades specifikt för studiens syfte. En genomgående bild av undersökningen var att de bidragsberättigade idrottsföreningarna i Halmstad kommun var positiva till det nuvarande bidragssystemet. Så många som 94,4% av idrottsföreningarna ansåg att bidragen gick till rätt ändamål. Trots de övervägande positiva resultaten så visade undersökningen att det fanns idrottsföreningar som gynnades av bidragssystemet, beroende på typ av idrott eller föreningens storlek. Mer forskning på området rekommenderas för att kommunerna ska kunna utbyta kunskaper och lära av varandra.</p>

Syftet med studien var att kartlägga idrottsföreningarnas syn på det kommunala bidragssystemet i Halmstad kommun. Undersökningen studerade förhållandet mellan idrottsföreningarna och kommunala bidrag utifrån ett socialisationsperspektiv. Utifrån det valda perspektivet diskuterades resultatet med hjälp av funktionalist-, konflikt- och kritiska teorier. Metoden som användes var en enkätundersökning av samtliga 126 bidragsberättigade idrottsföreningarna. Enkäten konstruerades specifikt för studiens syfte. En genomgående bild av undersökningen var att de bidragsberättigade idrottsföreningarna i Halmstad kommun var positiva till det nuvarande bidragssystemet. Så många som 94,4% av idrottsföreningarna ansåg att bidragen gick till rätt ändamål. Trots de övervägande positiva resultaten så visade undersökningen att det fanns idrottsföreningar som gynnades av bidragssystemet, beroende på typ av idrott eller föreningens storlek. Mer forskning på området rekommenderas för att kommunerna ska kunna utbyta kunskaper och lära av varandra.

No description available.

Musikplattformen, som är den del av Statens musikverk dit det fria musiklivet kan vända sig för att söka ekonomiskt stöd, har bland annat som mål att erbjuda musikupplevelser av ”högsta kvalitet”. I den här undersökningen försöker jag ta reda på hur Musikplattformens bidragssökare beskriver, tolkar och motiverar vad som är kvalitativa egenskaper hos de musikaliska projekt som de söker bidrag för. Undersökningen baseras på en närläsning av tio bidragsansökningar till Musikplattformen. Genom att titta på vad varje bidragssökare skriver i sin ansökan urskiljer jag olika aspekter som lyfts fram som kvalitativa. På så sätt försöker jag visa på vad som i varje ansökan tolkas och lyfts fram som kvalitet och på så sätt kunna visa på skillnader och likheter i hur Musikplattformens bidragssökare resonerar kring kvalitet. Till min hjälp tar jag främst Pierre Bourdieus teorier om kulturproduktionsfältet och de två värdepoler som det kan sägas spänna mellan: Ekonomiska och kulturella. Kulturproduktionsfältet har traditionellt dominerats av kulturella värden. Resultaten visar att de studerade bidragssökarna har ett övervägande högre kulturellt anslag, snarare än kommersiella ambitioner i sina ansökningar. En majoritet av de studerade framför inte några ekonomiska värden som viktiga eller kvalitativa, och i vissa fall motsätter sig de direkt sådana värden. I endast en ansökan, som även representerar den yngsta musikgenren, förs ekonomiska värden fram som kvalitativa. Detta kan ses som att en förändrad uppfattning kring dessa värden kanske håller på att växa fram inom det fria musiklivet.

