Denna studie behandlar förekomsten av resultatstyrning i svenska kommuner. Tidigare forskning visar på att styrning främst tar form av periodiseringar samt att de främsta förklarande faktorerna för förekomsten är ekonomi, politik och tjänstemän. Existerande teori menar på att övergången från kassabaserad redovisning till bokföringsmässiga grunder underlättade resultatstyrning och att det förekommer både i kommuner och företag i Sverige.Undersökningen syftar till att förklara förekomsten av resultatstyrning i kommuner med hjälp av posten “bidrag till statlig infrastruktur”. I analysen ifrågasätts användandet av resultatstyrning, vilka incitament som finns samt hur dess incitament påverkar beslutprocessen.Studien är en dokumentstudie och har genomförts som en kvantitativ analys. Det empiriska materialet har främst samlats in från kommuners årsredovisningar. Flera statistiska analyser genomförs och leder fram till studiens resultat. Resultaten visar på att resultatstyrning förekommer i kommuner och att det främst är kortsiktiga incitament som styr besluten. Tiden som kommuner väljer att periodisera bidragen på beror främst på hur stora beloppen på bidragen som lämnas är samt om kommunen har mottagit stora engångsbelopp i form av till exempel AFA-försäkringar, AFA-premier eller konjunkturstöd från staten de åren eller inte. / This thesis is an analysis of the occurrence of earnings management in Swedish municipalities. Previous theory claims that the change from cash accounting to accrual accounting has made it easier to involve in earnings management actions and that these actions are broadly used in both municipalities and corporate companies. Similar studies proves economy, politics and civil servants to be explanatory for why earnings management takes place in municipalities.We seek to explain this occurrence by using the accounting record contribution to national infrastructure. The aim is to answer what the main incentives are for manipulating the results in municipalities and how these incentives affect the decision making progress.This is mainly a documentary study that focuses on the public financial reports of municipalities. A statistical analysis is performed and conclusions are drawn. We find evidence that earnings management exist in municipalities and that the biggest explaining factor of how the contribution is accounted for depend on the size of the contribution to infrastructure and if the municipality has received any big amounts from the government in form of AFA-insurances, AFA-premier or cyclical support that year or not. This indicates a short-term thinking with high focus on net income. This study is hereafter written in Swedish.

Fysisk aktivitet är viktigt för en god hälsa, och svenskarnas hälsa blir allt sämre. Karlstads kommuns mål är att alla kommuninvånare ska ha rätt till en god hälsa på lika villkor, och ger därför stöd till spontanidrotten. Kommunen har även som mål att vara en av landets mest jämställda kommuner. Studiens syfte var att undersöka hur utomhusgym i Karlstads kommun används och vem som använder dem. Studien utgick främst ifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Huvudfrågan som besvarades var om pengarna används rätt i Karlstads kommun gällande stöd till en jämställd spontanidrott. Metoderna för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer där sex respondenter deltog samt via kvantitativa observationer där 147 personer observerades. Huvudresultaten i studien visade att Karlstads kommuns stöd till spontanidrott används rätt ur ett jämställdhetsperspektiv, då fördelningen av användarna var jämn med 47% kvinnor och 53% män på de observrade utomhusgymmen. Män fokuserade mer på att nyttja redskap där överkroppen tränades. Respondenterna önskade att kunna justera vikt och passform på redskapen. Kvinnor upplevde i större utsträckning hinder för att inte komma till utomhusgymmen, som kan kopplas till otrygghet. Vidare bör större studier göras för att få ett större underlag för hur fördelningen ser ut, samt för att djupare kunna undersöka manliga och kvinnliga preferenser av redskapen och hur hinder kopplade till otrygghet kan minska. / Physical activity is vital for an adequate health, and the Swedish residents’ health is getting poorer. Karlstad municipality’s aim is that all residents of Karlstad municipality shall have the right to an adequate health on equal terms, and the municipality offer financial support to spontaneous sports. Karlstad municipality have the aim to be one of the country’s most equal municipalities, as well. The aim with this study was to investigate how the outdoor gyms in Karlstad municipality are used and by whom. The study mainly based on a gender theoretical perspective. The main question at issue, which was answered to, was if the Karlstad municipality’s financial support was used right to generate equality in spontaneous sports. The research methods used in this study was qualitative interviews with six respondents, and quantitative observations with 147 people were observed. The main results in this study showed that Karlstad municipality’s financial support was used right in an equality perspective since the gender divide was equal with 47% women and 53% men at the observed outdoor gyms. Men did focus more at using equipment made for exercising the upper body. The respondents wished to be able to adjust the weight and fit at the equipment. Women did experience discouragements to not work out in an outdoor gym in a greater extent, which can be linked to insecurity. Further research should investigate the question in larger studies, to get a greater basis of how the gender divide is divided, and to be able to in a more profound way investigate male and female preferences of the equipment and how discouragement linked to insecurity can be reduced.

