No description available.

Trots att överskuldsättning bland unga vuxna är ett växande problem är detta ett outforskat område och kunskapen kring problematiken är bristfällig. Det övergripande syftet med studien har varit att genom fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna (18-25 år), studera deras väg in i överskuldsättning, orsakerna bakom problematiken samt hur skulden har hanterats och tankarna bakom deras agerande. Resultatet av intervjuerna har analyserats i bakgrund av valda teorier och begrepp; utvecklingsekologi, det sociala arvet, roll och identitet, intrycksstyrning och idealisering. Studiens resultat visade att det finns flera bakomliggande orsaker till unga vuxnas överskuldsättning. De vanligaste orsakerna bakom överskuldsättningen visade sig vara arbetslöshet/låg inkomst, oförutsedda händelser/sjukdomar och överkonsumtion. Förändrade livsomständigheter till följd av dessa faktorer har medfört lån- och kredittaganden bland intervjupersonerna, vilket i sin tur har resulterat i skulder. Lån och krediter visade sig vara vanligt förekommande hos alla respondenter. Det visade sig även, enligt respondenterna, att den hjälp och de insatser som erbjudits dem är otillräckliga och till viss del olämpliga, vilket framförallt beror på den bristande kunskapen kring problematiken. Respondenterna upplever även brister i samhällets syn på överskuldsatta då de många gånger betraktas som oansvarsfulla och oförmögna att sköta sin ekonomi. Den bristande kunskapen och den otillräckliga hjälpen från samhället har i sin tur resulterat i att många överskuldsatta unga vuxna hamnat utanför samhället.

Title: From being in debt to being out of debt. A study of processes, strategies and impacting factors. The aim of the study is to gain a greater understanding and knowledge about the ways to get into and out of debt, why people find themselves in serious debt, how the problems are coped with and how they are experienced. The starting point for studying this issue is people with experience of debts and the Debt Relief Act. The study focuses on the relationship between formal, informal and intrapersonal factors. The empirical data is based on 32 semi-structured narrative interviews with people having experience of the Debt Relief Act in three different ways: either having just applied for debt relief, being in the process of receiving debt relief or having been out of debt for two years. The data is analyzed in terms of three aspects; processes, strategies and impacting factors. The debts can have been incurred either over a long period of time or have arisen suddenly and unexpectedly. The reasons can be the result of individual and structural factors combining together. Both strategies and impacting factors can be changed depending on where in the debt relief process a person finds him/herself. The results shows that the strategies can vary from an active to a passive, open or closed approach where the decisive factors are mainly how one is received, health, age, reasons for getting into debt and social relationships. The conclusion is that serious debt problems are not only incurred by a certain group of people but that anyone can find themselves in this situation. It is evident that there is not just one way into and out of debt but several where both individual and structural factors are of major significance. Even if the Debt Relief Act provides a way out of a serious debt problem the results show that it is a long-term solution, which has considerable consequences for both the individual and society. / Syftet med denna studie är att öka förståelsen och kunskapen om hur vägar in i och ut ur en skuldproblematik kan se ut, varför människor hamnar i svåra skuldsituationer, hur problemen hanteras och hur de upplevs. För att studera detta problemområde tas utgångspunkt i människor som kan relatera till skulder och skuldsaneringslagen. Studien fokuserar på samspelet mellan formella, informella och intrapersonella faktorer.Det empiriska materialet bygger på 32 halvstrukturerade narrativa intervjuer med personer som kan relatera till skuldsaneringslagen på tre olika sätt, antingen genom att just ha ansökt om skuldsanering, befinna sig mitt under skuldsaneringen eller är skuldfria sedan ett par år tillbaka. Materialet analyseras utifrån tre aspekter; processer, strategier och påverkade faktorer. Skuldsättningen kan antingen skett genom ett långsamt förlopp eller ha uppkommit plötsligt och oväntat. Orsakerna kan vara en samverkan mellan både individuella och strukturella faktorer. Både strategier och påverkande faktorer kan förändras beroende på var i skuldsaneringsprocessen man befinner sig. Resultatet visar att strategierna kan variera från aktivt till passivt, öppet eller slutet förhållningssätt där de avgörande faktorer är främst bemötande, hälsa, ålder, skuldorsaker och sociala relationer. Slutsatsen är att överskuldproblem inte bara drabbar en viss grupp av individer utan att vem som helst kan drabbas av överskuldsättning. Det som blir tydligt är att det inte endast finns en utan flera vägar in i och ut ur skuldproblem där både individuella och strukturella faktorer har stor betydelse. Även om det finns en utväg ur överskuldsättningsproblem i form av skuldsaneringslagen visar resultatet att det är en lösning som sträcker sig över lång tid, vilket får långtgående konsekvenser för både individ och samhälle.

