Bakgrund: Drygt ett och ett halvt år har gått sedan revisionspliktens avskaffande genomfördes och det har förts en del diskussioner om hur viktig revisorns roll är. Halling (2007) menar att bankerna använder den reviderade årsredovisningen som en noggrannare granskning och har företaget valt bort revisor kan kreditbeslutet påverkas. Detta beror på att redovisningsinformationen kan hjälpa bankerna att förutse en del risker som kan ligga till grund för beslutsfattandet (Svensson, 2003). Tidigare forskare menar på att en reviderad årsredovisning är viktig och om förtaget inte väljer att ha revisor så kommer bankerna vara mer försiktiga när de beviljar en kredit. Vi ställer oss frågande till detta och vill undersöka om det är andra faktorer som påverkar småföretagens möjligheter till lån om de har valt bort revisor.   Syfte: Vi vill beskriva och analysera om valet av att inte ha en reviderad årsredovisning påverkar de mindre aktiebolagens kreditvärdighet ur revisorers och bankers olika bedömningar. Detta för att söka utveckling i begreppet kring kreditvärdering i och med ändringarna i 9:1 Aktiebolagslagen om vilka företag som är skyldiga att ha revisor. Dessa funderingar bidrog till vår problemformulering ”Hur bedömer kreditgivarna mindre aktiebolag utan en reviderad årsredovisning vid en kreditansökan?”.   Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie och vår ansats vi har använt oss av är den abduktiva ansatsen. Vi har valt att fokusera oss på småföretag som omfattas av den nya lagen om revisionspliktens avskaffande. Vi har intervjuat fem revisorer och tre banker för att kunna utveckla begreppet om småföretagets kreditvärdighet efter revisionspliktens avskaffande.   Resultat och slutsatser: I vår studie har vi kommit fram till att varken banker eller revisorer har märkt av revisionspliktens avskaffande i någon större bemärkelse. Det är inte av någon större betydelse heller om småföretagen har en revisor eller inte när de ansöker om krediter. Vidare kan vi konstatera att de deltagande bankerna i vår studie tycker att en redovisningskonsult ger samma kvalitetsstämpel på räkenskaperna som en revisor ger. Vi kan även se tendenser att småföretag som väljer bort revisorn inte får högre ränta på sina lån. Detta är för att bankerna inte ser en icke reviderad årsredovisning som en högre risk utan det som påverkar bankens räntesättning mest är vilka säkerheter företaget har.

Background: Small- and medium- sized businesses have during a long time had difficulties in raising long-term funding from external financiers, a reason for this is that these companies may have more information about their own business than the bank has. One way to reduce this problem is to hire a certified public auditor or a certified accounting consultant. Much has changed in recent years in the accounting profession. Mandatory audit has been abolished for small- and medium-sized businesses, which has led to major changes. Auditors are now not mandatory for these companies, which opens up the market for accounting consultant´s. The certified accounting consultant´s role has become more extensive. The auditor and the accounting consultant’s roles will converge more and more in the future.  Problem: What is the importance of certified public auditors compared to certified accounting consultant´s for the banks when granting loans to small- and medium- sized businesses in Sweden?  Purpose: The purpose of this paper is to describe from the bank’s perspective the importance of certified p ublic auditors compared to certified accounting consultant´s when granting loans to small- and medium- sized businesses. The aim is also to identify and analyze the similarities and diffrences between the importance of certified public auditors and certified accounting consultant´s when granting loans and identify the reasons for this. We also want to contribute with a model to explain the similarities and differences in the importance of certified public auditors and certified accounting consultants.  Method: The study is based on previous research and has an abductive approach. The study has also adopted a qualitative approach in the form of eight interviews with bank officers. The sample of respondents included experienced bank officers from well known banks in Sweden.   Results and conclusion: The study confirms that banks still prefer an auditors report to secure that facts and figures are correct. But lately banks have increasingly opened up to accepting the reports from a certified accounting consultant. This development has started by banks accepting accounting consultants work concerning small and uncomplicated companies. But banks still see an auditors report as a reliable and decisive security stamp. We will propose that our study shows that the role of accounting consultant will be and even are being modernized and developed in order to be a more effective complement to an auditors report. That will give all parties a win – win situation. / Bakgrund: Små- och medelstora företag har länge haft problem med att anskaffa långsiktig finansiering från externa finansiärer. En orsak till detta är att dessa företag kan ha mer information om verksamheten än vad banken har. Detta problem kan lösas eller i vart fall minskas genom att anlita en auktoriserad revisor eller en auktoriserad redovisningskonsult. Mycket har förändrats de senaste åren inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för små- och medelstora företag, vilket lett till stora omställningar. Revisorerna är nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Den auktoriserade redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Den auktoriserade revisorns respektive auktoriserade redovisningskonsultens roller kommer närma sig varandra mer och mer i framtiden.   