Syftet med uppsatsen är att bilda kunskap om HR-praktikers syn på värdeskapande HR-arbete och vad som krävs för att HR-arbetet ska vara värdeskapande. Genom att besvara det ämnar uppsatsen att beskriva hur värdeskapande HR yttrar sig i verksamheter och ge ett vidgat perspektiv om hur HR kan skapa värde. Vidare presenteras hur HR-praktiker betraktar värdeskapande HR-arbete samt betydelsefulla faktorer för värdeskapande HR-arbete i organisationer. Studien visar att någon självklar sanning angående vad värdeskapande HR-arbete innefattar inte existerar. Däremot urskiljs att det bland HR-praktiker finns ett större fokus på finansiella och strategiska värden än sociala värden. Det är många faktorer som har betydelse för värdeskapande HR-arbete vilket främst inkluderar kompetens, maktpositioner, HR-rollens utformning, identitet och effekter. Underlag till studien har samlats in genom tio semistrukterade intervjuer som därefter har meningskoncentrats enligt fenomenologisk metodologisk utgångspunkt. / Helix

I denna masteruppsats har jag studerat grundskolelärares berättelser om hur de upplever värdet med dansundervisning av besökande kulturskolelärare i grundskolans årkurs två och tre. Arbetet är gjort inom berättelseforskning som metodisk ansats. Elva grundskolelärare har berättat och samtalat kring teman, påbjudna av mig, i relation till dansundervisningen. De intervjuade grundskolelärarna har aktivt deltagit tillsammans med sina elever på danslektionen ledd av en danslärare från Sigtuna kulturskola, en gång i veckan, i fyrtio minuter under två årskurser.Mitt syfte är att bidra till kunskap om dans i skolan genom att undersöka hur ett antal grundskolelärare i en kommun tänker om undervisningen i dans i skolan. För att uppnå det syftet, att bidra till kunskap, formulerade jag två forskningsfrågor: Vad tänker ett antal tillfrågade grundskolelärare om dans i skolan? Och: På vilket sätt kan lärarnas tankar om dans säga något om dans som en estetisk lärprocess i grundskolan?Genom att undersöka forskning i ämnet estetiska lärprocesser och sedan specifikt estetiska lärprocesser med dans i skolan i fokus har jag funnit att dans i skolan är ett gott verktyg att använda i elevers utbildning. Genom estetiska lärprocessers inneboende rhizomatiska natur ges eleverna möjlighet att både uppleva, skapa och utveckla i samma situation. Estetiska lärprocesser innebär holistiskt lärande, som främjar både hälsa och välmående hos eleverna. Estetiska lärprocesser stärker inte enbart elevers identitetsskapande och personliga utveckling utan också kommunikationen med omvärlden. Genom ett skapande uttryck, i kreativa former, får eleven personliga erfarenheter av att utforska den konstnärliga sfären och på så sätt uppleva ett meningsskapande lärande som bidrar till såväl språkutveckling som kunskaper i grundskolans olika ämnen.Lärarna fick sju samtalsteman vid sju stationer för att berätta sina tankar om: Kunskapsinhämtning, språkutveckling, personlig utveckling, sociala observationer, genus, skapande och övrigt, där lärarna kunde ta upp något på eget initiativ. I samtliga berättelser var lärarna samstämmigt positiva vid stationerna. De var överens om att estetiska lärprocesser stärker både klassen som helhet och eleven på det personliga planet. Eleverna får redskap att vara kreativa både enskilt och i grupp. Dans i skolan hjälper elever att inhämta den kunskap som skolan vill förmedla, även rent språkligt. / In this thesis, I have studied the stories of primary school teachers regarding their experiences of the values of dance lessons by visiting teachers from Sigtuna kulturskola provide in their classes for children aged eight and nine. This work was completed through narrative research as a methodological approach, in which eleven primary school teachers were interviewed. These teachers had actively participated in the dance lessons, which were led by a dance teacher from Sigtuna kulturskola for forty minutes each week during two grades. My aim is to contribute to knowledge about dance in school by investigating how a number of primary school teachers in a municipality think about the teaching of dance in school. To achieve that