<p>Title: From being in debt to being out of debt. A study of processes, strategies and impacting factors.</p><p>The aim of the study is to gain a greater understanding and knowledge about the ways to get into and out of debt, why people find themselves in serious debt, how the problems are coped with and how they are experienced. The starting point for studying this issue is people with experience of debts and the Debt Relief Act. The study focuses on the relationship between formal, informal and intrapersonal factors. The empirical data is based on 32 semi-structured narrative interviews with people having experience of the Debt Relief Act in three different ways: either having just applied for debt relief, being in the process of receiving debt relief or having been out of debt for two years. The data is analyzed in terms of three aspects; processes, strategies and impacting factors. The debts can have been incurred either over a long period of time or have arisen suddenly and unexpectedly. The reasons can be the result of individual and structural factors combining together. Both strategies and impacting factors can be changed depending on where in the debt relief process a person finds him/herself. The results shows that the strategies can vary from an active to a passive, open or closed approach where the decisive factors are mainly how one is received, health, age, reasons for getting into debt and social relationships. The conclusion is that serious debt problems are not only incurred by a certain group of people but that anyone can find themselves in this situation. It is evident that there is not just one way into and out of debt but several where both individual and structural factors are of major significance. Even if the Debt Relief Act provides a way out of a serious debt problem the results show that it is a long-term solution, which has considerable consequences for both the individual and society.</p> / <p>Syftet med denna studie är att öka förståelsen och kunskapen om hur vägar in i och ut ur en skuldproblematik kan se ut, varför människor hamnar i svåra skuldsituationer, hur problemen hanteras och hur de upplevs. För att studera detta problemområde tas utgångspunkt i människor som kan relatera till skulder och skuldsaneringslagen. Studien fokuserar på samspelet mellan formella, informella och intrapersonella faktorer.Det empiriska materialet bygger på 32 halvstrukturerade narrativa intervjuer med personer som kan relatera till skuldsaneringslagen på tre olika sätt, antingen genom att just ha ansökt om skuldsanering, befinna sig mitt under skuldsaneringen eller är skuldfria sedan ett par år tillbaka. Materialet analyseras utifrån tre aspekter; processer, strategier och påverkade faktorer. Skuldsättningen kan antingen skett genom ett långsamt förlopp eller ha uppkommit plötsligt och oväntat. Orsakerna kan vara en samverkan mellan både individuella och strukturella faktorer. Både strategier och påverkande faktorer kan förändras beroende på var i skuldsaneringsprocessen man befinner sig. Resultatet visar att strategierna kan variera från aktivt till passivt, öppet eller slutet förhållningssätt där de avgörande faktorer är främst bemötande, hälsa, ålder, skuldorsaker och sociala relationer. Slutsatsen är att överskuldproblem inte bara drabbar en viss grupp av individer utan att vem som helst kan drabbas av överskuldsättning. Det som blir tydligt är att det inte endast finns en utan flera vägar in i och ut ur skuldproblem där både individuella och strukturella faktorer har stor betydelse. Även om det finns en utväg ur överskuldsättningsproblem i form av skuldsaneringslagen visar resultatet att det är en lösning som sträcker sig över lång tid, vilket får långtgående konsekvenser för både individ och samhälle.</p>

