<p>Revisorn har en viktig roll i ett företagssamhälle då de kvalitetssäkrar den information som ligger till grund för beslutsfattare både inom och utom organisationen. Revisionsprofessionens ledord har genom åren varit oberoende, objektivitet och integritet. Frågan är här huruvida revisorn har möjlighet att leva upp till dessa ledord då det finns influenser från olika aktörerna inom området. Uppfattningar kan skilja sig åt mellan revisorer och allmänheten, om vad som ska ingå i revisorns arbetsuppgifter och vad som är möjligt att granska inom regelverkets ramar. De förväntningar och behov som revisorn inte kan tillgodose hos allmänheten och de externa intressenterna kan leda till ett förväntningsgap, då aktörerna har olika förväntningar om vad en revision skall innehålla.</p><p>Studien ämnar undersöka och beskriva svenska revisorers syn på den information de ska bedöma utifrån rådande regelverk och praxis. I de gränsområden som existerar inom revisionen kan en revisor tvingas att ta olika ställningstaganden gentemot de förväntningar som finns hos revisorns klienter. Genom att analysera och jämföra dessa ställningstaganden och förväntningar kommer studien att beskriva revisorers syn på förväntningsgapet. Studiens empiri är baserad på en enkätundersökning vilket har varit en lämplig metod för att fånga upp ett större antal revisorers syn på förväntningsgapet.</p><p>Tidigare forskning har visat att revisorerna känner sig tillfredsställda i sitt yrkesutövande så länge de håller sig inom regelverkets ramar vilket också bekräftas i vår studie. Vidare kan vi se tendenser till att revisorerna anser sig leva upp till kravet att vara oberoende och att de själva bestämmer utformningen på revisionen. Studien tyder också på att revisorer sällan gör avsteg från inarbetade rutiner och inte heller har en önskan om att göra utökade uttalanden. Ungefär hälften av revisorerna ansåg att klienter har en underförstådd förväntan på att de ska medverka till klientens framtida företagsstrategi även om de tvingas gå utanför rådande regelverk. Här uppstår det ett gap mellan klienten och revisorn som kan reduceras i de fall revisorerna informerar klienten om vad som ska ingå i revisionen. Kostnaden visade sig dock vara en begränsande faktor när det gäller att granska sådant som är intressant att granska ur intressenternas perspektiv. Detta kan leda till att klienten får en större kontroll över revisorn i förhållande till de redovisningsberättigade intressenterna. </p><p>Slutligen kan författarna fråga sig, utifrån den kunskap som har växt fram, i vilken utsträckning revisorerna anser sig vara berörda av ett gap då de till stor del känner sig tillfredsställda i sitt yrkesutövande.</p>

Revisorn har en viktig roll i ett företagssamhälle då de kvalitetssäkrar den information som ligger till grund för beslutsfattare både inom och utom organisationen. Revisionsprofessionens ledord har genom åren varit oberoende, objektivitet och integritet. Frågan är här huruvida revisorn har möjlighet att leva upp till dessa ledord då det finns influenser från olika aktörerna inom området. Uppfattningar kan skilja sig åt mellan revisorer och allmänheten, om vad som ska ingå i revisorns arbetsuppgifter och vad som är möjligt att granska inom regelverkets ramar. De förväntningar och behov som revisorn inte kan tillgodose hos allmänheten och de externa intressenterna kan leda till ett förväntningsgap, då aktörerna har olika förväntningar om vad en revision skall innehålla. Studien ämnar undersöka och beskriva svenska revisorers syn på den information de ska bedöma utifrån rådande regelverk och praxis. I de gränsområden som existerar inom revisionen kan en revisor tvingas att ta olika ställningstaganden gentemot de förväntningar som finns hos revisorns klienter. Genom att analysera och jämföra dessa ställningstaganden och förväntningar kommer studien att beskriva revisorers syn på förväntningsgapet. Studiens empiri är baserad på en enkätundersökning vilket har varit en lämplig metod för att fånga upp ett större antal revisorers syn på förväntningsgapet. Tidigare forskning har visat att revisorerna känner sig tillfredsställda i sitt yrkesutövande så länge de håller sig inom regelverkets ramar vilket också bekräftas i vår studie. Vidare kan vi se tendenser till att revisorerna anser sig leva upp till kravet att vara oberoende och att de själva bestämmer utformningen på revisionen. Studien tyder också på att revisorer sällan gör avsteg från inarbetade rutiner och inte heller har en önskan om att göra utökade uttalanden. Ungefär hälften av revisorerna ansåg att klienter har en underförstådd förväntan på att de ska medverka till klientens framtida företagsstrategi även om de tvingas gå utanför rådande regelverk. Här uppstår det ett gap mellan klienten och revisorn som kan reduceras i de fall revisorerna informerar klienten om vad som ska ingå i revisionen. Kostnaden visade sig dock vara en begränsande faktor när det gäller att granska sådant som är intressant att granska ur intressenternas perspektiv. Detta kan leda till att klienten får en större kontroll över revisorn i förhållande till de redovisningsberättigade intressenterna. Slutligen kan författarna fråga sig, utifrån den kunskap som har växt fram, i vilken utsträckning revisorerna anser sig vara berörda av ett gap då de till stor del känner sig tillfredsställda i sitt yrkesutövande.