aim, of contributing to knowledge, I formulated two research questions: What do a few primary school teachers think about dance in school? And: In what way can the teachers’ thoughts about dance say something about dance as an aesthetic learning process in primary school? Through my research, I have found that dance in school can be a powerful tool for students' basic education. Through the inherent rhizomatic nature of aesthetic learning process, students are given the opportunity to experience, create, and develop in the same situation. They can go through a holistic learning that promotes both health and well-being. Aesthetic learning processes not only strengthen students' identity and personal development, but also communication with the outside world. Through creative expression, in creative forms, the students get personal experience of exploring the artistic sphere, and thus experiences meaningful learning that contributes to language development as well as a knowledge in the various subjects of primary school. The teachers were given seven conversation themes, at seven stations, to share their thoughts on: knowledge acquisition, language development, personal development, social observations, gender, creativity, and one more station, named “other aspects”, where the teachers could bring forward something of their own initiative. In all the stories, the teachers were unanimously positive at the stations They agreed that aesthetic learning processes strengthen both the class as a whole and the student on a personal level. The students are given tools to be creative both individually and in groups in dance through dance. Dancing in school helps students acquire the knowledge that the school wants to convey, also linguistically.

The background of our thesis is the fact that properties and their related industry have a big negative impact on our environment. Since the real estate business is an important part of how the society is constructed, environmental solutions and sustainable real estate development can contribute to positive climate changes globally. The last decades have shown an increasing number of green properties, however the proliferation on the Swedish market is still slow. Existing research describes different benefits and motivators that should encourage investments in environmentally certified properties among real estate companies. Benefits that are established are for example lower energy- and maintenance costs, lower vacancy rate, an improved company image and increasing market value. We believe there is a gap of information considering how the real estate companies experience that these benefits are generated from a green building, as well as how motivators have impacted on the companies’ investment decisions. The purpose of this thesis is therefore to explain how different motivators affect real estate companies to invest in environmentally certified properties. To answer the purpose of our thesis, we have created four different hypotheses based on existing research which includes an improved result, increased economic profitability, improved company image and the opportunity of incentive programs and economic contributions. The hypotheses of our study have been tested with a quantitative method, through a survey. Collected data from our study has been analysed through a multiple regression analysis, where the four motivators have been analysed against the real estate companies share of investment decisions in environmentally certified properties. The conclusion of this thesis is that none of the hypotheses reached statistical significance and therefore the collected data cannot prove any relations between the motivators and companies’ investment decisions. Although, through our study, we have been able to identify both differences and similarities between theoretical claims and the result from our study. Even though statistical relations cannot be confirmed, the survey has collected descriptive data which contributes to a general view of how Swedish real estate companies today evaluate environmentally certified properties and how they are motivated to invest in these properties.