<p>Venture capitalbolagen kan förutom kapital bidra med andra viktiga mervärden till sina portföljbolag. Tidigare forskning som har undersökt relationen mellan venture capitalbolag och deras portföljbolag har kommit fram till att det kan skilja sig åt beroende på i vilken investeringsfas företaget befinner sig i. I den här studien har författarna valt att svara på följande problemformulering: Hur ser portföljbolagen på venture capitalbolagets bidrag/roll i olika livscykelfaser? Syftet är att beskriva och undersöka portföljbolagens uppfattning om venture capitalbolagens bidrag/roll samt undersöka om det skiljer sig åt beroende på om företaget befinner sig i uppstart- eller expansionsfasen. Undersökningen gjordes av kvalitativ karaktär. Valet av respondenter gjordes med hjälp av olika kriterier. För att ett företag ska befinna sig i uppstartsfasen valde vi att de skulle ha varit verksamt i ett till fyra år samt att de skulle ha noll till sex anställda. Kriterierna för expansionsfasen var att de skulle ha varit verksamma i fem till åtta år och att de skulle ha sju till tolv anställda. För att ett företag ska tillhöra expansionsfasen valde vi även att de skulle ha offentliggjort minst fyra årsredovisningar, ökat omsättningen under de tre senaste åren samt att företaget under samma period skulle ha fördubblat omsättningen. Venture capitalbolagen ska även vara aktivt verksamma i de företag vi valde. Vid insamlandet av empirin valde vi att ha fyra stycken intervjuer, varav två personliga och två via telefon. Vidare använde vi oss av en intervjuguide. Resultatet visade att venture capitalbolagens roll är att sitta med i styrelsen, fungera som ett rådgivande organ samt övervaka portföljbolagen. Venture capitabolagen bidrar även med kunskap och nätverk. Författarna har även kommit fram till att det kan skilja sig åt mellan livscykelfaserna. Företagen som befinner sig i uppstartsfasen har tätare kontakt med sina venture capitalbolag än vad företagen i expansionsfasen har. Vidare kan författarna även konstatera att det endast är företagen i uppstartsfasen som får hjälp med att komma i kontakt med företagspartners.</p>

Venture capitalbolagen kan förutom kapital bidra med andra viktiga mervärden till sina portföljbolag. Tidigare forskning som har undersökt relationen mellan venture capitalbolag och deras portföljbolag har kommit fram till att det kan skilja sig åt beroende på i vilken investeringsfas företaget befinner sig i. I den här studien har författarna valt att svara på följande problemformulering: Hur ser portföljbolagen på venture capitalbolagets bidrag/roll i olika livscykelfaser? Syftet är att beskriva och undersöka portföljbolagens uppfattning om venture capitalbolagens bidrag/roll samt undersöka om det skiljer sig åt beroende på om företaget befinner sig i uppstart- eller expansionsfasen. Undersökningen gjordes av kvalitativ karaktär. Valet av respondenter gjordes med hjälp av olika kriterier. För att ett företag ska befinna sig i uppstartsfasen valde vi att de skulle ha varit verksamt i ett till fyra år samt att de skulle ha noll till sex anställda. Kriterierna för expansionsfasen var att de skulle ha varit verksamma i fem till åtta år och att de skulle ha sju till tolv anställda. För att ett företag ska tillhöra expansionsfasen valde vi även att de skulle ha offentliggjort minst fyra årsredovisningar, ökat omsättningen under de tre senaste åren samt att företaget under samma period skulle ha fördubblat omsättningen. Venture capitalbolagen ska även vara aktivt verksamma i de företag vi valde. Vid insamlandet av empirin valde vi att ha fyra stycken intervjuer, varav två personliga och två via telefon. Vidare använde vi oss av en intervjuguide. Resultatet visade att venture capitalbolagens roll är att sitta med i styrelsen, fungera som ett rådgivande organ samt övervaka portföljbolagen. Venture capitabolagen bidrar även med kunskap och nätverk. Författarna har även kommit fram till att det kan skilja sig åt mellan livscykelfaserna. Företagen som befinner sig i uppstartsfasen har tätare kontakt med sina venture capitalbolag än vad företagen i expansionsfasen har. Vidare kan författarna även konstatera att det endast är företagen i uppstartsfasen som får hjälp med att komma i kontakt med företagspartners.