Problem: Vilken betydelse har auktoriserade revisorer jämfört med auktoriserade redovisningskonsulter för bankers kreditgivning till små- och medelstora företag i Sverige?   Syfte: Syftet med dennna uppsats är att ur bankens perspektiv beskriva betydelsen av auktoriserade revisoret jämfört med auktoriserade redovisningskonsulter vid kreditgivning till små- och medelstora företag. Syftet är även att identifiera och analysera likheter och skillnader mellan auktoriserade revisorer och auktoriserade redovisningskonsulters betydelse vid kreditgivning samt identifiera orsakerna till detta. Vi vill även bidra med en modell för att förklara likheter och skillnader i betydelsen av auktoriserade revisorer respektive auktoriserade redovisningskonsulter. Metod: Studien har utgått från tidigare forskning och har en abduktiv ansats. Studien har vidare antagit en kvalitativ metod i form av åtta intervjuer mer kreditgivare. I urvalet av respondenter ingår erfarna kreditgivare från erkända banker i Sverige.   Resultat och slutsats: Studien visar att bankerna i stor omfattning står kvar i revisorstanken men har alltmer öppnat sig för det arbete en redovisningskonsult utför. Anledningen till detta är att revisoryrket i allmänhet är mer känt och revisorn ses som en slags garanti för att företagets redovisning sköts korrekt. Det gör att majoriteten av respondenterna ser revisorn som en trygghetsstämpel. En annan slutsats är att varken bankerna eller revisorerna har påverkats nämnvärt av revisionspliktens avskaffande och att alla respondenter ser positivt på avskaffandet. Men för att detta ska säkerställas har vi i vår studie funnit att redovisningskonsultens yreksroll bör utvecklas eller moderniseras för att på ett bättre sätt komplettera och ansluta verksamheten till revisionsfunktionen. Vi har även sett en tendens att det inte ställs olika krav på om företaget har revisor eller redovisningskonsult utan det är samma kriterier som gäller för alla mindre företag när de lämnar in en kreditansökan.

Banker har en fundamental roll i samhället genom att låna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediära roll får investerare också ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas på ett hållbart sätt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lån till företag därmed även är delaktiga i ansvaret för den miljöpåverkan som deras investeringar orsakar. Det har gjorts många studier inom hållbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta ägare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur långt de har kommit med att ta in hållbarhetsaspekter. Vår fråga om hur hållbarhet beaktas är en omfattande fråga som kan innefatta en mängd olika delfrågor. I referensramen har vi valt ut ett antal olika aspekter som vi anser bygger upp den bakgrund som hjälper oss när vi utifrån vår empiri ska besvara forskningsfrågan. Genom att visa på hur bankerna tar in hållbarhetsaspekter i sin värdering och bedömning av företag kan vår studie ge ett bidrag till kunskapen om bankers hållbarhetsarbete i praktiken. Vi tror att resultatet kan vara till nytta för i första hand företag att få en större förståelse för vad bankerna eftersöker hos dem för att bidra till att förbättra sitt hållbarhetsarbete. Våra metodologiska utgångspunkter har en hermeneutisk epistemologi, en konstruktivistisk ontologi och en deduktiv ansats. Denna studie använder sig av en kvalitativ metod och tvärsnittsstudie för att besvara forskningsfrågan. Vi har i denna studie intervjuat fem erfarna medarbetare med olika yrkesroller på lokala kontor för att undersöka hur de i praktiken beaktar hållbarhet i sitt arbete. Empirin bearbetades tematiskt och analyserades i kategorier. Våra iakttagelser visar att inom kreditgivningen finns på två av de studerade bankerna rutiner och starka värderingar från banken sett, men rent praktiskt är det ändå till sist upp till den enskilde företagsrådgivaren. Sammanfattningsvis kan sägas att hållbarhet beaktas av banker i kreditgivning och kapitalplacering. Bankerna har ett systematiskt arbete där en del hållbarhetsaspekter beaktas. Det återstår dock ännu mycket i implementeringen. Juridiska och finansiella risker kopplat till hållbarhet beaktas i hög grad. Däremot intressenter, branschnormer samt värdeskapande och innovation inom hållbarhet beaktas i mindre utsträckning.