I konsumentkreditlagen (2010:1846) (KKrL) finns det bestämmelser om hur kreditprövningar ska genomföras, ändå är det just vid dessa moment som det brister. Det är inte lagstiftningen beträffande kreditprövningarna som brustit, utan snarare tillämpningen av reglerna. Bristfälligheten har uppkommit, eftersom att sanktionsmöjligheterna inte varit tillräckligt avskräckande. Därför behöver sanktionsmöjligheterna stärkas. Genom att näringsidkarna har underlåtit att följa bestämmelserna, har de sparat in arbetskraft, tid samt ökat sin omsättning. Dock resulterar det i att konsumenterna löper större risk att överskuldsättas. För många kan sms-lån vara en sista utväg, vilket kan innebära att näringsidkarna vänder sig till personer som redan har en ostadig ekonomi. En målgrupp med en försämrad ekonomi och en bristfällig kreditprövning kan leda till överskuldsättning. En väg till att minska överskuldsättningen kan vara lagändringarna i proposition 2013/14:34, som har till syfte att verka avskräckande för näringsidkaren. Konsumentverket (KOV) kommer genom ändringarna få möjligheten att tillsammans med en varning kunna meddela en sanktionsavgift. Även fast överskuldsättningen i många fall beror på bristande kreditprövningar, kan även andra lagbestämmelser i KKrL ha en inverkan på problemet. En av dessa bestämmelser kan vara god kreditgivningssed, eftersom den genomsyrar mycket av näringsidkarens arbete till exempel hur näringsidkaren ska genomföra kreditprövningar. Därav utreds det om en ändring av god kreditgivningssed kan vara ytterligare en väg till att minska överskuldsättningen. Införandet av sanktionsavgifter kan minska överskuldsättningen men sanktionsbeloppen kan utformas på ett annat sätt. Det behövs även ytterligare rättsliga åtgärder till avgifterna för att kunna täppa till andra problem på området.

Since the 1980s there has been a strong desire on behalf of the state to identify and intervene in the group described as over-indebted. Drawing on Michel Foucault’s thinking this thesis employs the theoretical framework of governmentality with the methodological approach of genealogy. The thesis examines how individuals and entrepreneurs were constructed into different subject positions in the Swedish debate of debt relief between 1985-2016. The purpose of this thesis is to contribute to an enhanced understanding of the reproduction of discursive practices. This thesis has two key findings: firstly, it illustrates the transformation from debate into legislation, since what was articulated in the debate also became part of the law. Secondly, it shows the enhancement over time of over-indebted entrepreneurs in relation to over-indebted individuals. While entrepreneurs were constructed as rational agents promoting the public good, over-indebted individuals underwent a shift of subject positions which evolved over time. In the years leading up to the first consumer insolvency law in 1994, they were portrayed as irresponsible credit consumers. Subsequently, they transitioned into a marginalized group of perpetual debtors. This thesis argues that homo economicus, for over-indebted individuals, can be seen as the teleological outcome of the debt relief system.

No description available.

Consumer credit is seen as a matter of course and an essential precondition enabling the individual consumer to allocate in a smooth manner his or her income to varying expenses, and allowing the growth-rate to increase in society. The consumer community using different forms of credit has increased and includes today a diversity of social groups such as the elderly, children, the rich and the poor. Credit is not just a good thing, however, as it involves risks of failing to fulfill the credit contract obligations. The point of departure for the thesis is that over-indebtedness constitutes a problem which society wishes to solve because it causes considerable difficulties for both individuals and society as a whole. Numerous rules govern loans in Sweden, from the moment the consumer contemplates entering into a credit contract to the moment when the consumer is too indebted to repay the debt when due and must seek debt-repayment-plan modification. The thesis examines and analyses which consumer protections against overindebtedness emerge from these rules. The study shows that the regulatory measures adopted in recent years are similar to each other and mostly consist of rules protecting the consumer before a credit contract is concluded. Although the purpose of other existing rules addressing the last phase of the credit process is to protect the consumer who miscalculated his or her future economic circumstances, the protection is overall weak. In fact some of the rules in the last phase of the credit process can contribute to aggravating the consumer’s economic situation.

