<p>Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 och innebär att överskuldsatta personer kan få en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begränsad tid leva på existensminimum och under denna tid avbetala så mycket som möjligt på sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushållen ökat sin belåning avsevärt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt många i en ekonomisk hopplös situation.</p><p>För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering ställer lagstiftaren vissa krav på vilken typ av skulder och under vilka förutsättningar som en gäldenär kan beviljas skuldsanering, dessa krav återfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebär kan inte utläsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis måste ske.</p><p>Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 år och en mängd fall har varit upp till prövning i domstol och där har den huvudsakliga frågan varit om de krav som uppställs i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har även Skuldsaneringslagen varit föremål för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag. Den kritik som framkommit i utredningarna av Skuldsaneringslagen har i huvudsak bestått i att förfarandet är tidsödande och oflexibelt. Den nya lagen syftar till att göra skuldsanering enklare och snabbare än vad det är idag.</p><p>Denna uppsats ämnar att utreda vad de krav som uppställs i Skuldsaneringslagen innebär från lagstiftarens sida och hur kraven har behandlats i praxis. Även de huvudsakliga förslagen till den nya Skuldsaneringslagen kommer att granskas.</p>

Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 och innebär att överskuldsatta personer kan få en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begränsad tid leva på existensminimum och under denna tid avbetala så mycket som möjligt på sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushållen ökat sin belåning avsevärt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt många i en ekonomisk hopplös situation. För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering ställer lagstiftaren vissa krav på vilken typ av skulder och under vilka förutsättningar som en gäldenär kan beviljas skuldsanering, dessa krav återfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebär kan inte utläsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis måste ske. Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 år och en mängd fall har varit upp till prövning i domstol och där har den huvudsakliga frågan varit om de krav som uppställs i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har även Skuldsaneringslagen varit föremål för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag. Den kritik som framkommit i utredningarna av Skuldsaneringslagen har i huvudsak bestått i att förfarandet är tidsödande och oflexibelt. Den nya lagen syftar till att göra skuldsanering enklare och snabbare än vad det är idag. Denna uppsats ämnar att utreda vad de krav som uppställs i Skuldsaneringslagen innebär från lagstiftarens sida och hur kraven har behandlats i praxis. Även de huvudsakliga förslagen till den nya Skuldsaneringslagen kommer att granskas.

Syfte: Den ökade mängd immateriella tillgångar som tas upp i balansräkningen till följd av digitaliseringen har gjort det svårt för företag att återspegla det faktiska värdet som tillgångarna har. Stora värden av immateriella tillgångar kan tas upp i redovisningen vilket kan vara missvisande för företagets intressenter. Samtidigt är det inte ovanligt att företag inte har likviditet för att betala sina skulder och därför behöver försättas i konkurs som en naturlig del i sin livscykel. Hur immateriella tillgångars värden påverkas av konkurs är därför av stort intresse för företagets intressenter för att bevaka sin rätt till en eventuell utdelning i konkursen. Syftet med denna studie är därför att utreda hur värderingsmetoden av immateriella tillgångar påverkas när ett bolag försätts i konkurs. Metod: Studien genomförs med en kvalitativ forskningsmetod med en hermeneutisk forskningsfilosofi och en induktiv ansats. Studien inleds med en litteraturgranskning och data samlas in genom semi-strukturerade intervjuer av primärt aktiva konkursförvaltare. Resultat och slutsats: Studien visar att noggrant uppskattat värde i en konkurs oftast innebär en marknadsvärdering, för att komma så nära det faktiska försäljningspriset som möjligt. Marknadsvärdet innefattar inte sällan en rabatt på grund av konkursen som sådan och för att det förväntas av en potentiell köpare. Marknadsvärderingen skiljer sig från den annars kostnadsbaserade värderingen som sker i balansräkningen, varför värdena kraftigt kan skilja sig åt.