Titel: Banklån som finansieringsmöjlighet Datum:                                           2014-05-30 Författare: Sara Johansson, Jessica Johnsson & Alexandra ÖsterbergHandledare: Thomas Karlsson Utbildning:EkonomprogrammetKurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - examensarbete 15hp Inledning: Att vara en företagare är en sak men att verkligen våga satsa på sin idé är inte lika lätt. För att kunna satsa på sin verksamhet krävs det oftast finansieringshjälp. Enligt studier ses då banklån som den vanligaste externa källan till finansiering. Däremot har företagare efter finanskrisen år 2008 beklagat sig över att det är svårare att få banklån. Detta kan bero på att banker kräver säkerheter som kan göra det svårt för företagare att få ett lån till sina företag. I samband med banklån kan det uppstå situationer där kredittagaren får avslag på sin kreditförfrågan. Detta kan då leda till att företaget drabbas av olika påverkningar och inte kan ses som utvecklingsbart och företaget tappar då sin status. Problemformulering: Vilka delar granskar bankerna vid kreditgivning och vad kan bankerna bidra med för förslag vid avslaget banklån? Vilken betydelse har en kundrelation mellan bank och företag och hur bevaras denna relation från bankens sida? Syfte: Syftet med den här studien är att analysera vad bankerna kan ha för granskningspunkter vid en kreditförfrågan samt diskutera vilka lösningar bankerna kan föreslå för företagen vid avslaget banklån. Syftet är även att analysera bankrelationernas betydelse vid kreditgivning. På så sätt försöker vi utveckla förståelsen om hur kreditgivning mellan bank och företag fungerar för att på så sätt underlätta kreditgivningsprocessen för företag. Metod: Detta arbete har gjorts utifrån den kvalitativa metoden och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade och strukturerade intervjuer. Det var sammanlagt fyra stycken medverkande respondenter: Två företag varav ett nyetablerat och ett aktivt företag och två banker har medverkat i den här studien. Resultat och slutsats: Efter vår tolkning av teorin tillsammans med empirin har vi kommit fram till att bankerna tittar på olika kriterier innan de godkänner en kreditförfrågan. De ser bland annat till företagets affärsplan, deras återbetalningsförmåga och hur bra kundrelationen var när företaget ansökte om lånet. Det skiljer sig lite mellan nyetablerade och aktiva företag inom kundrelationen då de nyetablerad företagen har mer att bevisa än de aktiva företagen.