The purpose of the study was to analyze the relationship between the state and religious communities in Sweden, using historical and contemporary background and Resource mobilization theory.  Results and conclusions show that Sweden is by law a Christian state. The Swedish state's definition of religion is narrow, and is reflected in legal texts. Furthermore, state subsidies to religious communities are distributed, administered and controlled by the communities themselves through political posts. The state and some religious organizations have, according to Resource mobilization theory, an unequal exchange relationship in which the religious communities get credibility and contributions in exchange for social work and confessional alternatives in public service. The religious organization´s most important resources in terms of money, legitimacy and political affairs come from the state. In this way, the state gives selected religious organizations the opportunity for political influence, while excluding others, according to Resource mobilization theory.

<p>Every year approx. 110 billion SEK is being used In Sweden to finance research. The government contributes with 22 percent, i.e. approx. 25 billion SEK. The universities are equally financed by the government and private contributors.</p><p>The tax laws concerning these contributions are somewhat unclear, and this can generate problems. The two important questions that can arise are if the contribution is deductible, and if the receiver has to declare the income in his taxation. The essay focuses on the situations where the contribution is deductible for the giver and tax free for the receiver, i.e. when there is a lack of reciprocity in the taxation. This generates a lack of tax income for the government, and can lead to tax planning</p> / <p>Samhället har ett intresse av att forskning bedrivs. Varje år används ca. 110 miljarder kr till forskning i Sverige, varav staten står för ca. 22 procent, d.v.s. ca. 25 miljarder kronor. Universitetens forskning finansieras av staten och externa finansierare med ungefär lika stora delar.</p><p>De skatterättsliga reglerna angående forskningsbidrag är något oklara och detta kan leda till problem. Frågor som kan uppstå i anledning härav är i vilken utsträckning en näringsidkare åtnjuter avdragsrätt för forskningsbidrag till universitet, stiftelser, juridiska och fysiska personer, samt även i vilken mån detta bidrag är skattefritt för mottagaren? Främst inriktas uppsatsen mot de situationer där bristande reciprocitet uppstår. De frågeställningar som behandlas härvidlag är i vilken mån denna bristande reciprocitet kan läkas, och på vilket sätt detta kan ske.</p><p>Förhållandet mellan att det inte krävs någon motprestation för avdragsrätt i anledning av forskningsbidrag, och att en intäkt utan någon motprestation leder till skattefrihet skapar problem. Detta förhållande synes inte vara avsett av lagstiftaren och det ger visst utrymme för ’otillbörlig’ skatteplanering.</p>

<p>The purpose with this essay is to study the public support givers view of the concept innovation and to study how the public support givers discuss and act around the division of public support to entrepreneurs innovations. The purpose is further to describe if the division of public support favour or not favour environmental innovations and to examine if the public support givers consider the industry for environmental innovations is profitable for the society’s economy.</p><p>We have done several case studies where we have interviewed eight public support. Support givers in this essay are defined as public authorities and other organisations on local, national and/or international level that gives public support to innovations. The public support givers that take part of the essay is VINNOVA, ALMI Stockholm, Innovationsbron, Energimyndigheten, SU Holding AB, KTH Holding, Västra Götalandsregionen and MISTRA.</p><p>Our theoretical starting point is Silverman and Baums theory ”Picking Winners or Building Them”. They discuss if external support givers act like scouts, who are experts on finding winning companies, or if the external support givers act like coaches and have a more advisory roll and help the companies to become winners.</p><p>Our conclusions are that an innovation is an idea that is possible to comers and that it also has taken the step towards commercial. When you look at the support givers support processes they take in consideration different characteristics that the entrepreneur should possess, like the team behind the innovation and the innovation itself, when they decide who to give support to. At the same time they help entrepreneurs with guidance and coaching. Therefore they act both as scouts and coaches. The majority of the support givers don’t focus on a specific industry. Three support givers focus though more or less on environmental innovations. Public support is very important for the Swedish industry. It is important for the possibility for innovations to succeed since other external support givers like venture capitalists and banks don’t give support in the early innovation face. An important factor with public support givers is that they don’t focus on getting refund on invested capital. They public support givers want their actions to favour the society. Finally our essay shows that the public support givers neither favour nor not favour environmental innovations. They consider environmental innovations to be an industry that is profitable from an economic point of view but it should not be the only industry Sweden ought to invest in.</p>