Uppsatsen utreder populärmusikens ställning i den svenska kulturpolitiken med fokus på musikarrangörer. Bakgrunden består delvis i grundandet av riksförbundet Svensk Live och deras publikationer "Vi fortsätter spela pop (men vi håller på att dö)" och "Maktens Musik" som menar att delar av populärmusiken inte kan överleva eller utvecklas utan stöd. Stödet menar man att populärmusiken oftare nekas än andra genrer med en längre historia av att organisera sig och beviljas statliga stöd. Bakgrunden redogör även för musikvetenskaplig forskning och diskussioner kring begreppet "populärmusik" samt en historisk överblick av modern svensk kulturpolitik med musikarrangörer i fokus och ett redogörande för dagsläget utifrån rapporter från Myndighet för Kulturanalys och Kulturrådet. Populärmusik definieras utifrån Svensk Lives definition att begreppet innefattar all musik som inte är jazz eller konst-, folk- och världsmusik. Undersökningen görs genom en närläsning av hur sökande populärmusik-arrangörer motiverar sin rätt till medel i bidragsansökningar från 2007 och 2017 till Musikverket, Kulturrådet och Stockholms Kulturförvaltning. 2007 och 2017 jämförs för att notera eventuella skillnader då det tidigare kulturpolitiska målet om att motverka kommersialismens negativa verkningar togs bort 2009 och bildandet av Svensk Live 2017. För att komplettera och skapa underlag för diskussion undersöks även ansökningar från genrer som tillhör konstmusiken och jazzen. Även genrefördelningen undersöks genom att ta fram statistik över fördelning och hur den förändrats under samma tidsperiod. Resultatet av undersökningen visar att genrefördelningen skiljer sig mellan institutionerna, samt att populärmusikens del generellt sett har ökat i takt med ett ökat söktryck men att den generellt sett fortfarande får mindre än en majoritet av övriga genrer. Undersökningen visar att argumentationen från populärmusiken har förändrats mellan 2007 och 2017 samt att den skiljer sig från övriga genrer genom att generellt sett motivera med fler utommusikaliska aspekter och värden samt ett större behov att hävda icke-kommersialism. 2017 riktar man även kritik mot bidragsgivarna och visar i flera exempel på inflytande från Svensk Lives publikationer och opinionsdrivning som bland annat menar att "s k pop ska ses som kultur". Utifrån resultatet görs en analys och diskussion grundad i Pierre Bourdieus teorier om fält samt kulturproduktionsfältet två värdepoler där den ekonomiska setts som negativ och kulturella positiv. Begreppen populär- och konstmusik diskuteras med fokus på dess historiska konnotationer betydelse för ansökningarna samt hur begreppen ställs på tvären när ett ökat söktryck tyder på att en del av populärmusiken inte längre är tillräckligt kommersiell för att överleva utan stöd. Paralleller dras till hur jazzen gick från populärmusikalisk genre till konstmusikalisk status när den tappade sin popularitet och hur samma utveckling just nu håller på att ske med delar av den undersökta populärmusiken.

This thesis’ purpose is to review how music in school settings contributes to children’s development, psychosocial health, and well-being. The undertaken method is a compilation of current research which focuses on different themes within the field of music in school settings: group processes, personality processes, cognitive processes, and contribution to society. The objective is to find out about how music lessons and music projects are being applied in school settings to support children’s health and development. The thesis answers the following research question: In which ways can the practice of music in school settings contribute to prevent psychosocial problems amongst children and youth? To answer this question, research published between 2006 – 2020 is studied and analysed with three theoretical perspectives to provide a better understanding of the material: social capital, cognitive theory as well as protective and risk factors for children’s development. The used method for carrying out this thesis is a research summary, which summarises the results within thematic units. The results of the study show that music in school settings can contribute to positive factors within groups such as social cohesion, communication, prosocial skills, and behaviour, generating a more positive social environment in schools with possibilities to encounter school problems related to aggression. Furthermore, music practice in school can enhance children’s learning processes within academic dimensions and aspects related to children’s self and well-being. Results also show music projects’ significance of contributing differentresources, especially to schools located in socio-economically poorer areas.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer med företrädare för svenska elitidrottsklubbar, inom fotboll och ishockey, beskriva vilka ekonomiska åtgärder som vidtagits på grund av intäktsbortfallen till följd av Covid19-pandemin, samt vilka konsekvenser det har haft för klubbarnas finansiering och deras syn på risker med finansieringen. Pandemin har medfört ekonomiska påfrestningar med stora intäktsbortfall, vilket har satt klubbarnas finansiella verksamhet på prov. En verksamhet som redan präglas av idrottens ekonomiskt destruktiva konkurrens. Studien utfördes genom kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Empiriinsamling skedde via fem semistrukturerade intervjuer med representanter från svenska elitfotbolls- och elithockeyklubbar, samt kringliggande organ som har direkt samröre med klubbarna. Intäktsbortfallen har