<p>Sverige är ett av få länder som har kvar en lagstadgad revisionsplikt och debatten går het idag</p><p>om vad som skulle hända med företagets intressenter ifall att den tas bort. Vi har därför valt</p><p>att fördjupa oss i hur bankens syn är på detta. Hur ser deras situation ut idag vid en</p><p>kreditgivning och kommer deras insamling av information inför ett kreditbeslut att förändras</p><p>om Sverige väljer att införa en frivillig revisionsplikt för de små aktiebolagen?</p><p>I den svenska regeringen har frågan varit upp många gånger om kravet på revision för små</p><p>aktiebolag verkligen är till någon nytta för företaget och i så fall väger mervärdet upp</p><p>kostnaden för företaget? År 1998 ansåg regeringen att det inte fanns motiv nog för att avslå</p><p>revisionsplikten för små aktiebolag, år 2006 togs det upp på tapeten igen och denna gång ville</p><p>man göra en grundligare undersökning på frågan.</p><p>I vår teoretiska del har vi sett närmare på hur bankerna arbetar kring en kreditgivning och</p><p>vilken redovisningsinformation som används samt i vilken utsträckning revisionen har</p><p>betydelse. Vi har försökt att göra en sammanfattning kring den diskussion som framkommit</p><p>kring ett borttagande av revisionsplikten, detta för att förtydliga argumenten för läsaren.</p><p>Den fakta och information som vi har funnit har i huvudsak kommit från artiklar som vi hittat</p><p>genom att söka i databasen Business Source Premier, Artikelsök och i bibliotekets ”Album”.</p><p>Vi har valt att se problemet utifrån bankernas perspektiv och med hjälp av en kvalitativ metod</p><p>försökt att lösa vår problemformulering. Detta genom att göra intervjuer med fyra kreditgivare</p><p>från olika banker. Våra intervjuer gjordes på kreditgivarnas arbetsplats.</p><p>Vi har i vår slutsats kommit fram till att kunden och upplysningscentralen eller bolagsverket</p><p>är den vanligaste källan till information om företaget vid en kreditgivning.</p><p>Återbetalningsförmågan hos företaget är den viktigaste faktorn som bankerna ser på vid ett</p><p>kreditbeslut. Därför anser kreditgivarna att redovisningsinformation har en stor</p><p>sammanhängande betydelse. Ett sätt att säkra återbetalningsförmågan är ta ut en ägarborgen</p><p>eller att se på ägarens finansiella ställning. En god relation med banken underlättar</p><p>kreditgivningen och kan resultera i lägre räntor för företaget.</p><p>Ingen av våra respondenter har förberett sig på ett borttagande av revisionsplikten. De anser</p><p>alla att revisionsplikten medför en trygghet vid ett kreditbeslut. Ett slopande av</p><p>revisionsplikten tror de med blandande åsikter kommer att medföra att kreditgivare blir mer</p><p>restriktiva vid långivning eller att bankerna inte kommer att påverkas överhuvudtaget, då de</p><p>kommer att kräva den information de behöver för att säkerställa återbetalningsförmågan.</p><p>Vi tror inte att ett slopande av revisionsplikten skulle innebära att bankernas krav på</p><p>ekonomisk information förändras. Vår studie visar att redovisningsinformationen är en viktig</p><p>del av beslutsunderlaget vid kreditgivning till små företag. Vi tror dock inte att redovisningshandlingarnas</p><p>tillförlitlighet skulle komma att påverkas i så stor utsträckning att bankerna inte</p><p>fortsättningsvis skulle kunna använda denna information i kreditgivningsprocessen.</p>

Sverige är ett av få länder som har kvar en lagstadgad revisionsplikt och debatten går het idag om vad som skulle hända med företagets intressenter ifall att den tas bort. Vi har därför valt att fördjupa oss i hur bankens syn är på detta. Hur ser deras situation ut idag vid en kreditgivning och kommer deras insamling av information inför ett kreditbeslut att förändras om Sverige väljer att införa en frivillig revisionsplikt för de små aktiebolagen? I den svenska regeringen har frågan varit upp många gånger om kravet på revision för små aktiebolag verkligen är till någon nytta för företaget och i så fall väger mervärdet upp kostnaden för företaget? År 1998 ansåg regeringen att det inte fanns motiv nog för att avslå revisionsplikten för små aktiebolag, år 2006 togs det upp på tapeten igen och denna gång ville man göra en grundligare undersökning på frågan. I vår teoretiska del har vi sett närmare på hur bankerna arbetar kring en kreditgivning och vilken redovisningsinformation som används samt i vilken utsträckning revisionen har betydelse. Vi har försökt att göra en sammanfattning kring den diskussion som framkommit kring ett borttagande av revisionsplikten, detta för att förtydliga argumenten för läsaren. Den fakta och information som vi har funnit