Överskuldsättning är ett samhällsproblem som kostar samhället stora summor pengar. Skuldsättning på individnivå leder till att den fysiska och psykiska hälsan försämras. Orsaken till att människor blir överskuldsatta är flera, däribland långvarig sjukdom, ändrade anställningsförhållanden men också på grund av den ofta lättillgängliga kreditmarknaden. Förhållandena på kreditmarknaderna kan dock vara problematiska när det kommer till att fatta lyckade beslut. Lagen som reglerar konsumentkrediter är Konsumentkreditlagen, KkrL. I KkrL har det införts ett krav om att kreditgivare måste pröva konsumenters återbetalningsförmåga, i syfte att motverka överskuldsättning genom att krediter inte ges till människor som inte har ekonomiska förutsättningar för att klara ett sådant åtagande. Emellertid har det i en granskning från Konsumentverket framkommit att samtliga 10 snabblåneföretag som granskades företog bristfälliga kreditprövningar. Enligt 57 § KkrL sanktioneras kreditgivare genom att erhålla en varning, varning förenad med en sanktionsavgift eller föreläggande om att upphöra med verksamheten. Därtill är Finansinspektionen tillsynsmyndighet över kreditgivare i vissa fall och kan sanktionera kreditgivare vid bristande kreditprövning. Trots att inga civilrättsliga sanktioner föreskrivs i KkrL har Högsta domstolen i vissa fall jämkat återbetalningsförmågan för konsumenter och borgenärer enligt 36 § AvtL. Regleringen av konsumentkrediter i KkrL grundas på ett direktiv från Europeiska unionen. Direktivet föreskriver att medlemsstaterna får välja vilka sanktioner som ska utgå vid bristfälliga kreditprövningar, men att sanktionerna måste vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. Med anledning av att svenska lagstiftaren har beslutat om att införa ett näringsrättsligt sanktionssystem med anledning av bristfälliga kreditprövningar väcker det frågor om vilket skydd en konsument och dess eventuella borgensmän egentligen har, och om regleringen uppfyller EU-rättens krav på sanktioner.

No description available.

<p><p>I denna undersökning behandlas kreditprövning vid svensk mirkrolångivning. Undersökningen är om ALMI:s mikrolångivning som är statsfinansierad och vissa av Nordeas krediter, exempelvis krediter till nystart av företag, som per definition är jämförbar med svensk mikrolångivning. Syftet är att undersöka och förstå eventuella skillnader och likheter i de nämnda kreditgivarnas kreditprövning vid mikrolångivning.</p><p>Empirin baserades på material från Nordeas och ALMI:s Webbsidor samt de intervjuer som genomfördes med respondenterna på respektive företag. Sedan sammanställdes materialet som tillsammans med teorier om kreditprövning, lade grunden för en undersökningsmodell som fungerat som stöd i analysen.</p><p>Det finns många likheter i Nordeas och ALMI:s hantering av kreditansökan. Det kan förklaras av att kreditgivning innebär risktagande och för att minimera riskerna följer båda kreditgivarna vissa principer som är grundläggande för kreditprövning. Den tydligaste skillnaden är att ALMI inte behöver ställa krav på säkerheter och därför inte behöver ta hänsyn till det vid kreditprövning. Nordea måste däremot ta säkerheter i beaktande då lagen kräver det. Dessutom har ALMI större riskbenägenhet än Nordea som kan förklaras av att de har krav på sig att lyckas med ett visst antal företagsstarter medan Nordea främst har lönsamhetskrav.</p><p>Slutsatsen från studien är att Nordea och ALMI har snarlikt tillvägagångssätt vid kreditprövning med den skillnaden att ALMI inte ställer krav på reala säkerheter samt att kunderna får mer hjälp för utformningen av affärsidé och finansiering.</p></p>