framkallat ekonomiska åtgärder hos klubbarna i form av kostnadsbesparingar och alternativa intäkter, samt en mer kontinuerlig budgetering utifrån olika scenarion, baserade på eventuella restriktioners omfattning. Klubbarna anser att de har klarat sig bra rent ekonomiskt under pandemin. Detta härleds dock främst till stöd och bidrag från intressentgrupper som bidragit till deras ekonomiska motståndskraft. Trots att elitidrottsklubbarnas finansieringssätt visar sig vara riskfyllt, framför studien att klubbarna inte tar detta i beaktning då de kan förlita sig på stöd från intressentgrupperna vid tider av finansiella svårigheter. / The purpose of this study is to describe, through interviews with representatives of Swedish elite sports clubs in football and ice hockey, what financial measures have been taken due to loss of income as a result of the Covid-19 pandemic, and what consequences it has had for the clubs financing and their view of the risks with their financing. The pandemic has brought economic constraints on the sports clubs, due to large losses of income, which has put their financial activities to the test. Activities that are already characterised by the economically destructive competition of sport. The study used a qualitative method with an abductive approach. The empirical data was collected by conducting five semi structured interviews with representatives from the sports clubs themselves, and also from surrounding organisations with direct association with the clubs. The loss of income has resulted in measures such as cost reduction, finding alternative income sources and a more continuous budgetary planning, based on scenarios of possible restrictions. The clubs consider themselves to have endured the economic constraints, brought by the pandemic, fairly well. However, the main contributing factor to the clubs economic resilience is support from interest groups. Even though the way elite sports clubs are financed is considered to be risky, the findings of this study show that the clubs do not take this into consideration because they can rely on economic support from these interest groups in times of financial distress.

Social benefits were forecasted to increase by 13 percent to 2022 before the pandemic hit the economy (Prop. 2018/19:1). In the latest forecast it has almost doubled: an increase of 24 percent to 2022 (Prop. 2020/21:1). Youths and immigrants are particularly affected by the downturn, especially since labor market sectors were both groups often have their first job are in the center of attention for government restrictions to lower the spread of Covid-19. These two groups are overrepresented among social benefit recipients when being unemployed (Socialstyrelsen, 2020), since they have not qualified to national unemployment insurances (Rosengren, 2017). The municipal social assistance was intended to be the outermost safety net. Though the transfer should be short-term, over 40 percent of the households receiving social benefits do it for more than ten months, and the share increases[1]. Social benefit could now be considered a complement to national transfers and an extra unemployment benefit for those who are not eligible for the national social safety system on the labor market. Municipalities are allowed to demand participation in different activities – henceforth called activation – as a prerequisite for social benefit eligibility. Under the assumption of full-time activation for social benefit recipients, the difference in leisure between employment or unemployment with activation is zero (0). This affect the cost of labor for the individual, which is usually partly described as the relative value of leisure (non-monetary costs). If it does not cost any leisure to leave unemployment for employment, the disutility of work decrease. Social benefits also reimburse monetary labor costs, such as commuting, wherefore there is no difference in fixed labor costs either. Differences in disposable income is then the only remaining variable to decide the individuals labor supply, according to conventional labor market theory; if the disposable income when working exceed the disposable income when not working, the individual should work. A social benefit recipient is eligible for the job stimulus after six months of social benefit dependency, giving a 25 percent earnings disregard on the net labor income. This is an exception from the usual one-to-one discount (or 100 percent marginal effect) on the transfer when receiving other incomes, such as national transfers or wage. The stimulus is intended to increase the incentives for working and motivate those who are long-term recipients to be active on the labor market[2]. During this time period, all recipients have a larger disposable income if working compared to not working – combined with the other assumptions above, this means all recipients should work when being eligible for job stimulus. Available data (Socialstyrelsen, 2016) shows only 1.8 percent of all recipients actually had labor incomes and got the earnings disregard, inferring a deviation from the expectations of common labor market theory. Meaning there could be an unknown variable in the utility function, decreasing the utility from working more than the utility increase from the job stimulus. There are a variety of possible explanations, such as asymmetric information, stigmatization, matching problems et cetera. In this thesis, the focus will be effort. This is the explanation closest to the standard model, where the disutility of lost leisure due