har i huvudsak kommit från artiklar som vi hittat genom att söka i databasen Business Source Premier, Artikelsök och i bibliotekets ”Album”. Vi har valt att se problemet utifrån bankernas perspektiv och med hjälp av en kvalitativ metod försökt att lösa vår problemformulering. Detta genom att göra intervjuer med fyra kreditgivare från olika banker. Våra intervjuer gjordes på kreditgivarnas arbetsplats. Vi har i vår slutsats kommit fram till att kunden och upplysningscentralen eller bolagsverket är den vanligaste källan till information om företaget vid en kreditgivning. Återbetalningsförmågan hos företaget är den viktigaste faktorn som bankerna ser på vid ett kreditbeslut. Därför anser kreditgivarna att redovisningsinformation har en stor sammanhängande betydelse. Ett sätt att säkra återbetalningsförmågan är ta ut en ägarborgen eller att se på ägarens finansiella ställning. En god relation med banken underlättar kreditgivningen och kan resultera i lägre räntor för företaget. Ingen av våra respondenter har förberett sig på ett borttagande av revisionsplikten. De anser alla att revisionsplikten medför en trygghet vid ett kreditbeslut. Ett slopande av revisionsplikten tror de med blandande åsikter kommer att medföra att kreditgivare blir mer restriktiva vid långivning eller att bankerna inte kommer att påverkas överhuvudtaget, då de kommer att kräva den information de behöver för att säkerställa återbetalningsförmågan. Vi tror inte att ett slopande av revisionsplikten skulle innebära att bankernas krav på ekonomisk information förändras. Vår studie visar att redovisningsinformationen är en viktig del av beslutsunderlaget vid kreditgivning till små företag. Vi tror dock inte att redovisningshandlingarnas tillförlitlighet skulle komma att påverkas i så stor utsträckning att bankerna inte fortsättningsvis skulle kunna använda denna information i kreditgivningsprocessen.

Kreditgivning till företag är en stor del av bankers verksamhet och utlåningen till företag uppgick år 2010 till närmare 1063 miljarder kronor. Denna utlåning är en viktig finansieringskälla för företagen men en viktig förutsättning är att företagen i gengäld kan uppvisa en god återbetalningsförmåga. Varje företags kreditansökan är individuell och kreditbedömningarna har efter finanskrisen blivit effektiviserade och kreditgivningsprocessen har stramats åt. I dagsläget finns det många regionala skillnader mellan Umeå och Västerbottens läns inland, exempelvis vad gäller befolkningstillväxten och prisutvecklingen på fastigheter. Trots detta finns det i dagsläget ingen tidigare forskning som visar ifall det finns några skillnader i hur kreditgivningsprocessen går till i större och mindre städer. Det är därför detta kunskapsgap som vi med denna studie undersökt, det vill säga om det finns någon skillnad i kreditgivningsprocessen och kreditbedömningen av företag i Umeå jämfört med i Västerbottens läns inland. Detta ledde oss fram till följande frågeställning: Hur fungerar kreditgivningsprocessen praktiskt inom banken och hur genomför de kreditbedömningar av företag i mindre städer jämfört med i större städer? Syftet med denna studie var att påvisa den geografiska aspektens betydelse när det gäller bankers kreditgivning till företag och att, ifall det fanns några skillnader, ge förslag på åtgärder för att minska dessa. Vår förhoppning var även att kunna bidra till en ökad förståelse inom området och om möjligt tillföra ny kunskap. I teorin har vi valt att börja med en presentation av kreditgivningsprocessen och kreditbedömningen. Därefter har vi gått igenom information och kreditrisk då dessa är två centrala delar som banken tar i beaktning i samband med kreditgivning till företag. Utifrån teorin har vi sedan utarbetat en intervjuguide som låg till grund för våra intervjuer. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning där vi intervjuat nio respondenter med olika befattningar på tre olika banker; Handelsbanken, Swedbank och Nordea. Respondenterna arbetar på olika kontor i antingen Umeå eller i Västerbottens läns inland. Dessa intervjuer utgör det empiriska materialet i denna studie. I vår slutsats av studien har vi kommit fram till att det inte finns någon geografisk skillnad när det gäller hur kreditgivningsprocessen genomförs och vilka steg bankerna går igenom. Studien visade däremot att vilken information som bankerna lägger vikt vid i kreditbedömningen skiljer sig åt beroende på om banken är verksam i Umeå eller i en stad eller ort i inlandet. Ytterligare en slutsats är att bankmännen i inlandet använder sitt personliga kontaktnät vid insamlandet av information, något som bankmännen i Umeå inte gör.