The purpose of this thesis is to increase the understanding and awareness of what the pathways into and out of debt problems can look like, why people get into bad debt situations, how problems are handled and how they are perceived. The empirical data is based on semi-structured narrative interviews with 32 people who can relate to a debt settlement in three ways, either by just having applied for a debt settlement, finding themselves in the midst of a debt settlement or being debt-free since a few years back. The material is analyzed in terms relating to the processes, strategies and impact factors surrounding debt problems and debt settlements. Debt problems can either happen slowly and gradually or arise suddenly and unexpectedly. The causes may be an interaction between individual and structural factors. Both coping strategies and influencing factors can change over time and depend on where in the debt process one is. The results show that the coping strategies vary from active to passive, from open to closed, where the determining factors are mainly how one was treated/ received, one's health, age, sense of shame and guilt, social relationships, as well as the causes of debt.  The results show how there is interplay between individual and structural factors in terms of causes, but also in the strategies and approaches expressed. The coping strategies are influenced and changed with the time scale over the debt process. Women have a risk to a greater extent than men to suffer from debt problems without having spent any money, but instead by acting as co-signer or guarantor. The conclusion is that debt problems do not just affect a certain group of individuals, but that anyone can in principle be affected by excessive debt. What becomes clear is that there is not only one but several ways into and out of debt problems in which both individual and structural factors are important. Although there is a way out of excessive debt problems through debt relief law, results show that the solution extends over time and has far-reaching consequences for both individuals and society.

Through certain exceptions in the Swedish regulation on credit agreements for consumers, a new form of instrument for credits has arisen on the national market. The instrument, which is most commonly known as easy credits and was first seen on the Swedish market for consumer credits in 2006, has developed to become part of a vast problem with excessive debt incursion. In order to counteract this development and to harmonise the internal market within the EU, directive 2008/48 EC on credit agreements for consumers was introduced in 2008. In Sweden, the implementation of the directive has led to a proposition for a new regulation on credit agreements for consumers (SFS 2009/10:242 Ny konsumentkreditlag) coming into effect on the 1 January 2011. The proposition puts up stricter rules on creditors granting consumer credits in their course of business, and revokes the former exemption on information and practices preliminary to the conclusion of the credit agreement for minor credits. The purpose of this thesis has been to make clear whether or not the Swedish proposition will counteract the problem with excessive debt incursion that exists on the Swedish market for consumer credits. In order to reach the purpose and to be able to see the differences that the proposition can be expected to bring, a comparison between the effects of current regulation and expected effects of coming regulations must be made. The gathered conclusion of the thesis, after such a comparison, is that the proposition can be expected to counteract excessive debt incursion but also that a series of following consequences must be taken into account. / Genom förekomsten av undantag för mindre krediter i nu gällande konsumentkreditlag (1992:830) har nya kreditinstrument i form av snabblån kunnat etablera sig på den svenska marknaden. Snabblånen, som i handeln har flera namn och benämns både korttidskrediter, sms-lån och snabbkrediter och som sågs först i Sverige under 2006, har bidraget till en överskuldsättning bland konsumenter som inte kunnat förutses. På initiativ från EU skedde, genom direktiv 2008/48 EG om konsumentkreditavtal, en harmoniseringsåtgärd för att gemenskapsinternt reglera marknaden för krediter och motverka överskuldsättningsproblematiken. Sveriges genomförande av direktivet har mynnat ut i proposition 2009/10:242 Ny konsumentkreditlag som avses träda ikraft den 1 januari 2011. Lagförslaget innebär för snabblånens vidkommande att tidigare undantag för mindre krediter, rörande kreditprövning av konsumenten och tillhandahållande av information från kreditgivaren, framledes slopas och att strängare krav således införs för kreditgivare som erbjuder snabblån. Syftet för denna framställning har varit att utreda huruvida det svenska lagförslaget kommer att motverka den skuldsättningsproblematik som föreligger på marknaden för snabblån. För att frambringa de skillnader som lagförslaget kan förväntas medföra och på så vis komma till en rättvisande slutsats har jag sökt jämföra effekterna av befintliga bestämmelser och förväntade effekter av kommande bestämmelser. Den samlade bedömning som framställningen leder till är att ett visst motverkande kommer uppnås men att lagförslaget även kan förväntas medföra en del komplikationer av mindre önskat slag.