to labor is the centerpiece. In my previous thesis (Rosengren, 2019), I introduced a draft of an effort model. In this model, working came with a larger effort than activation giving rise to a disutility. The income differential needs to exceed the cost of the extra effort if the individual should choose to work. Expanding the standard model could provide a more sufficient tool for analyzing labor market participation and employment effects in the social benefit system. This thesis provides a model for analyzing the individual’s decision on the extensive margin – to work or not to work – in transfer systems, with regard to effort, shirking and effective leisure. I simulate the effort level corresponding to the share of social benefit recipients observed to have labor income during the job stimulus spell. Finding the effort in activation being approximately 71.5 percent of the effort when employed. I also forecast the effect of the planned increase in the job stimulus from 25 to 50 percent by the same simulation; 1 percent of the social benefit recipients are expected to leave activation for employment due to the doubled job stimulus. I optimize effort (from the policy-maker’s perspective) at different skill levels to find the effort level were all will supply labor. If enforcing 99.65 percent effort 83.44 percent are expected to leave activation for work. / Allt fler arbetslösa försörjer sig på ekonomiskt bistånd istället för de statliga arbetslöshetsersättningarna. Ekonomiskt bistånd eller försörjningsstöd är inte utformat med drivkrafter för arbete i beaktande. Exempelvis får den som tar emot bidraget inget utbyte av att börja arbeta förrän arbetsinkomsten överstiger försörjningsstödsnormen. För ett hushåll med två vuxna och fyra barn innebär det ca 30 000 SEK efter skatt. Finns det dessutom inga aktivitetskrav förlorar hushållet samtidigt fritid av att börja arbeta. Jobbstimulansen infördes för att få drivkrafter för arbete i försörjningsstödet. Det innebär att den som haft ekonomiskt bistånd i sex månader och börjar arbeta får behålla 25 procent av nettoinkomsten, istället för att bidraget minskar krona för krona när löneinkomsten ökar. Under antagandet om heltidsaktivering för försörjningsstödsmottagare är den tillgängliga fritiden lika för den som arbetar och för den som är arbetslös, därmed är den rörliga kostnaden av att arbeta lika. Eftersom försörjningsstödet kompenserar för eventuella kostnader som uppstår för den som börjar jobba, såsom förskoleavgift eller pendlingskostnader, påverkas inte disponibelinkomsten av fasta kostnader för att arbeta heller. Försörjningsstödsmottagare med jobbstimulans och heltidsaktivering kan således tjäna mer pengar och därmed öka sin nytta, utan att öka sin onytta (eftersom fritiden är oförändrad), genom att börja arbeta. Utifrån arbetsutbudsteori skulle förväntan vara att alla skulle börja arbeta under sådana förutsättningar. Trots det visar en uppföljning att bara 1,8 procent arbetar. Det kan finnas olika förklaringar till att så få börjar arbeta; bristande information om jobbstimulansen, sök- och matchningsproblem och så vidare. I den här uppsatsen prövas skillnader i ansträngning genom att anpassa en modell för arbetsutbud till det svenska socialbidragssystemet, och ge bidragstagare möjlighet att lata sig eller skolka i aktiveringen – inspirerat av den etablerade shirking theory – för att utöka sin effektiva fritid. Studier visar att människor upplever skolk eller lathet som substitut till ledighet. Även om den faktiska fritiden är densamma för den som arbetar och den som är arbetslös men deltar i aktivering, kan skillnader i ansträngning därmed innebära att den effektiva fritiden skiljer sig. När den som kan få jobbstimulans ska börja arbeta innebär det då en minskad effektiv fritid, och därmed en onytta eller upplevd kostnad av arbete. Försörjningsstödsmottagaren väljer sin ansträngning, som ger upphov till olika mycket onytta beroende på individens färdigheter där den med mer färdigheter har en lägre onytta av arbete eller ansträngning. Om personen arbetar eller inte beror på om den ökade nyttan av att börja arbeta med jobbstimulans överträffar onyttan av den minskade effektiva fritiden av att börja arbeta, givet individens färdigheter. I uppsatsen undersöks effekten av förändringar i olika variabler – ansträngning, färdighet och jobbstimulans – och jag finner att jobbstimulansen bara påverkar nyttan på marginalen, i jämförelse med stora effekter av ökad ansträngning eller ökade färdigheter. Vidare simuleras vilken ansträngningsnivå som korresponderar med att 1,8 procent arbetar och därmed har större nytta av jobbstimulansen än av den extra effektiva fritiden. Det visar sig att ansträngningen i aktiveringen verkar vara 71,5 procent jämfört ansträngningen på ett jobb. Om jobbstimulansen fördubblas, till en offentligfinansiell kostnad av 100 miljoner SEK, ökar andelen som börjar jobba bara med drygt en procentenhet vid bibehållen ansträngningsnivå. I uppsatsen beräknar jag även optimal ansträngningsnivå för att alla vid en viss färdighetsnivå ska börja arbeta. Det visar sig att om ansträngningsnivån höjs med knappt 20 procentenheter till 90 procent, skulle andelen som börjar arbeta stiga från 1,8 procent till 51 procent. Utöver dessa nya tillskott – förklaringsmodeller och resultat – till fältet, innehåller uppsatsen dessutom förslag på empiriska tester av andra förklaringar. För att genomföra simuleringar och kalkyleringar, har en modell över det svenska bidrags- och skattesystemet byggts i Matlab. Även den är att betrakta som ett tillskott.