No description available.

<p>Enligt årsredovisningslagen ska vissa företag presentera en kassaflödesanalysrapport i sin årsredovisning. Analysens utformning finns numera reglerad i den nya förordningen IAS7. Syftet med kassaflödesanalysen är att den ska redogöra ett företags faktiska penningflöden. Följande information borde minst sagt vara relevant hos bankerna vid sin kreditbedömning. Av denna anledning var det intressant för oss att undersöka området.</p><p>Syftet med vår undersökning är att skapa en helhetsbild över kassaflödesanalysens verkliga betydelse hos bankerna. Därför har vi i uppsatsen studerat närmare på utsträckningen av kassaflödesanalysens användning under kreditgivningsprocessen. Vi har även kontrollerat om lag har tillkommit som konsekvens av ett behov från marknaden, eller om användarna av kassaflödesanalysen blivit tvungna att anpassa sig till lagen.</p><p>Efter en analys av tre banker i Karlstad kan vi påstå att kassaflödesanalysens användning har ökat vid kreditbedömning. Bankerna menar att kassaflödesanalysen är ett utmärkt verktyg som visar företags återbetalningsförmåga, vilket är den grundläggande faktorn vid kreditbeslut.</p><p>Dock upptäckte vi att den teoretiska kunskapen om kassaflödesanalysen sakandes hos bankerna av olika anledningar.</p>

<p>Det förekommer skilda resultat från tidigare studier kring revisionens inverkan på kreditgivningsbeslutet. Det är dock ett faktum att revision utgör en viktig funktion genom att det sker en oberoende kontroll av företaget. Frågan är då vilken roll revisionen och revisorn har vid kreditgivning?</p><p>Studien som gjorts syftar till att förstå kreditgivares behov och därför har ett kvalitativt angreppssätt använts. Målet är att uppsatsen ska kunna fungera som underlag för olika intressenter i kreditgivningsprocessen. För att få den informationen som behövdes har semistrukturerade intervjuer gjorts med tre större kreditgivare och en mindre. Intervjuernas utgångspunkt har varit den teoretiska referensram som vi byggt upp.</p><p>Den teoretiska referensramen grundar sig mycket på agentteorin som förklarar vilka problem som kan uppstå i kreditrelationer. Teoriavsnittet visar även att revision utgör en övervakningsmetod vid agentförhållanden. I referensramen beskrivs även vilka faktorer kreditgivaren grundar sitt kreditbeslut på.</p><p>I avsnittet empiri sammanställs den information som framkommit under intervjuerna med de olika kreditgivarna. Intervjuerna har sammanställts var för sig men indelas i samma kategorier för att underlätta jämförelser.</p><p>I analysen har vi samlat respondenternas svar tillsammans under varje kategori som sedan analyseras och även jämförs mellan kategorierna. Det som analyserats är vilka faktorer som är viktiga för kreditgivaren och vilken roll revision har i dessa faktorer.</p><p>I studien framkommer att de större kreditgivarna anser att redovisningsinformationen fortfarande är den dominerande informationskällan då faktorer som företagsledning, marknad och andra mjuka faktorer är svåra att utvärdera. Det finns dock en strävan efter att använda sig mer relationsbaserad kreditgivning, något som på sikt skulle kunna minska revisionen och revisorns roll vid kreditgivning.</p><p>Revisionen utgör en kvalitetsstämpel till den redovisningsinformation som företagen lämnar från sig till kreditgivare. Behövs mer information vid kreditgivning tillfrågas revisorn i de fall där företagen inte har kompetens att svara på frågorna. Det anses därför positivt om företagen lämnar från sig sin ekonomifunktion till en redovisnings- eller revisionsbyrå.</p><p>Dagens revision kan utvecklas till att vara mer informativ men det handlar om en kostnadsfråga. Med ökande kontroller stiger också kostnaderna för dem. Det handlar alltså om undantagsfall där en utökad revision skulle bli aktuell.</p>