I denna undersökning behandlas kreditprövning vid svensk mirkrolångivning. Undersökningen är om ALMI:s mikrolångivning som är statsfinansierad och vissa av Nordeas krediter, exempelvis krediter till nystart av företag, som per definition är jämförbar med svensk mikrolångivning. Syftet är att undersöka och förstå eventuella skillnader och likheter i de nämnda kreditgivarnas kreditprövning vid mikrolångivning. Empirin baserades på material från Nordeas och ALMI:s Webbsidor samt de intervjuer som genomfördes med respondenterna på respektive företag. Sedan sammanställdes materialet som tillsammans med teorier om kreditprövning, lade grunden för en undersökningsmodell som fungerat som stöd i analysen. Det finns många likheter i Nordeas och ALMI:s hantering av kreditansökan. Det kan förklaras av att kreditgivning innebär risktagande och för att minimera riskerna följer båda kreditgivarna vissa principer som är grundläggande för kreditprövning. Den tydligaste skillnaden är att ALMI inte behöver ställa krav på säkerheter och därför inte behöver ta hänsyn till det vid kreditprövning. Nordea måste däremot ta säkerheter i beaktande då lagen kräver det. Dessutom har ALMI större riskbenägenhet än Nordea som kan förklaras av att de har krav på sig att lyckas med ett visst antal företagsstarter medan Nordea främst har lönsamhetskrav. Slutsatsen från studien är att Nordea och ALMI har snarlikt tillvägagångssätt vid kreditprövning med den skillnaden att ALMI inte ställer krav på reala säkerheter samt att kunderna får mer hjälp för utformningen av affärsidé och finansiering.

Det har riktats mycket kritik mot snabblåneföretagens tillvägagångssätt att låna ut pengar. Antalet obetalda snabblån har ökat och allt fler personer skuldsätter sig. Enligt Kronofogdemyndighetens statistik från år 2012 har antalet betalningsföreläggande angående snabblån ökat till 53 709 ärenden, vilket är en ökning med 62 % jämfört med år 2011. Trots att det har införts krav på att genomföra kreditprövning har 16 av 22 snabblåneföretag varnats av Konsumentverket för bristfälliga kreditprövningar. Studiens syfte är att undersöka hur kreditprocessen genomförs vid snabblån. För att skapa en helhetsbild av bristfälliga kreditprövningar och återbetalningsproblem har snabblåneföretag, Konsumentverket, Kronofogden och Svea inkassos perspektiv undersökts. Resultatet visar att de undersökta företagens kreditprövning skiljer sig en aning från varandra för att de tillämpar olika kreditscoringmodeller och inhämtar information från kunden på olika sätt. Företagen har utvecklat och förbättrat sin kreditprövning vilket har medfört att återbetalningsproblem minskat bland deras kunder. Konsumentverket har endast granskat 22 av 50 snabblåneföretag men kan konstatera att de företag som varnats har förbättrat sin kreditprövning. Kronofogdens statistik har inte beräknats i relation till hur mycket branschen ökat, hur många lån varje snabblåneföretag beviljat samt hur många skulder företagen lämnat över till inkassobolag för indrivning. En slutsats som kan dras är att samtliga intressenter saknar en helhetsbild av snabblånemarknaden. Kronofogdens statistik saknar relationstal, Konsumentverket har inte granskat hela branschen och snabblåneföretagen har inget gemensamt kundregister. Slutligen kan författarna se att det finns ett samband mellan bristfälliga kreditprövningar och återbetalningsproblem. Samtidigt är bristfälliga kreditprövningar inte den enda orsaken till återbetalningsproblem.

I konsumentkreditlagen (2010:1846) (KKrL) finns det bestämmelser om hur kreditprövningar ska genomföras, ändå är det just vid dessa moment som det brister. Det är inte lagstiftningen beträffande kreditprövningarna som brustit, utan snarare tillämpningen av reglerna. Bristfälligheten har uppkommit, eftersom att sanktionsmöjligheterna inte varit tillräckligt avskräckande. Därför behöver sanktionsmöjligheterna stärkas. Genom att näringsidkarna har underlåtit att följa bestämmelserna, har de sparat in arbetskraft, tid samt ökat sin omsättning. Dock resulterar det i att konsumenterna löper större risk att överskuldsättas. För många kan sms-lån vara en sista utväg, vilket kan innebära att näringsidkarna vänder sig till personer som redan har en ostadig ekonomi. En målgrupp med en försämrad ekonomi och en bristfällig kreditprövning kan leda till överskuldsättning. En väg till att minska överskuldsättningen kan vara lagändringarna i proposition 2013/14:34, som har till syfte att verka avskräckande för näringsidkaren. Konsumentverket (KOV) kommer genom ändringarna få möjligheten att tillsammans med en varning kunna meddela en sanktionsavgift. Även fast överskuldsättningen i många fall beror på bristande kreditprövningar, kan även andra lagbestämmelser i KKrL ha en inverkan på problemet. En av dessa bestämmelser kan vara god kreditgivningssed, eftersom den genomsyrar mycket av näringsidkarens arbete till exempel hur näringsidkaren ska genomföra kreditprövningar. Därav utreds det om en ändring av god kreditgivningssed kan vara ytterligare en väg till att minska överskuldsättningen. Införandet av sanktionsavgifter kan minska överskuldsättningen men sanktionsbeloppen kan utformas på ett annat sätt. Det behövs även ytterligare rättsliga åtgärder till avgifterna för att kunna täppa till andra problem på området.