No description available.

<p>Tidigare forskning har visat att det för många år sedan fanns ett förväntningsgap inom revision mellan små företag och deras revisorer. Syftet med vår uppsats är att undersöka om detta gap fortfarande existerar och om det även finns ett liknande gap mellan medelstora företag och deras revisorer. Vi vill även undersöka om det är olika faktorer som påverkar gapet beroende på företagsstorlek, om det nu är så att det existerar.</p><p>För att ta fram vår empiri använde vi oss av en kvalitativ ansats genom att göra delvis strukturerade intervjuer med öppna frågor. Vi utförde intervjuerna ansikte mot ansikte för att kunna se respondenternas reaktioner. Intervjuerna gjordes hos tre små och två medelstora företag, samt hos en revisionsbyrå. Samtliga är aktiebolag och belägna i Värmland.</p><p>För att få en helhet i uppsatsen samlades teori in om revisorernas ansvar och uppgifter. Det var även viktigt att beskriva förväntningsgapet. Med hjälp av denna teori kunde vi analysera den insamlade empirin för att sedan kunna dra en slutsats om vår problemställning.</p><p>Det resultat vi kom fram till var att ett förväntningsgap finns hos både små och medelstora företag, men gapet är betydligt större hos de små företagen. Gapet av förväntningar beror på dålig information och dålig kunskap, men även på att företagens förväntningar är mycket högre än vad de borde vara.</p>

Tidigare forskning har visat att det för många år sedan fanns ett förväntningsgap inom revision mellan små företag och deras revisorer. Syftet med vår uppsats är att undersöka om detta gap fortfarande existerar och om det även finns ett liknande gap mellan medelstora företag och deras revisorer. Vi vill även undersöka om det är olika faktorer som påverkar gapet beroende på företagsstorlek, om det nu är så att det existerar. För att ta fram vår empiri använde vi oss av en kvalitativ ansats genom att göra delvis strukturerade intervjuer med öppna frågor. Vi utförde intervjuerna ansikte mot ansikte för att kunna se respondenternas reaktioner. Intervjuerna gjordes hos tre små och två medelstora företag, samt hos en revisionsbyrå. Samtliga är aktiebolag och belägna i Värmland. För att få en helhet i uppsatsen samlades teori in om revisorernas ansvar och uppgifter. Det var även viktigt att beskriva förväntningsgapet. Med hjälp av denna teori kunde vi analysera den insamlade empirin för att sedan kunna dra en slutsats om vår problemställning. Det resultat vi kom fram till var att ett förväntningsgap finns hos både små och medelstora företag, men gapet är betydligt större hos de små företagen. Gapet av förväntningar beror på dålig information och dålig kunskap, men även på att företagens förväntningar är mycket högre än vad de borde vara.