I takt med att antalet företag ökar i Sverige, ökar dessvärre också antalet konkurser. Under 2018ökade antalet konkurser med 18 % jämfört med föregående år.1 Det bakomliggande syftet medkonkursförfarandet är att konkursboets samlade egendom ska fördelas mellan borgenärernaenligt en förutbestämd turordning. Det är inte bara den samlade egendomen som finns ikonkursboet vid tidpunkten för konkursutbrottet som kan fördelas; konkursförvaltaren har enmöjlighet, om än i begränsad omfattning, att återvinna viss egendom tillbaka till konkursboet.Regelverket som styr återvinning i konkurs återfinns i 4 kap. konkurslagen2 (KonkL). Denallmänna återvinningsregeln i 5 § innehåller ett subjektivt rekvisit i form av ett ondtrosrekvisit.Det krävs alltså att medkontrahenten var i ond tro, i första hand beträffande gäldenärensinsolvens, för att en rättshandling ska kunna återvinnas. Med anledning härav uppstår såledesfrågan huruvida medkontrahenten har någon undersökningsplikt avseende gäldenärensinsolvens.Förekomsten av medkontrahentens undersökningsplikt var länge osäker och föremål fördiskussion i den juridiska doktrinen. I en dom från 2017 konstaterade HD att det i vissa fall kanfinnas en undersökningsplikt för medkontrahenten.3 I framställningen genomförs en närmareanalys av framförallt i vilka fall undersökningsplikten aktualiseras, men även frågan om vilkaåtgärder som plikten medför berörs.Framställningens slutsats landar i att undersökningsplikten kan uppfattas på två sätt. Antingenkan plikten uppfattas som en sorts förlängning av ondtrosrekvisitet eller som ett verktyg för attavgöra huruvida ond tro föreligger. Mycket talar dock för att undersökningsplikten snarare skases som ett mätverktyg för att kunna avgöra huruvida medkontrahenten var i ond tro, främstbeträffande gäldenärens insolvens.

No description available.

Problem: Konkurser drar med sig höga kostnader på olika sätt, och genom åren har många försök gjorts att finna modeller som kan förutse konkurser och därigenom undvika dem. Några av de mest beprövade modellerna är Altmans olika Z-scoremodeller, som genom åren visat olika resultat. Allt fler företag blir också verksamma inom tjänstesektorn, och forskningen menar att dessa företag skiljer sig från tillverkande företag när det gäller dess nyckeltal, vilket alltså borde påverka möjligheterna att förutse konkurser enligt de modeller som idag finns. Syfte: Kontrollera huruvida Altmans Z´´-scoremodell fungerar på små- och medelstora tjänsteföretag i Sverige, men även om korrelation mellan ett företags kreditbetyg och dess Z´´-score föreligger. Metod: Uppsatsen är skriven utifrån ett positivistiskt synsätt med deduktiv ansats, och bygger på kvantitativ sekundärdata. Analyser görs genom hypotesprövning. Slutsats: Altmans Z´´-scoremodell fungerar dåligt på tjänsteföretag inom segmentet små- och medelstora företag i Sverige. Resultatet blir detsamma, även om modellen tillämpas på    tillverkande företag och handelsföretag. Däremot går det se skillnad på nyckeltal i företag försatta i konkurs och friska företag, bland annat genom att konkursföretag har sämre lönsamhet, balanslikviditet och skuldsättningsgrad. Fortsatt forskning: Forskningen går isär när det gäller möjligheterna att förutse konkurser, och det finns fortfarande många aspekter att pröva. Förslag på fortsatt forskning är därför att undersöka hur nyckeltalen verkligen skiljer sig åt, och om det därigenom är möjligt att undvika konkurser. Ytterligare alternativ kan vara att undersöka variablerna i Z´´-scoremodellen, och eventuellt justera dessa för bättre utfall. / Problem: Bankruptcy is associated with a high cost in different ways, and over the years, many attempts have been made to find models that can predict failures and thru that avoid them. Some of the most proven models are Altmans Z-score in various forms, which over the years have shown different results. More and more companies work with services, and research says that these companies differ from manufacturing companies when it comes to its economic ratios, which should affect the possibilities in predicting bankruptcy according to today available models. Purpose: Check whether the Altman Z´´-score model works on small- and medium-sized services companies in Sweden, but also check if correlation exist between a company's credit rating and its Z´´-score. Method: The thesis is written with a positivist and deductive approach, based on quantitative secondary data. Analyses are made by hypothesis testing. Conclusion: Altman's Z´´-score does not work on small- and medium-sized service companies in Sweden. The result is the same, even if the model is applied to manufacturing and trading companies. However, it is possible to see differences between bankrupt companies and healthy companies. Some ratios that show differences are profitability, balance sheet liquidity and leverage, which all are lower in bankrupt companies. Continued research: Researchers are divided when it comes to the possibilities to predict bankruptcy, and there are still many aspects to consider. Suggestions for continued researchis to examine how ratios really differ, and if it is thru that is possible to avoid bankruptcy. Another angle might be to examine the variables of the Z´´-score-model, and maybe adjust them for more accurate result.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer med företrädare för svenska elitidrottsklubbar, inom fotboll och ishockey, beskriva vilka ekonomiska åtgärder som vidtagits på grund av intäktsbortfallen till följd av Covid19-pandemin, samt vilka konsekvenser det har haft för klubbarnas finansiering och deras syn på risker med finansieringen. Pandemin har medfört ekonomiska påfrestningar med stora intäktsbortfall, vilket har satt klubbarnas finansiella verksamhet på prov. En verksamhet som redan präglas av idrottens ekonomiskt destruktiva konkurrens. Studien utfördes genom kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Empiriinsamling skedde via fem semistrukturerade intervjuer med representanter från svenska elitfotbolls- och elithockeyklubbar, samt kringliggande organ som har direkt samröre med klubbarna. Intäktsbortfallen har framkallat ekonomiska åtgärder hos klubbarna i form av kostnadsbesparingar och alternativa intäkter, samt en mer kontinuerlig budgetering utifrån olika scenarion, baserade på eventuella restriktioners omfattning. Klubbarna anser att de har klarat sig bra rent ekonomiskt under pandemin. Detta härleds dock främst till stöd och bidrag från intressentgrupper som bidragit till deras ekonomiska motståndskraft. Trots att elitidrottsklubbarnas finansieringssätt visar sig vara riskfyllt, framför studien att klubbarna inte tar detta i beaktning då de kan förlita sig på stöd från intressentgrupperna vid tider av finansiella svårigheter. / The purpose of this study is to describe, through interviews with representatives of Swedish elite sports clubs in football and ice hockey, what financial measures have been taken due to loss of income as a result of the Covid-19 pandemic, and what consequences it has had for the clubs financing and their view of the risks with their financing. The pandemic has brought economic constraints on the sports clubs, due to large losses of income, which has put their financial activities to the test. Activities that are already characterised by the economically destructive competition of sport. The study used a qualitative method with an abductive approach. The empirical data was collected by conducting five semi structured interviews with representatives from the sports clubs themselves, and also from surrounding organisations with direct association with the clubs. The loss of income has resulted in measures such as cost reduction, finding alternative income sources and a more continuous budgetary planning, based on scenarios of possible restrictions. The clubs consider themselves to have endured the economic constraints, brought by the pandemic, fairly well. However, the main contributing factor to the clubs economic resilience is support from interest groups. Even though the way elite sports clubs are financed is considered to be risky, the findings of this study show that the clubs do not take this into consideration because they can rely on economic support from these interest groups in times of financial distress.