This thesis explores how survival analysis models performs for default risk prediction of small-to-medium sized enterprises (SME) and investigates when survival analysis models are preferable to use. This is examined by comparing the performance of three deep learning models in a survival analysis setting, a traditional survival analysis model Cox Proportional Hazards, and a traditional credit risk model logistic regression. The performance is evaluated by three metrics; concordance index, integrated Brier score and ROC-AUC. The models are trained on financial data from Swedish SME holding profit and loss statement and balance sheet results. The dataset is divided into two feature sets: a smaller and a larger, additionally the features are binned.  The results show that DeepHit and Logistic Hazard performed the best with the three metrics in mind. In terms of the AUC score all three deep learning survival models generally outperform the logistic regression model. The Cox Proportional Hazards (Cox PH) showed worse performance than the logistic regression model on the non-binned feature sets while having more comparable results in the case where the data was binned. In terms of the concordance index and integrated Brier score the Cox Proportional Hazards model consistently performed the worst out of all survival models. The largest significant performance gain for the concordance index and AUC score was however seen by the Cox PH model when binning was applied to the larger feature set. The concordance index went from 0.65 to 0.75 and the test AUC went from 76.56% to 83.91% for the larger set to larger dataset with binned features. The main conclusions is that the neural networks models did outperform the traditional models slightly and that binning had a great impact on all models, but in particular for the Cox PH model. / Det här examensarbete utreder hur modeller inom överlevnadsanalys presterar för kreditriskprediktion på små och medelstora företag (SMF) och utvärderar när överlevnadsanalys modeller är att föredra. För att besvara frågan jämförs prestandan av tre modeller för djupinlärning i en överlevnadsanalysmiljö, en traditionell överlevnadsanalys modell: Cox Proportional Hazards och en traditionell kreditriskmodell: logistik regression. Prestandan har utvärderats utifrån tre metriker; concordance index, integrated Brier score och AUC. Modellerna är tränade på finansiell data från små och medelstora företag som innefattar resultaträkning och balansräkningsresultat. Datasetet är fördelat i ett mindre variabelset och ett större set, dessutom är variablerna binnade.  Resultatet visar att DeepHit och Logistic Hazard presterar bäst baserat på alla metriker. Generellt sett är AUC måttet högre för alla djupinlärningsmodeller än för den logistiska regressionen. Cox Proportional Hazards (Cox PH) modellen presterar sämre för variabelset som inte är binnade men får jämförelsebar resultat när datan är binnad. När det gäller concordance index och integrated Brier score så har Cox PH överlag sämst resultat utav alla överlevnadsmodeller. Den största signifikanta förbättringen i resultatet för concordance index och AUC ses för Cox PH när datan binnas för det stora variabelsetet. Concordance indexet gick från 0.65 till 0.75 och test AUC måttet gick från 76.56% till 83.91% för det större variabel setet till större variabel setet med binnade variabler. De huvudsakliga slutsatserna är att de neurala nätverksmodeller presterar något bättre än de traditionella modellerna och att binning är mycket gynnsam för alla modeller men framförallt för Cox PH.