No description available.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient. / The Swedish Companies Act states that companies in Sweden should have one or more auditors. Auditor's responsability is to investigate and report on the company's financial statements and the management of the company. Increased regulations have led to higher responsibility of auditor's. This in turn has led to increased expectations from the client's and disagreements about the responsibilities of auditor's. Because of these disagreements, an expectation gap arises between auditor and client.

Bakgrund: I takt med att lagar, redovisningsnormer och skattesystem ändras, ställer företagens intressenter allt mer krav på den ekonomiska informationen. Detta bidrar till att förväntningarna på revisorn ständigt ändras liksom revisorns uppgifter vilket ger utrymme för ett gap mellan revisorns uppgifter och förväntningar som ägare och andra intressenter har på en revisor. Den 1 november 2010 avskaffades dock revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision. Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera och förstå faktorer som påverkar förväntningsgapet mellan ägare och revisorn, för att sedan kunna undersöka hur gapet skiljer sig åt mellan företag med respektive utan revisionsplikt. Metod: För att uppnå syftet användes både en kvalitativ metod i form av intervjuer och en kvantitativ metod i form enkät som skickades till drygt 2200 små aktiebolag runt om i Sverige. I intervjun ställdes frågor där vi bad respondenterna uttrycka sig om vilka förväntningar de hade på revisorn och revisionen när företaget startades och om dessa uppfylldes eller inte. Detta för att dels identifiera nya faktorer till förväntningsgap samt att identifiera om ett förväntningsgap förelåg.  Resultat: Det finns överlag inga skillnader i förväntningsgap mellan ägare i företag med och utan revisionsplikt, förutom när det gäller vilka garantier en revisor kan ge, där ägare i företag med revisionsplikt hade ett mycket större förväntningsgap än ägare i företag utan revisionsplikt. Revisionspliktens avskaffande har dock inte motiverat ägare utan revisionsplikt att söka information om vilken tjänst de köper. De uppfattningar ägarna har skapat sig angående revisorns uppgifter och revisionen är baserade på ägarnas egna erfarenheter. Det finns heller inga signifikanta skillnader mellan förväntningsgap och kön, vilket behov företaget har av revisionen, ägarens utbildningsnivå etcetera.

Problem: The expectation gap can be described as an imbalance in the relationship between the accountant and the stakeholders. The gap can emerge when the ideas of what is right and what is wrong are separate from the accountant and the stakeholders of the accountant. It is one of the most talked about subjects within auditing, due to the long existence of expectations gaps, which is increasing gradually. There is no doubt that a gap of expectations exist, as well as the experience of different gaps of expectations amongst the stakeholders of the accountant. The accountants may be viewed as a security for the stakeholders as they review the company from a critical point of view. A stakeholder who is in need of areview is the creditor, because he/she only have the assets of the company as collateral security. Anotherstakeholder who is in need of an accountant is the Vice President of a company because he/she, through auditing material, receives a firmer ground to stand on when it comes to decision-making. This creates a problem when different stakeholders use information in different ways, which in turn creates difficulties for the accountant when it comes to satisfying all the parties involved.Purpose: This study aims to create an understanding of the gap of expectations when it comes to accountants, creditors and the Vice President. Our study will contribute with important influences in the area of how accountants, creditors and the Vice President describes the gap of expectations, and we can therefore present a development of the knowledge in the area of the gap of expectations.Method:To fulfill our purpose with the study we have used a abductive method. Through semi-structured interviews we have gathered empirics from four different accountants, four Vice Presidents and five creditors. Conclusions:We have found that the stakeholders do not experience a gap of expectation. We can state that the number one reason for the existence of the gap of expectations is due to ignorance when it comes to the distribution of the responsibilities at the point of irregularity. This study has led us to the statement that most of the stakeholders do not want to acknowledge the gap of expectations. Further more we state that there are difficulties in handling the gap of expectations due to the fact that the accountant and the stakeholders had a difference of opinion when it came to handling the gap and why it arose. One interesting aspect is that in every group of respondents, there were disagreements when it came to answering the question about who was responsible for the gap, and we established this is a main reason for the gap of expectations.

No description available.