Swedish property law, when it comes to acquisition of movable property, the transferee does not acquire ownership as such, instead, the sale is considered protected against the claim of the seller’s creditors (borgenärsskydd). This is achieved through the delivery principle (traditionsprincipen), meaning in its Swedish sense that movable property must not necessarily be delivered into the trans- feree’s possession, but rather that the transferor’s possibility to dispose over the movable is severed. This principle has been subjected to considerable alterations, mainly due to allowing situations where the delivery principle would otherwise be practically impossible. These alterations raise the question of how far these legal solutions can be detached from the fundamental principle. Therefore, it is relevant to ponder, if these solutions, which can merely be considered as artificial solutions to satisfy a formal requirement, are like the constitutum possessorium of civil law orders This thesis will attend to this issue, addressing the following three questions: Question (i): how does the concept of ownership apply to legal questions in relation to the delivery principle in Swedish property law and the Draft Common Frame of Reference respectively? Question (ii): does Swedish property law grant protection against the transferor’s creditors although the movable is detained with the transferor? Question (iii): is there any systematic compatibility in relation to the delivery principle in Swedish property law and DCFR respectively? Espe- cially when the movable is detained with the transferor. In relation to question (i), it has been found that in DCFR, ownership is closely linked with possession, which means that ownership follows the delivery of possession. This is not necessarily the case in Swedish property law. Question (ii) is answered in connection to a study of Swedish case-law, which results in that the movable can be detained with the transferor, provided that some require- ments are fulfilled, only if it is a result of a physical action and not solely due to a contract. However, case-law has evolved this general rule to be subjected to a propensity of looking past, or creating new, requirements in order not to create unnecessary complications of compliance as far as it concerns honest transac- tions. This has resulted in a kind of peculiar flexibility. In answer to question (iii), due to the new types of solutions created not to complicate certain transactions, the possibility of reaching similar results as the continental principle is more prominent than one might have thought. Despite certain resemblances, the sys- tematic compatibility must be seen as limited, due to the difference in the respec- tive rules’ aim.