Utveckling på kreditmarknaden har gett upphov till nya kreditformer. Ett exempel på en sådan kredit är snabblån. Snabblån utmärks av att det är kortfristiga lån på låga belopp som konsumenterna erhåller inom en kort tidsperiod. Vidare är låneprocessen enkel. Statistik från Kronofogdemyndigheten visar att antalet betalningsförelägganden med grund i snabblån har ökat (se bilaga) och regeringen hävdar på basis av statistiken att samband mellan snabblån och överskuldsättning föreligger. Lag om viss kreditgivning till konsumenter har därmed blivit antagen och ska införas. Lagen innebär att snabblångivares verksamhet blir tillståndspliktig samt omfattas av Finansinspektionens tillsyn. Förändringen innebär även att ytterligare krav ställs på snabblångivares bolagsordning, ägare och ledning samt att verksamheten bedrivs på ett sätt som är sunt. Avsikten med denna uppsats är att fastställa gällande rätt beträffande snabblångivares verksamhet. Vidare diskuteras huruvida konsumentskyddet på snabblånemarknaden är bristfälligt och om snabblångivares verksamhet därmed bör bli tillståndspliktig samt omfattas av Finansinspektionens tillsyn. Snabblångivare är finansiella institut och omfattas därmed av AnmL. Detta innebär att snabblångivare ska anmäla sin verksamhet till Finansinspektionen innan verksamhet får börja bedrivas. Finansinspektionen har begränsade ingripandemöjligheter och utför endast en kontroll över snabblångivarnas ägare och ledning. Snabblångivare omfattas även av skyldigheter som följer av KkrL såsom kravet på god kreditgivningssed, information om effektiv ränta, avgifternas utformning och kreditprövning. Snabblångivare har brustit i sina skyldigheter i KkrL vilket följer av domar från MD och flertalet viten och förelägganden från Konsumentverket. I analysen fastställs att Kronofogdemyndighetens statistik inte enskilt kan användas som grund till en förändring men i kombination med gällande rätts bristfällighet, snabblånets egenskaper och samhällets utveckling påvisas att konsumentskyddet är bristfälligt och att en förändring behövs. Vidare fastställs att systemstabiliserande regler har en indirekt inverkan på konsumentskyddet och kan införas för att förbättra denna. Efter en avvägning mellan förändringens betungande verkan för snabblångivarna och det skydd som konsumenterna erhåller ska förändringen i fråga ses som proportionerlig. Snabblångivares verksamhet bör således vara tillståndspliktig och omfattas av Finansinspektionens tillsyn. / Evolvement on the credit market has caused the rise of new forms of credits. An example of a credit of such is the payday loan. The payday loan is distinguished by its short-term, low amount and that the customers obtain the loan in a short matter of time. Furthermore, the process of obtaining the loan is simple. Statistics from the Swedish Enforcement Authority shows that the amount of injunctions to pay based on payday loans has increased (see attachment) and that the Government claims on the basis of the statistics that a connection between payday loans and overindebtness exists. A new act regarding some credits to consumers has therefore been adopted and is to be introduced. The new act means that the payday lender´s business becomes licensed and are subject to the supervision of the Swedish Financial Service Authority. The change also means additional demands on the payday lender´s articles of associtation, owners and management, and that the business is conducted in a healthy manner. The purpose of this essay is to determine the law as it exists regarding payday lender´s business. Further discussed is whether the consumer protection on the payday market is inadequate and if the payday lender´s business, thus, should be licensed and be subject to the supervision of the Swedish Financial Service Authority. Payday lenders are financial institutions and are therefore subject to the Act regarding the notification duty for some financial businesses. This means that the payday lenders shall report their business to the Swedish Financial Service Authority before operations may start. The Swedish Financial Service Authority has limited intervention possibilities and performs only a control of the owners and management. Payday lenders are also subject to obligations arising from the Consumer Credit Act such as the requirement of good creditors, information about the annual percentage rate, fees designing and credit review. Payday lenders has failed to fulfill its obligations in the Consumer Credit Act which follows from judgements from the market court and several penalties and injunctions from the Consumer Agency. In the analysis it is established that the statitistics from the Swedish Enforcement Authority alone can not be used as the basis for a change, but in combination with the existing legal deficiency, the characteristics of the payday loan and the development of the society it demonstrates that the consumer protection is inadequate and that a change is needed. Further, it is established that rules of system stabilising nature has an indirect effect on consumer protection and can be used to improve it. After striking a balance between the burdens the payday lenders suffer from the change with the increased consumer protection that the change will result in, the change in question is to be seen as proportionate. Payday lender´s business should therefore be subject to license and supervision of the Swedish Financial Service Authority.