Denna uppsats lyfter fram betydelsen av ekonomiska incitament för att stimulera återanvändning av byggmaterial i Sverige. Trots att byggindustrin ser fördelarna med återanvändning, visar studien att det saknas tillräckliga ekonomiska incitament för att göra det till en standardpraxis. Genom semistrukturerade intervjuer med representanter från byggindustrin och litteraturstudie, identifierade studien flera hinder som kvalitetsgaranti, byggregler, brist på kunskap och ekonomiska utmaningar. Studiens syfte var att undersöka vilka ekonomiska incitament som kunde främja användningen av återanvända byggmaterial och identifiera potentiella hinder för deras implementering. Resultaten tyder på att det för närvarande saknas direkta ekonomiska incitament som uppmuntrar byggföretag till att återanvända byggmaterial. Flera hinder har identifierats, bland annat utmaningar rörande kvalitetsgarantier, byggregler, brist på kunskap och ekonomiska svårigheter. Studien framhåller också att det krävs mer omfattande politiska och ekonomiska initiativ för att stimulera användningen av återanvända byggmaterial. Uppsatsen bidrar till den befintliga forskningen genom att ge rekommendationer till beslutsfattare och andra aktörer inom byggsektorn som är intresserade av att främja hållbarhet och miljövänliga metoder. Den föreslår att framtida forskning bör inriktas på att utforma och testa specifika ekonomiska incitament för att främja återanvändning av byggmaterial. Av studien framkommer det att byggföretag identifierar en mängd hinder och utmaningar vid återanvändning av byggmaterial. Det framkommer även att det finns en märkbar brist på ekonomiska incitament från staten för att främja användandet av återanvända byggmaterial i byggprojekt. Byggföretagen föreslog olika former av ekonomiska incitament som skulle kunna främja användningen av återanvända byggmaterial, inklusive bidrag, skattelättnader och digitala plattformar. Det fanns även en variation i politiska åsikter gällande idén om att införa ekonomiska incitament för att främja återanvändningen av byggmaterial, med en del som stödde idén och andra som motsatte sig den. / This paper highlights the importance of economic incentives in stimulating the reuse of building materials in Sweden. Although the construction industry recognizes the benefits of reuse, the study shows that there are insufficient economic incentives to make it a standard practice. Through semi-structured interviews with representatives from the construction industry and a literature review, the study identified several barriers such as quality assurance, building regulations, lack of knowledge, and economic challenges.The purpose of the study was to investigate what economic incentives could promote the use of reused building materials and identify potential barriers to their implementation.The findings suggest that there are currently no direct economic incentives that encourage construction companies to reuse building materials. Several obstacles have been identified, including challenges related to quality guarantees, building regulations, lack of knowledge, and economic difficulties. The study also emphasizes that more extensive political and economic initiatives are needed to stimulate the use of reused building materials. The paper contributes to the existing research by providing recommendations to policy makers and other actors in the construction sector who are interested in promoting sustainability and environmentally friendly methods. It suggests that future research should focus on designing and testing specific economic incentives to promote the reuse of building materials. In its conclusions, it emerges that construction companies identify a multitude of obstacles and challenges when reusing building materials. It also appears that there is a noticeable lack of economic incentives from the state to promote the use of reused building materials in construction projects. Construction companies suggested different forms of economic incentives that could promote the use of reused building materials, including grants, tax relief, and digital platforms. There was also a variation in political opinions regarding the idea of introducing economic incentives to promote the reuse of building materials, with some supporting the idea and others opposing it.